Hoppa till huvudinnehåll

Stormen drar över barnskyddet – men vardagen på barnhemmet går vidare

Rosa gris på trappsteg.
Illustrerande arkivbild. Rosa gris på trappsteg. Bild: Yle/Anna Savonius barnskydd,leksaker,utsatthet

Knappt en miljard euro per år går till att placera barn på anstalt eller i familjevård. Placering är den mest dramatiska åtgärden en socialarbetare kan ta till.

Jag har stämt träff med Kenneth Lindvall på ett barnhem, för att han ska visa och berätta om hur det är på ett boende där det för tillfället bor sju barn.

Svenska Yle använder inte sådana foton eller uppgifter att boendet och barnen kan identifieras.

– Barnen stannar här allt från en dag till flera år, säger Lindvall.

Kenneth Lindvall med corona-munskydd pekar mot en öppen dörr
Kenneth Lindvall ordförande i VaLaSu Valtakunnallinen Lastensuojelu ry Kenneth Lindvall med corona-munskydd pekar mot en öppen dörr Bild: Agneta Gestrin / Yle barnskydd,barnhem,barnskyddsanstalter

Frukosten börjar halv sju för barnen. Det sista barnet ger sig av strax efter åtta.

Personalen tillreder frukosten här, som mamma och pappa hemma, och ser till att barnen äter, säger Lindvall.

Det går inte att äta frukost eller middag på rummet.

– Alla äter tillsammans. Det är också för att kunna diskutera. Och barnen vill äta här. Det är mycket att diskutera också på morgnarna och det har en bra inverkan på resten av dagen, säger Lindvall.

Köksbord med duk i grönt och vitt som föreställer björkstammar, vit panelad vägg bakom köksbordet och en taklampa med grön skärm.
Här kring köksbordet börjar skolmorgonen. Köksbord med duk i grönt och vitt som föreställer björkstammar, vit panelad vägg bakom köksbordet och en taklampa med grön skärm. Bild: Agneta Gestrin / Yle barnhem,barnskydd

I köket ligger en plåt med folieknyten framme. Det ska bli ugnspotatis i kväll. Ledaren som kommer på jobb har lovat tillreda fyllningen.

– Personalen diskuterar ofta med barnen om vad de vill äta. Barnen har ju sina favoriträtter och det tar personalen hänsyn till.

Potatis i folie på en ugnsplåt i köket. Intill en stekpanna med en biff i.
Den här kvällen blir det ugnspotatis som barnen har önskat sig. Potatis i folie på en ugnsplåt i köket. Intill en stekpanna med en biff i. Bild: Agneta Gestrin / Yle mat,potatis,barnhem

Kenneth Lindvall har lång erfarenhet av barnskydd och han är ordförande i den riksomfattande föreningen VaLaSu som grundades för två år sedan.

Intresseföreningen representerar ett trettiotal privata anstalter runtom i landet. De vill föra fram de privata barnskyddsanstalternas dagliga problem, utbilda personal och vara med i samhällets diskussioner om barnskyddet.

Nu finns det en beställning på det.

Processen involverar många vuxna

Samhället kräver förklaringar till varför unga som både begår och blir offer för grymma våldsbrott kan gå oupptäckta.

Lindvall säger att då en barnskyddsanmälan kommer in har troligen skolan, polisen, terapeuter, föräldrar och den sociala myndigheten redan varit inblandade.

Efter att en anmälan har inkommit ska den behandlas inom sju dagar.
Inom loppet av tre månader ska en socialarbetare undersöka och utreda vilken typ av hjälp och skydd barnet behöver.

Mycket kan göras och görs efter att en barnskyddsanmälan har gjorts säger Lindvall.

Barn som placeras utanför hemmet är en sista utväg.

Ha ansvar och ta ansvar

Förutom köksturer där barnen hjälper till och städar upp efter matlagning får äldre barn tvätta sina kläder själva.

De vill göra det berättar Lindvall. De yngre tvättar tillsammans med personalen.

– De väljer sina tvätturer och om de åker hem över veckoslutet vill de tvätta kläder på torsdag och fredag, säger Lindvall.

Det går inte lika smidigt i samhället.

– Vi är lite egoistiska allmänt och lägger oss inte i andras grejer, säger Lindvall.

Här syftar Lindvall på samhället i stort.

Rädslan för att bli åtalad själv om man ingriper eller går emellan är närvarande och befogad.

Lindvall tar skolan som exempel.

Läraren vill ha bevis. Misstankar räcker inte och i slutändan kan läraren känna sig hotad om hen gör en barnskyddsanmälan i eget namn.

– Jag håller med om en viss anonymitet för tjänstemän, att anmälan skulle göras i skolans namn, för det är jobbigt för tjänstemän att göra det i eget namn, säger Lindvall.

Lindvall tror att om till exempel en lärare skulle kunna göra en anmälan i skolans namn skulle det sänka tröskeln för att ingripa.

Socialarbetarna har ett tungt tjänstemannaansvar, säger man på Kommunförbundet.

Det är kommunernas skyldighet att ordna social service som till exempel barnskydd, men socialarbetaren har straffrättsligt ansvar för fel som hen begår.

Privatpersoner kan göra en barnskyddsanmälan anonymt.

Ska vi leka tillsammans?

Vi går ner för knarrande trätrappor till ett stort rum i bottenvåningen.

– Här kan barnen spela pingis och biljard. På julen skuffas allt undan när julbordet dukas, säger Lindvall.

Det här rummet används också för biokvällar då alla samlas.

I förgrunden ett biljardbord och i bakgrunden gymutrustning.
En utmaning i barnskyddet är att bli bättre på samspel. I förgrunden ett biljardbord och i bakgrunden gymutrustning. Bild: Agneta Gestrin / Yle barnhem,hobbyer,Biljardbord

I barnskyddet samlas allt kring socialarbetaren. Hen är den centrala personen som ska hålla hela processen i sin hand; hur det går för barnet på hemmaplan och i skolan och till exempel på barnhemmet.

– I första hand är det nog det att vi behöver flera socialarbetare och att deras arbetsbörda skulle fördelas mer jämnt mellan kommuner och städer, säger Lindvall.

I kommunarbetsgivarnas senaste enkät bekräftas att hundra socialarbetartjänster inom barnskyddet är obesatta.

Det sätter press när en socialarbetare måste ha ansvar för tiotals fler barnklienter än vad den nuvarande regeringen har tänkt att skulle vara det maximala.

Det ska vara högst 35 barn per socialarbetare i barnskyddet från och med år 2022.

Samarbetet underlättas om orten är mindre säger Lindvall. Till exempel en by med några tusen invånare där alla känner varandra: polisen, socialarbetarna och lärarna.

– Samarbetet kan misslyckas i och med att du inte känner personen och alla har sina egna strukturer, vad de får och inte får göra. Vad de får berätta för en kollega och inte får yppa, säger Lindvall.

Lindvall säger att det inte är enbart fråga om brister i samarbete och kommunikation mellan myndigheter och branscher emellan, utan det är också på insidan.

– Vi har poliser som säger att de har svårt att jobba med andra polisstationer. Det finns till exempel brist på kommunikation mellan dem, säger Lindvall.

Rätt hjälp i rätt tid

Skolorna skulle också behöva få mer koordinerad specialhjälp anser Lindvall.

Lindvalls har ett förslag:

– Där skulle finnas ett professionellt team som kan hantera sådana här saker, till exempel med en socialarbetare som koordinator och en terapeut, lärare med flera. Det optimala skulle vara ett samarbetsteam som skulle jobba aktivt i den förebyggande processen.

Det här teamet kunde vara placerat i en kommun och kunde ta in de yrkespersoner som behövs i processen.

– Det viktigaste är att socialarbetaren är den som koordinerar processen.

Lindvall säger att han ser framför sig var det brister i processerna och hans dröm är att stödet skulle bära ända hem och inte bara i skola och på fritid. Att vi skulle bli bättre på att se helheten.

En grå soffa med en tillknycklad röd filt och en kudde med texten Love, kärlek.
Fler som bryr sig tidigt och samarbetar bra är något av en dröm för Kenneth Lindvall En grå soffa med en tillknycklad röd filt och en kudde med texten Love, kärlek. Bild: Agneta Gestrin / Yle Divan (Soffa),kärlek,barnhem

Som exempel tar han en familj där föräldrar använder droger. Då kan inte barnet lämnas i det hemmet utan måste placeras och då behöver också föräldrarna hjälp med hur de kommer ur droglivet.

– Ja, det hjälper om vi skulle få mer terapihjälp för barn och unga, men likaväl behöver föräldrarna den där hjälpen. Inte kan vi glömma föräldrarna, säger Lindvall.

Läs också