Hoppa till huvudinnehåll

Nors, id och strömming - två projekt slår ett slag för att öka konsumtionen av lokalt fångad fisk

Fem personer står framför serveringsdisken i en skolmatsal.
Jonas Harald, Lilian Pettersson-Smeds, Anita Storm, Göran Backman och Leena Broo. Fem personer står framför serveringsdisken i en skolmatsal. Bild: Yle/Roger Källman nors,Fisk,skolmat,storkök,Oravais centrumskola

Nors, id och strömming är fiskarter som kan komma att bli vardagsmat i bland annat de österbottniska skolorna. De här fiskarna står i fokus för projektet "Små fiskar övertar storkök".

- Vi vill att offentliga kök ska servera den fisk som finns här och nu, det vill säga kan fångas i de lokala vattnen.

Det säger Anita Storm, ekologirådgivare på Marthaförbundet.

På torsdagen gjorde man ett test genom att det i Centrumskolan i Oravais serverades smörstekt nors. Och visst smakade det gott!

- Vi fick panerad och smörstekt nors med potatismos, berättar Theo Österberg, Alvin Lönnqvist och Eetu Hietamäki.

Alla tre säger att maten var god. De tycker om fisk, men nors hade de aldrig smakat förut.

Tre leende pojkar poserar för kameran, i bakgrunden en vucen man med munskydd.
Theo Österberg, Alvin Lönnqvist och Eetu Hietamäki tyckte om att få smaka på lokalt fångad fisk.. Tre leende pojkar poserar för kameran, i bakgrunden en vucen man med munskydd. Bild: Yle/Roger Källman barn (familjemedlemmar),skolelever,Oravais,Centrumskolan i Oravais

Göran Backman, tidigare rektor i skolan, ger ytterligare bevis på att maten föll de omkring 170 ätarna i smaken.

- Två tredjedelar tyckte att det här var väldigt gott. Det var bara 11 stycken som tyckte att det här inte riktigt var i deras smak - bland annat på grund av benen i fisken.

Mer inhemsk fisk

En överväldigande majoritet av den fisk som vi finländare äter är importerad. Det finns en nationell målsättning att öka den inhemska konsumtionen från 8 till 16 procent.

Jonas Harald arbetar på Kustaktionsgruppen, som stöder projektet. Han säger att efterfrågan på inhemsk fisk faktiskt håller på att öka.

- Konsumentundersökningar visar att efterfrågan på inhemsk fisk är större än någonsin. Men vi är inte så vana vid att hantera och tillreda de här små lokala fiskarna, vi är vanare vid att köpa stora bitar i butiken.

Harald säger att det gäller att lyfta fram fördelarna med de lokala fisksorterna: de är billiga, lokalt fiskade och därmed klimatsmarta, samt hälsosamma och goda.

Vi är inte så vana vid att hantera och tillreda de här små lokala fiskarna― Jonas Harald från Kustaktionsgruppen

Torkad gädda på export

"Smartfiskens historiska perspektiv" tar fasta på det samma som Jonas Harald nämnde, alltså att vi inte alltid vet vad vi ska göra av småfiskarna.

- Det finns en del fiskrecept i vår kustmiljö som fallit i glömska, säger projektledare Lilian Pettersson-Smeds. I arkiven och de gamla receptböckerna har vi hittat en hel del redan nu, även norsen.

Stekta små norsar och aioli serverade på en tallrik.
Smörstekt nors med aioli. Stekta små norsar och aioli serverade på en tallrik. Bild: Yle/Roger Källman nors,Fisk,skolmat,storkök,smartfisk

På 1700-talet var gädda en stor exportvara från Österbotten. Torkad gädda är något man stöter på i recepten, kanske kan den göra en comeback?

- En av orsakerna till att vi startade det här projektet var en historia från Karvat by. Kung Adolf Fredrik besökte byn på 1700-talet och serverades fiskbord: gädda, abborre, sik, lax med mera.

Det finns också historier om att man sände gäddor från Oravais och Maxmo ända till det franska hovet. Här finns mycket att spinna vidare på.

- Det här ska åtminstone resultera i nya inslag i menyn på Oravais historiska förenings restaurang, säger Lilian Pettersson-Smeds.

Läs också