Hoppa till huvudinnehåll

De östnyländska kommunerna stöder Prakticum genom krisen, men det finns också oro: "Problemen är inte kommunernas fel"

Prakticums huvudbyggnad i Borgå.
Prakticum behöver fler studerande, även i östra Nyland. Arkivbild. Prakticums huvudbyggnad i Borgå. Bild: Yle / Fredrika Lindholm Prakticum,Borgå,yrkesläroanstalter,yrkesutbildning,prakticum i borgå

I Östnyland har kommunerna förståelse för att Prakticum samarbetsförhandlar, men vill inte att utbildningen försämras eller att samgången med Inveon ses som skäl till den ekonomiska krisen.

När yrkesinstituten Prakticum och Inveon gick ihop och inledde den gemensamma verksamheten i Borgå våren 2020 fanns en överenskommelse om att ingen anställd skulle sägas upp.

Den sista stötestenen innan avtalet undertecknades gällde ett tiotal anställda vid Inveon vars jobb flyttades över till Borgå stad.

Överenskommelsen var alltså en förutsättning för att alla parter skulle underteckna avtalet. I själva överlåtelseavtalet fanns däremot inga motsvarande klausuler som preciserar personalstyrkan.

Nu ett år senare, den 21 januari 2021, meddelade Prakticum att de varslar om samarbetsförhandlingar med avsikt att säga upp personal.

En kvinna ser bestämt in i kameran. Bredvid henne står en palm. I bakgrunden syns en skolmatsal.
Andersson ser att förändringarna kommer att gynna studerandena i det långa loppet. Arkivbild. En kvinna ser bestämt in i kameran. Bredvid henne står en palm. I bakgrunden syns en skolmatsal. Bild: Yle/ Lukas Rusk Prakticum,Helsingfors,yrkesutbildning,andersson

Ledningen bedömer att antalet anställda kan minskas med 25, medan 15 befattningar kan ändras från heltid till deltid. Orsakerna är det trängda ekonomiska läget och att man övergått till årsarbetstid för undervisningspersonal.

- Alla förändringar är lite smärtsamma och vi är lite sena med det här. Det var överlåtelsen av verksamheten med Inveon till Prakticum som gjorde att vi blev efter. Det vi gör nu har andra gjort tidigare. Nu är det vår tur, säger rektor och vd Laila Andersson.

Andersson hänvisar till yrkesinstitutets strävan efter en modernare pedagogik och metoder som är i linje med det som var avsikten med reformen 2018 och dagens yrkesutbildning.

- Det blir mindre närundervisning, men det handlar samtidigt om att se på utbildningen på ett helt nytt sätt. När alla lärare inom yrkesutbildningen omfattas av årsarbetstid blir också lärarrollen annorlunda.

Andersson säger att färre timmar med närundervisning inte betyder kortare dagar för de studerande, utan möjligen fler verkstäder och workshoppar.

- Det är lite fler studerande och lite färre lärare, men det blir möjlighet till mera individualiserade stigar.

kampaajien koulutusta, hiusten leikkaus menossa
Undervisningen kommer att förändras vid Prakticum. Arkivbild. kampaajien koulutusta, hiusten leikkaus menossa Bild: Katja Halinen / Yle yrkesutbildning,frisör (grundexamen inom hårbranschen)

Reformen och samarbetsförhandlingarna kommer också att leda till att lärarnas roll och kompetenskrav förändras.

- Absolut. Vi kommer att ha Lärande i arbetslivet (LIA) så där behövs också lärare som är kontaktpersoner och handleder. Vi har också examenshandledning och en del lärare kanske får sådana uppgifter i sin arbetsbild. De kommer förstås att vara lärare, lärarna försvinner inte, men lärandet i dag kan ha en annan form än tidigare.

Distansundersvisningen har också visat att lärandet kan ske på olika sätt.

- Det kanske inte är en lärare och en grupp, utan det kan bli mera flexibelt hur man undervisar i mindre eller större grupper och ute i arbetslivet. Men lärare kommer vi alltid att behöva.

Oklart hur Borgå drabbas

Ett viktigt mål med samarbetsförhandlingarna är att studerandena inte ska drabbas.

Andersson poängterar att inga studielinjer dras in, men kan inte säga i vilken utsträckning enheten i Borgå förändras. Samarbetsförhandlingarna gäller hela personalen, även de som jobbar i Borgå.

Ungefär 150 personer arbetar vid skolan. Vissa lärare undervisar i både Borgå och Helsingfors.

- Vi kommer att gå ner i timmar, så vi kommer att behöva färre lärare. Det är en sanning men samarbetsförhandlingarna berör hela vår verksamhet. Det gäller hela personalen, inte bara lärarna. Det kommer att beröra från ledning till övrig personal. Allting ses över. Vi kommer också att se över våra lokaler.

Med lokaler avses närmast några fastigheter med kortare hyresavtal i Helsingfors.

- När det gäller våra lokaler i Borgå har vi ett bra avtal med Careeria. Vi trivs och tycker att de är bra så vi kommer att fortsätta samarbetet med Careeria, säger Andersson.

Trots samarbetsförhandlingar och personalminskningar är en förutsättning för att garantera svenskspråkig undervisning i södra Finland att växa.

- Det finns potential för oss att växa i huvudstadsregionen, men framför allt österut.

Nyckeln är så kallade flerformsutbildningar som ordnas vid bland annat Axxell, men ännu inte i Östnyland.

Samgången delorsak till samarbetsförhandlingarna?

Andersson hänvisar till den långa samgångsprocessen som en delorsak till varför Prakticum inte kunde förnya sin pedagogik och införa till exempel flerformsutbildningar redan 2018.

Men också som en period då östnyländska studerande valde bort yrkesinstitutet som studieplats eftersom de upplevde läget med de olika yrkesinstituten som diffust.

Färre studerande innebar samtidigt ett ekonomiskt bortfall, men bidrog det verkligen till den ekonomiska kris Prakticum upplever i dag och som har lett till samarbetsförhandlingar?

Man kan alltså läsa in kritik mot samkommunerna för att ha fördröjt processen, men det är inte Laila Anderssons avsikt att framföra kritik, snarare tvärtom.

- Jag kan bara säga att det var en ganska långt utdragen process, men jag var inte med i den processen.

Andersson tog officiellt över som vd och rektor efter Harriet Ahlnäs i februari 2019. Då var avtalet undertecknat och arbetet började med en nystart.

- Det jag märkte var ganska mycket sårade känslor. Det var ingen lätt sak. Men jag är en sådan människa att jag inte söker efter skyldiga, utan ser framåt så att vi kan bli bättre. Vems fel det var kan jag inte svara på, men från den dagen vi hade vårt första möte med Inveon så gick det jättebra.

Inveon tf rektor Gunilla Träskelin och Practicum rektor Laila Andersson
Gunilla Träskelin (till vänster) och Laila Andersson, två glada rektorer efter att samarbetet inleddes. Arkivbild. Inveon tf rektor Gunilla Träskelin och Practicum rektor Laila Andersson Bild: Yle/ Stefan Paavola andra stadiets utbildning,yrkesläroanstalter,laila andersson

Andersson säger att hela personalen har jobbat i god anda sedan dess.

- Vi började genast tala om ett nytt Prakticum. Tanken var inte att Inveon skulle in i det gamla Prakticum utan vi skulle bygga upp något nytt tillsammans. Det är det vi bygger upp som bäst.

Har Prakticum svikit den östnyländska samkommunen?

I Lovisa fanns ett starkt stöd för att Inveon skulle gå ihop med Prakticum för att kunna garantera en bra svenskspråkig utbildning.

- Jag har den uppfattningen att det har kommit ganska bra i gång, men det är tråkigt om det blir några försämringar.

Det säger stadsstyrelsens ordförande Tom Liljestrand (SFP) som har förståelse för de åtgärder som yrkesinstitutet nu tar till.

- Vi förstår alla att Prakticum är ett aktiebolag och måste se över ekonomin. De måste möta de ekonomiska utmaningarna som ligger framför och nästa års budget. Men jag tror att man ändå ser på administrationen som helhet nu och i framtiden.

Liljestrand tror att antalet uppsagda och omvandlade tjänster sannolikt blir färre än de nu uppskattade 25 respektive 15.

- För vår del är det viktigast att linjerna finns och att utbildningen fungerar. Ingen vill ha minskningar och uppsägningar men ekonomin tvingar fram det ibland i dagens läge.

Lovisa jobbade aktivt för samgången med Prakticum

Han minns att samgångsprocessen var lång, men att man i Lovisa försökte agera så att processen skulle gå så snabbt och smidigt som möjligt.

- Det stämmer att det var en lång process, men de facto var nog Lovisa för samgången med Prakticum och vi försökte på alla sätt verka för det. Vi såg att det var en bra sak att Prakticum kom med sina resurser när det inte riktigt fanns framtidsmöjligheter för Inveon.

Liljestrand säger att beslutsfrågorna var besvärligare i Borgå än i Lovisa och tog sig många vändningar, men att det inte var enbart Prakticum som gjorde att processen drog ut på tiden.

Fördelar för Borgå

Liljestrand tänker sig att samarbetsförhandlingarna kan föra något gott med sig till Borgå. Det här eftersom yrkesinstitutets fastighetskostnader är höga i Helsingfors.

- Hyran är dubbelt så hög i Arabiastranden som i Ölstens. Kanske ekonomin kan hämta sig något med att man utnyttjar lokalerna i Ölstens mera än tidigare eftersom de är billigare.

Inom ramen för den utvidgade läroplikten ser Liljestrand också möjligheter i att yrkesinstituten skulle kunna samarbeta med gymnasierna i Lovisa och komplettera med kunskaper utöver de rent teoretiska.

Jalonen minns jobbiga förhandlingar

Jaakko Jalonen (SDP), stadsstyrelsens ordförande i Borgå, var ordförande för samkommunsstyrelsen och styrelseordförande för Inveon när överlåtelseavtalet ingicks.

I Borgå var politikerna delade i samgångsfrågan och ett flertal stödde en sammanslagning mellan Inveon och yrkesinstitutet Careeria, i stället för en sammanslagning med Prakticum.

- En orsak till att jag ville flytta över svenska utbildningen till Careeria hellre än till Prakticum var att de på sikt ville flytta över de här utbildningarna till Helsingfors.

Han tycker inte att det finns skäl att beskylla samkommunerna för den utdragna samgångsprocessen, även om aktörerna och rundorna var många.

- Orsaken till att det dröjde var helt och hållet Prakticums, säger Jalonen.

En man.
Jaakko Jalonen ser inte kommunerna som delaktiga till den långa samgångsprocessen. En man. Bild: Yle/Hedvig Sandell politik,jaakko jalonen

Enligt Jalonen skulle samgången ha kunnat göras tidigare men konstaterar att Prakticum inte kunde svara på det som kommunerna ville ha. Han hänvisar bland annat till fastighetsfrågan som blev problematisk för kommunerna.

Jalonen tar också upp problem kring emissionen av den nya utbildningsenheten. Emissionen var en av de största frågorna kring samgången.

- Det var väldigt svårt att komma överens hur man gör emissionen. De hade inte kunnande att göra den och det var också en orsak till att det dröjde.

Jalonen säger att Prakticum bad Borgå stad att ta hand om emissionen, fastän det hör till ägaren och inte den som köper tjänster.

- Man kan inte beskylla kommunerna för att Prakticum nu har behov av att minska sin personal. Orsaken att det dröjde var inte samkommunens styrelse och inte kommunerna utan Prakticum.

Östnyland har för tillfället ingen representation i Svenska Framtidsskolans nuvarande styrelse.

- Är det också en orsak till att samarbetsförhandlingarna är nu och inte när vi sedan har en representant? Vill de göra det före vi kommer dit och sitter vid bordet? Det kan man tänka sig.

Östnyland inofficiell styrelsemedlem

På den här punkten har Jalonen fel. Östnylands röst hörs tydligt i Svenska Framtidsskolans styrelse.

- Vi har haft en bra och öppen dialog med både Borgå och Lovisa, säger Laila Andersson.

Andersson har ofta träffat östnyländska kommundirektörer, bildningsansvariga, rektorer och andra tjänstemän med vilka hon har kunnat bolla frågor och idéer.

- Jag upplever inte att jag skulle ha stött på dålig stämning eller att de inte skulle ha blivit hörda. Den gamla styrelsen är medveten om att det här är ett undantagstillstånd. Vi hoppas att alla aktier nu skulle vara sålda och köpta rätt så att den nya styrelsen kan tillträda nu under våren.

I den nya styrelsen får Borgå en permanent plats och de övriga östnyländska kommunerna får en plats som roterar, med Lovisa som första styrelsemedlem.

- Det känns jätteroligt. Vi har haft tre inofficiella ägarmöten med alla inbjudna där vi har berättat om sparkraven.

Andersson beskriver mötena som tuffa, men där också de östnyländska politikerna och tjänstemännen drar åt samma håll.

- Alla är måna om att vi måste ta till sparåtgärder för att rädda Prakticum på lång sikt. Det var alla helt ense om. Vi berättade öppet om sparkraven och hade en ekonomisk rapport som alla som var där fick, och ingen ifrågasatte sparkraven.

Läs också