Hoppa till huvudinnehåll

Skyddshundar tränas med våld

Det här är ett stackel. Den orsakar hunden smärta, men används ändå i skolning.

De som är aktiva inom hundsportgrenen skydd har vetat om det redan i åratal: skyddshundar tränas ofta med våldsamma metoder.

Hundar tvingas bära elektriska halsband som ger elchocker då tränaren trycker på fjärrkontrollen. Det är bara ett exempel på hur skyddshundar utsätts för lidande.

Vattentäta bevis har ändå saknats. Hundklubbarna har förnekat anklagelserna.

– Vi accepterar inte elhalsband eller stackel, slag, sparkar eller annat sådant. Det har vi nolltolerans för, försäkrade Finska Brukhundsklubben för fem år sedan (artikel på finska).

Skydd är en hobby där hunden lär sig bland annat att vakta, skydda och hitta människor. Över 2 000 personer håller på med grenen i Finland.

Filmades med dold kamera

I slutet av januari började ett rykte sprida sig inom skyddshundskretserna. Någon hade i smyg filmat ett träningspass vid schäferhundklubben SPL:s skolningsplan i Egentliga Finland.

Nu hade organisationen Oikeutta eläimille bildmaterialet, och planerade att publicera videorna.

SPL:s ledning samlades snabbt till möten och började förbereda sig för publiceringen av videorna. Klubben hade fått veta att de innehöll material där hundar slås, sparkas, stryps samt tvingas bära stackel och elhalsband.

Yle publicerar videomaterial som filmats i smyg, eftersom ämnet är av samhällelig betydelse. Publiceringen möjliggör diskussion: vad tillåter lagen? Vad är onödigt lidande?

Bildmaterialet kan vara upprörande.

Skyddsprovets tre delar

Skydd som gren kräver tålamod och ihärdighet. Utövare tränar sina hundar för skyddsprov, som består av tre delar: spårning, lydnad och skyddsarbete.

Grafisk bild som föreställer en man som går med en hund i koppel.
Grafisk bild som föreställer en man som går med en hund i koppel. Bild: Yle/Stina Tuominen vakthund,Grafik,hundskolning

1. Spårningen sker oftast på en åker. Skyddshunden följer ett spår för att hitta föremål som gömts i terrängen.
Grafisk bild som föreställer en man som går med en hund närainpå fötterna. I bakgrunden hoppar en hund över ett hinder.
Grafisk bild som föreställer en man som går med en hund närainpå fötterna. I bakgrunden hoppar en hund över ett hinder. Bild: Yle/Stina Tuominen vakthund,Grafik,hundskolning

2. I lydnad ska hunden bland annat kunna stå stilla, följa med och hoppa över hinder.
Grafisk bild som föreställer en man som skolar en hund. Hunden hoppar upp och biter mannen i ett skydd som han har över armen.
Grafisk bild som föreställer en man som skolar en hund. Hunden hoppar upp och biter mannen i ett skydd som han har över armen. Bild: Yle/Stina Tuominen vakthund,Grafik,hundskolning

3. I skyddsarbete ska hunden hitta en figurant (människa med skyddsärm) och markera platsen genom att skälla. Hunden ska kunna avvärja figurantens attacker eller försök att fly genom att bita skyddsärmen.

I det sista momentet är det speciellt hundens självsäkerhet och mod i en hotfull situation som sätts på prov.

Skydd är en tävlingsgren, och målet är att vinna olika titlar. I grenen ordnas FM-tävlingar, och finländare har också varit framgångsrika på VM-nivå.

Grenen kan vara en trevlig gemensam hobby för både hunden och ägaren. Men som videomaterialet visar utövas hobbyn också på ett sätt som inte tål dagsljus.

Hundägare beslöt sig för att ingripa

Tiina Kuusisto har ofta vittnat om hur hårdhänt hundar behandlas under skolningspass.

Hon utövar själv brukhundsgrenar med Harmi, en belgisk vallhund/malinois.

Kuusisto beslöt sig för att offentligt ifrågasätta användningen av elhalsband, för att se hurdana reaktioner kritiken skulle väcka.

I en diskussionsgrupp för hundsportare delade Kuusisto en kritisk text med rubriken “Elhalsband kan inte användas rätt”. Det här var sommaren 2018.

En diskussion med hundratals kommentarer blossade upp, och i huvudsak ringaktades problematiken. Men Kuusisto kontaktades också av många som berättade om annorlunda erfarenheter i SPL:s underavdelningar.

Cirklarna inom skyddsgrenen är små. De flesta vet vilka figuranter och utövare som använder förbjudna redskap, som stackel.

Stackel i metall för hund.
Stackel, som vissa av grenens utövare kallar träningshalsband, är förbjudna enligt djurskyddsförordningen. Stackel i metall för hund. Bild: Antti Haanpää / Yle vakthund,hund,Oikeutta eläimille,djurrätt,djurskydd,kränkande behandling
Elektrikst hundhalsband och sändare.
Elektriska hundhalsband ger hunden elstötar. Stötens styrka regleras med en fjärrkontroll. Elektrikst hundhalsband och sändare. Bild: Antti Haanpää / Yle vakthund,hund,Oikeutta eläimille,djurrätt,djurskydd,kränkande behandling

“Det här är plågeri”

Utövare av skyddsgrenen berättade om sina erfarenheter till Yle per telefon. En av dem medgav att hen själv också tidigare använt elektricitet i skolning, vilket hen hade dåligt samvete för.

– Om hunden inte har egenskaper för att vara aggressiv börjar man använda el. Det görs med våld, genom att plåga djuret.

Enligt de intervjuade finns det i dag väldigt få figuranter inom schäferhundsklubben SPL som tränar hundar utan redskap.

– Förut, då el inte användes, måste figuranterna få hundarna att reagera genom att springa och stirra. Nu står figuranterna bara stilla och trycker på en knapp för att ge hunden en elchock, berättar en erfaren skyddsutövare.

Personen som tidigare använt elektricitet berättar att hen inte längre deltar i skolningar där el används.

– Jag orkar inte se på sådant. Jag har två figuranter, som i smyg tränar min hund, utan el.

– En figurant sa till mig att el är dagens melodi, och det finns inget man kan göra åt det. El är lätt att använda. Det är snabbt och behändigt, och resultaten vedertagna, beskriver den intervjuade attityderna i dag.

Tiina Kuusisto ger en hund fysioterapi med hjälp av olika redskap.
Tiina Kuusisto jobbar med att träna hundar och är också fysioterapeut för djur. Tiina Kuusisto ger en hund fysioterapi med hjälp av olika redskap. Bild: Antti Haanpää / Yle vakthund,hund,Oikeutta eläimille,djurrätt,djurskydd,kränkande behandling,fysioterapi,fysioterapeuter

Kuusisto skaffade bevis

Kuusisto berättade det hon visste till djurskyddsmyndigheterna, men inget hände. Samtidigt flyttades de våldsamma skolningspassen till mer avlägsna fält, bort från utomståendes blickar.

Tillsynsveterinären konstaterade att det är omöjligt att ingripa i användningen av elhalsband. De göms undan genast när övervakaren dyker upp.

Kuusisto gav inte upp. Hon skrev till SPL och uppmanade klubben att åtgärda problemet.

Svaret överraskade inte. Klubben svarade att man inte accepterar våldsamma skolningsmetoder, och att användning av olagliga redskap inte ingår i figurantutbildningen.

Då fick Kuusisto idén om att skaffa bevis med hjälp av en dold kamera. Hon tog kontakt med organisationen Oikeutta eläimille.

– Offentlighet var det enda sättet. Det är klart att våldsam behandling av hundar är fel enligt lagen, det är inte en åsiktsfråga.

Enligt djurskyddslagen ska djur behandlas väl, och det är förbjudet att orsaka onödigt lidande. I lagen preciseras att man till exempel inte får sparka djur eller träna dem på ett sätt som skadar djuret. Det nämns också att användning av stackel anses orsaka onödigt lidande.

Videorna filmades i Pemar, på en skolningsplan som används av SPL:s underavdelning i Egentliga Finland. Största delen av materialet är filmat under regelbundna träningar, en del på ett veckoslutsevenemang för skyddsutövare. Evenemanget leddes av två figuranter, som fått sin behörighet från SPL.

SPL:s figuranter genomgår en 3,5 år lång utbildning. I slutet av utbildningen svär figuranterna en ed och deltar i ett dop. Varje år samlas de också på läger, för att bygga gemenskap, en så kallad SPL-anda.

– Det är som en religiös sekt, som baserar sig på en hundras, beskriver en av de intervjuade skyddutövarna.

Hunden straffas med elchocker

På videorna används elektricitet både för att straffa oönskat beteende samt för att förstärka hundens skyddsreflex och skällande.

Om hunden inte biter skyddsärmen ordentlig slås den i huvudet eller stryps med linor. Om hunden inte släpper taget dinglas den i luften tills hunden måste släppa för att dra andan.

Runt halsen har hundarna kedjor, elhalsband och stackel.

Tiina Kuusisto, som jobbar som hundtränare, anser att sådan skolning helt klart är våld mot hundarna.

– Hundarnas kroppsspråk är väldigt ångestladdat och man ser verkligen att de är rädda för människorna. Man skrämmer hundarna och orsakar dem smärta för att de ska se aggressiva ut. De har inget sätt att slippa våldet, och allt detta bara för titlar.

Inflytelser från Centraleuropa

I telefonintervjuer berättar aktiva inom grenen att elbaserade skolningsmetoder under de senaste åren kommit till Finland från Centraleuropa. Det här har skett via några centrala figuranter inom SPL och har bland annat lärts ut på seminarier runt om i landet.

Den här videon har filmats på ett evenemang i Strömfors som ordnats av SPL:s underavdelning i Kotka år 2019. Två tyskar hade bjudits in för att träna, och assisterades av SPL:s figurant. Också det här materialet har Yle fått av organisationen Oikeutta eläimille.

Positiv förstärkning

Skydd är en gren som också kan utövas utan elhalsband och stackel.

Vid Gränsbevakningsväsendet tränas tjänstehundar till väldigt krävande uppdrag, men utan redskap.

Harri Ylä-Kotola, lärare i hundverksamhet vid Gräns- och sjöbevakningsskolan, har tränat hunden Jaska sedan den var en valp.

Enligt Ylä-Kotola tar hunden mer initiativ då den inte hela tiden väntar på straff för oönskat beteende.

För önskat beteende får hunden belöning, till exempel mat eller en lekstund.

Att lära hunden nytt är lättast och mest effektivt genom positiv förstärkning, säger Ylä-Kotola.

Gränsbevakningsväsendet har förnyat sin hundskolning under 2010-talet. Hjälp har man fått från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex. Redskap som orsakar smärta är helt förbjudna i skolningen av EU:s gränshundar.

– El är väldigt obehagligt för hunden. Det kan säkert var och en som i barndomen gripit tag i kohagens elstängsel förstå, säger Ylä-Kotola.

Gränsbevakningsarbetare sitter vid bord i en stockstuga och lär sig om att använda hundar i arbetet.
I februari inleddes en grundkurs för hundskötare i Imatra. Innan gränsbevakarna börjar göra praktiska övningar går de teoretiskt igenom hur hundar tränas på bästa sätt. Gränsbevakningsarbetare sitter vid bord i en stockstuga och lär sig om att använda hundar i arbetet. Bild: Antti Haanpää / Yle vakthund,hund,Oikeutta eläimille,djurrätt,djurskydd,kränkande behandling,Gränsbevakningsväsendet

Också Ylä-Kotola har fått höra om videorna som filmats i smyg på SPL:s skolningar. Vad säger han om att det nu för första gången finns bevis på att elektricitet används i skyddskolning?

– Då är det ju inte hörsägen längre. Vid Gränsbevakningsväsendet är läget bra, skolningen tål dagsljus, det är fritt fram att komma och se på.

Tidigare deltog gränsbevakningens tjänstehundar i SPL:s gemensamma läger, men det blev det slut på för några år sedan. Juha Pasanen, pensionerad lärare för hundverksamhet vid Gräns- och sjöbevakningsskolan, förklarar orsaken så här:

– Skillnaderna i skolningsmetoderna är så stora att vi inte ser någon nytta i att delta. Jag har inte sagt högt vilka skillnaderna är, men var och en som är insatt har förstått, säger Pasanen.

SPL: Redskap accepteras inte

Då intervjun görs har ordförande för schäferhundklubben SPL:s styrelse Sami Baggström inte ännu sett videomaterialet som smygfilmats. Men han har hört att det på videorna används el och annat våld.

– Det är såklart inte acceptabelt på något sätt. Jag är bestört om det stämmer.

Sami Baggström står med en portfölj under armen och iklädd munkydd.
Sami Baggström säger att schäferhundklubben kommer att granska de skolningar som deras medlemmar ordnar. Sami Baggström står med en portfölj under armen och iklädd munkydd. Bild: Antti Haanpää / Yle hund,Oikeutta eläimille,djurrätt,djurskydd,ordförande,vakthund,kränkande behandling

Redan i slutet av januari hörde SPL:s ledning om de smygfilmade materialet. Man började gå igenom klubbens etiska regler och vad som får ske under skolningar. I möten deltog handledare, figuranter och ordförande från klubbens 47 underavdelningar.

Baggström tror ändå inte att användning av förbjudna redskap lärs ut i figurantutbildningen. Och de avgiftsbelagda evenemang som figuranterna ordnar är enligt honom inte en del av klubbens verksamhet.

I träning som ordnas som en del av klubbens verksamhet används inte stackel, elhalsband eller annat förbjudet, säger Baggström. Han vill ta avstånd från underavdelningarnas verksamhet, eftersom de enligt honom är självständiga föreningar som hör till SPL.

Så är inte träningspassen som smygfilmats en del av klubbens verksamhet?

– Så kan man säkert säga, om man vill säga så, konstaterar Baggström.

Organisationen Oikeutta eläimille har begärt polisen utreda om SPL, två av klubbens underavdelningar och 15 personer som syns på videorna.

“Problemet mycket mer utbrett”

Elektricitet har blivit hundsportens dopning, säger Juha Pasanen, tidigare lärare för hundverksamhet.

I alla grenar där man tävlar finns frestelsen att ta sig till fel metoder.

– Problemet gäller inte bara schäferklubben och skyddhobbyn, utan också andra rasorganisationer och brukhundsgrenar. Det finns också misstankar om liknande fenomen inom jakt.

En hund sitter bredvid en gränsbevakare som går en kurs. Hunden tittar upp mot kameran.
Hundskötarna inom Gränsbevakningen förbinder sig till att inte använda elektriska halsband eller stackel. En hund sitter bredvid en gränsbevakare som går en kurs. Hunden tittar upp mot kameran. Bild: Antti Haanpää / Yle vakthund,hund,Oikeutta eläimille,djurrätt,djurskydd,kränkande behandling,Gränsbevakningsväsendet

Pasanen har sedan flera åt tillbaka ifrågasatt sitt gamla sätt att träna hundar, och det önskar han också nu av hundorganisationerna.

I stället för att förneka borde man enligt honom fundera på vad som är olagligt och fel, och sedan börja jobba för att rätta till situationen.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Suojelukoirien koulutuksessa käytetään väkivaltaisia keinoja: salaa kuvatuilla videoilla koirille annetaan sähköiskuja sekä potkitaan ja lyödään" av Anne Ali-Hokka, Antti Haanpää och Stina Tuominen. Artikeln är sammanställd och översatt för Svenska Yle av Eva Brunell och Sandra Anttila.