Hoppa till huvudinnehåll

19 personer avgör snart om Donald Trump får återvända för att leda sina anhängare på Facebook – en av de som ska fatta beslutet förklarar vad det bygger på

Donald Trump
Donald Trump har inte haft tillgång till sitt Facebookkonto på mer än sju veckor. Donald Trump Bild: EPA Donald Trump

Vad har Danmarks förra statsminister, tidigare domare i USA, en Nobelpristagare från Jemen och en indonesisk journalist gemensamt? I alla fall det att de har makt att bestämma vad som ska hända med Donald Trumps Facebook-konto.

Den senaste gången den amerikanska ex-presidenten hördes av på Facebook var i en video den 6 januari då han talade till sina anhängare, kort efter attacken på den amerikanska kongressen.

Facebook tog bort den här videon och följande dag stängdes Trumps tillgång till det sociala nätverket, så att han inte kunde komma med nya uttalanden där. Det här gäller också Instagram, för det ägs av Facebook.

Hans användarkonto är nu låst – åtminstone fram till i april.

Senast då väntas nämligen en grupp som har kallats för Facebooks högsta domstol bestämma om det ska låsas upp.

Om den finländska majoriteten fick bestämma så skulle Trump inte återfå kontrollen över sitt Facebook-konto. Det framkommer av en enkät som Taloustutkimus gjorde tidigare den här månaden på uppdrag av Yle.

Mer än hälften av 1 500 personer som svarade ansåg att sociala medieföretag måste sätta stopp för lögner eller hat på sina plattformar.

Däremot ansåg 40 procent att ingen borde få kastas ut helt och hållet från ett socialt nätverk.

Facebooks logo och Donald Trump i bakgrunden.
Facebook har varit en viktig kanal för Donald Trump, parallellt med Twitter. Facebooks logo och Donald Trump i bakgrunden. Bild: Filip Radwanski/SOPA Images/Shutterstock/All Over Press Donald Trump,Facebook

Vissa bedömer att Trump inte kommer att behöva lära sig Telegram eller någon annan app för att kunna fortsätta nå ut till miljontals personer över hela världen.

Det verkar nämligen som om Facebooks tillsynsråd, som ska besluta om det här, framför allt värdesätter yttrandefrihet.

Makten har skiftat och därför behövs nya övervakare

Michael McConnell, som är professor i juridik och tidigare domare, svarar på ett videosamtal i Kalifornien.

Han jobbar nu som chef och professor vid Stanford Law School, som praktiskt taget är granne med Facebooks huvudkontor.

– Kanske det var därför de bad mig vara med, säger han och ler.

McConnell är med och beslutar om hur Facebook ska förhålla sig till Trump. Han är medlem i Facebooks tillsynsråd som inledde sin verksamhet i maj 2020.

Just för sådana här fall finns vi till― Michael McConnell

Det handlar om ett självreglerande organ, lite såsom Facebooks Opinionsnämnden för massmedier, som Facebook skickar vidare svåra innehållsliga beslut till.

Såsom var gränsen för hatretorik går, om en kvinnas bröstvårta får synas och om ett läkemedel mot malaria får kallas för ett coronaläkemedel.

Och nu: Kommer ex-presidenten att få tillbaka kontrollen över sitt användarkonto?

Det är bara ett sammanträffande att rådet inrättades strax innan Facebook var tvungen att fatta det kanske viktigaste beslutet i sin historia.

Skärmdump på Trumps Facebooksida.
Så här ser Donald Trumps Facebooksida ut. Skärmdump på Trumps Facebooksida. Bild: Skärmdump på Trumps Facebooksida. Donald Trump

Trumps fall är rådets sjätte och det svåraste hittills. McConnell tycker att det är precis rätt typ för gruppen att lösa.

– Just för sådana här fall finns vi till, säger han.

Enligt McConnell håller det på att ske ett maktskifte. Privata företag - inte så mycket regeringar - bestämmer vad som får sägas offentligt.

McConnell, som har en lång karriär som domare och professor, säger att han har märkt att domstolar, regeringar och lagstiftande organ i allt högre grad avvisas från maktutövningen.

– Betydande beslut fattas allt mer sällan på sådana platser. När jag insåg det kände jag att det var viktigt att vara med om att förverkliga och forma den här nya portvaktarrollen, svarar han på en fråga om varför han valde att gå med i Facebooks tillsynsråd.

Rådet ska representera hela världen

Tillsynsrådet består av personer som har valts ut av Facebook. Det inkluderar juridiska experter, experter på mänskliga rättigheter, journalister och experter inom yttrandefrihet och regleringen av internet.

Enligt Facebook är avsikten att medlemmarna i gruppen ska komma från olika delar av världen och representera olika åsikter. Det finns för närvarande 19 medlemmar.

Avgående statsminister Helle Thorning-Schmidt
Den personen i tillsynsrådet som geografiskt är närmast Finland är Danmarks tidigare statsminister Helle Thorning-Schmidt. Avgående statsminister Helle Thorning-Schmidt Bild: EPA/KELD NAVNTOFT socialdemokraterne

Rådet har kallats för Facebooks högsta domstol eftersom den lånar sin verksamhetsmodell från Högsta domstolen i USA.

Fall som bedöms ha bred samhällsbetydelse, där det är nödvändigt att klargöra var gränsen går för vad som är tillåtet och vad som inte är det, väljs ut för utvärdering av gruppen.

Tillsynsrådet tar bara upp sådana uppdateringar som har raderats av Facebook. Rådet tar alltså ställning till om censuren var berättigad eller inte. Samtidigt föreslår den förbättringar och förtydliganden av Facebooks offentliga spelregler.

Tanken är att vilken användare som helst ska få klaga över specifika inlägg som har raderats från Facebook eller Instagram. Fram till i slutet av januari hade det gjorts 15 000 anmälningar.

Facebook kan också själv aktivt be rådet ta ställning till något, vilket man gjorde gällande Donald Trump.

Bolaget berättade också i en intervju med brittiska Channel 4 News på tisdagen att ett användaruttalande hade lämnats in till rådet i fallet Trump. Om det var ett uttalande av Trump själv eller någon som representerade honom är oklart.

Tillsynsrådet har hittills tagit upp sju fall, och man har redan fattat beslut i fem fall. I fyra av dem beslöt man att ändra Facebooks beslut.

Enligt rådet gäller till exempel följande:

Bröstvårtor får synas i en bröstcancerkampanj.

Att citera en nazistisk politiker är inte alltid fel, utan det beror på sammanhanget.

Man får säga att det sätt på vilket muslimska män tänker är bristfälligt, så länge det inte uppmuntrar till våld samtidigt.

Man inskränker på yttrandefriheten "bara av en god orsak"

Professor McConnell utesluter ändå att Trumps öde skulle kunna förutsägas genom att läsa de beslut som rådet hittills har fattat. Det handlar om ett för litet antal för att man ska kunna dra slutsatser om det, säger han.

– Även om yttrandefriheten vann i många fall så betyder det inte att det alltid är den viktigaste faktorn.

Man har ändå inte kunnat undvika spekulation. Tillsynsrådets beslut har ansetts följa principen om yttrandefrihet, och gränsen för vad som anses vara hatretorik har höjts.

Trump puhuu televisioruudulla.
Donald Trump talade till sina anhängare i en video på Twitter i början av januari. Hans Twitterkonto är nu avstängt. Trump puhuu televisioruudulla. Bild: Shawn Thew / EPA Donald Trump,USA:s president,USA,Twitter

Efter portförbudet mot Trump från både Facebook och Twitter i januari så blev det klart att beslutet att göra det omöjligt för presidenten att kommunicera på sociala medier var svårt ur demokratisk synpunkt.

Många politiker som motsatte sig Trump ansåg att företagen äntligen tog sitt ansvar, men å andra sidan kritiserades beslutet också av politiker.

Till exempel Tysklands förbundskansler Angela Merkel ansåg att de begränsningar Trump fick var "problematiska".

– Yttrandefriheten är grundläggande, sade Merkels taleskvinna när hon motiverade uttalandet.

Statsminister Sanna Marin (SDP) kommenterade också ärendet, vid en debatt som arrangerades av Ilta-Sanomat.

– Jag håller inte med Trump i många saker, och jag gillar inte hur han använder sig av sina sociala mediekanaler. Men jag tycker också att det är ganska hårt att en enskild aktör helt stänger en politikers Twitterkonto, sade hon.

Å andra sidan krävde vissa experter att frågan skulle tolkas mer som en fråga om de sociala medieföretagens ansvar än om yttrandefrihet.

Michael McConnell i Facebooks tillsynsråd säger att det också handlar om rätten att få ta del av information. Sociala medier har skapats för kommunikation och det borde respekteras.

– Ett privat företag ska inte blanda sig i det här om det inte finns en riktigt bra anledning till det, säger han.

Nu har beslutsfattandet getts från Facebook till 19 personer som inte har valts demokratiskt till positionen. Är ett råd uppfunnet av företaget självt rätt plats för den här makten?

Makten är aldrig i rätt händer, kommenterar Michael McConnell. Han tillägger att makten alltid måste ha motkrafter. I det här fallet är motkraften för de stora sociala medieföretagen inte staten utan allmänheten.

Det är dess intressen rådet driver.

– Vår trovärdighet och legitimitet kommer av våra medlemmar, deras erfarenhet, olika bakgrund och av att vi fungerar på ett transparent sätt, listar han.

Är det här vägen framåt?

Rådet har redan sagts vara Mark Zuckerbergs sätt att undvika ansvar: Via det kan vd:n undvika att ta ställning till de svåraste frågorna.

Å andra sidan har också gruppens oberoende ifrågasatts. Rådet har fått kritik för dess begränsade befogenheter. En grupp aktivister och akademiker har bildat en grupp som de kallar för "det riktiga Facebook-tillsynsrådet".

Enligt dem är Facebooks tillsynsråd bara ett sätt att få det att se bättre ut utåt, medan företaget till exempel sluter ögonen för valpåverkan.

Det rådet beslutar i specifika fall är bindande för Facebook, men bolaget behöver inte fatta liknande beslut i framtiden. Rådets beslut är alltså inte prejudikat. I sista hand är det fortfarande Facebooks vd Mark Zuckerberg som bestämmer.

Om det här lyckas är det ett bättre sätt än att regeringar skulle berätta för sociala medieföretag vem som får uttala sig och om vad.― Michael McConnell

Facebook säger att dess tillsynsråd är helt oberoende, trots att finansieringen kommer från en fond som har upprättats av moderbolaget. McConnell instämmer.

– De pengarna finns redan på banken. De kan inte få tillbaka dem. Rådet är nu oberoende, säger han.

Enligt McConnell är det för tidigt att kritisera rådet i det här skedet. Han menar att man först måste se hur det lyckas i sitt uppdrag.

– Om det här lyckas är det ett bättre sätt än att regeringar skulle berätta för sociala medieföretag vem som får uttala sig och om vad.

Professor Kate Klonick har forskat i Facebooks tillsynsråd och i den makt sociala medier har. Hon har skrivit om reglering i bland annat den juridiska tidskriften Harvard Law Review och pratat om det i flera medier.

Klonick påpekar att om de politiska partier som är vid makten skulle få bestämma, så kunde yttrandefriheten lätt begränsas till uttalanden som stöder de partierna och deras målsättningar.

Därför måste företag utveckla sina egna lösningar, framhåller hon.

Klonick säger att Facebook har blivit som en stat med ett eget rättssystem och att det också måste ta ansvar därefter. Enligt Klonick har de stora sociala medieföretagens maktutövning länge underskattats.

– Vi har gjort ett misstag i att betrakta dem som vilka företag som helst. De har makt över viktiga mänskliga rättigheter: till exempel det som sägs, vilket är vår kanske mest grundläggande rättighet, sa Klonick i podcasten Bigtech.

Både Klonick och McConnell menar att tillsynsrådet framför allt är ett experiment. Det är ett försök att ge innehåll till en mer pluralistisk grupp beslutsfattare, med flera olika värderingar.

Hur går det för Trump?

Ingen vet ännu om Trump får tillbaka sitt Facebook-konto i april, eller inte. Han skulle kunna fortsätta att komma med lögner, och kanske sikta på att ställa upp i presidentvalet år 2024. Eller kanske han bestämmer sig för att vara tyst.

Donald Trump spelar golf.
Donald Trump har inte varit särskilt synlig i offentligheten under de senaste veckorna. Donald Trump spelar golf. Bild: EPA Donald Trump

Trump verkar dessutom ha en alternativ plan. Det har nämligen rapporterats att han planerar att starta ett helt eget socialt nätverk. "Det ska bli det största i världen när Trump går med i det", kommenterade hans rådgivare Jason Miller till flera medier den här veckan. Om ett helt nytt socialt nätverk med Trump som initiativtagare faktiskt får luft under vingarna är ändå svårt att säga.

Huruvida han återfår kontrollen över sina etablerade konton på Facebook och Twitter kan ha stor betydelse. Det kan till och med avgöra riktningen för USA:s politik.

McConnell kan inte direkt kommentera Trump-fallet. Tillsynsrådet säger inte heller vilka fem av dess medlemmar som kommer att fördjupa sig i ärendet innan det presenteras för hela gruppen.

Det McConnell ändå kan kommentera är de värderingar som styr rådets beslut. Enligt honom styrs arbetet av Facebooks communityregler, som grundar sig på mänskliga rättigheter – bland annat rätten att uttrycka sin åsikt.

Facebook har sagt att man kommer att respektera tillsynsrådets beslut. Allmänheten har också kunnat kommentera ärendet via rådets webbplats.

McConnell påminner dessutom om att en stor sak har förändrats sedan januari. Trump är inte längre president, utan snarare oppositionsledare.

Hur han behandlas är ett slags prejudikat i Facebook-staten, även om Facebook inte nödvändigtvis behöver följa beslutet i andra liknande fall i framtiden. På sociala medier förekommer många karismatiska opinionsledare vars uttalanden inte alltid är sanna.

Det här är en uppdaterad version av den finskspråkiga artikeln Parikymmentä ihmistä päättää pian, palaako Donald Trump johtamaan joukkojaan Facebookiin – Yksi heistä kertoo, mihin päätös perustuu, skriven av Jenny Matikainen på Yle uutiset. Översättningen är gjord av Niklas Fagerström.

Läs också