Hoppa till huvudinnehåll

Elimineringsstrategin fungerar: Att ha "noll-covid" som mål kan vara bättre än att "försöka leva med viruset"

Vårdpersonal informeras om vaccin i Australien
Vårdpersonal informeras om vaccin i Australien. Vårdpersonal informeras om vaccin i Australien Bild: AAP IMAGE sjukvårdspersonal,hälsovård,Australien,vaccin,sjuksköterskor

Vi är inne på det andra pandemiåret. Forskare börjar se strategier i ett lite större perspektiv och begrundar de olika modeller som olika regeringar globalt använder sig av. Den så kallade elimineringsstrategin anses ha en del fördelar.

När ska det här ta slut? Den frågan ligger på allas läppar. Hoppet står nu till vaccinerna, och att de ska befria oss från ändlösa cykler av nedstängningar och ekonomisk tillbakagång.

Också i Finland pendlas det mellan öppnande och stängande av aktiviteter, och det är inte så lätt att förstå hur åtgärderna motiveras.

Oklart hur viruset tänker bete sig

Det är möjligt att coronaviruset blir endemiskt (begränsat) och eventuellt säsongsbetonat. Smittan kan samla sig i delar av samhället där det inte finns någon immunitet, till exempel bland ovaccinerade barn och hos vuxna med avtagande immunitet.

Det är också möjligt att viruset med tiden avtar i kraft via olika mutationer och att det inte längre överförs så lätt till människor. Om viruset skulle bete sig så här skulle den förändringen ändå ta ganska lång tid. Fram till dess måste vi ändå besluta hur vi på bästa sätt kan hantera de skadliga effekterna av coronaviruset.

I Riga, Lettland löser man hårklippningsproblem i coronatider på det här sättet. Frisörverksamhet på den frusna sjön Babelitis 15.2.2021
I Lettland löser man hårklippningsproblem i pandemitider på det här sättet. Frisörverksamhet på den frusna sjön Babelitis i Riga 15.2.2021 I Riga, Lettland löser man hårklippningsproblem i coronatider på det här sättet. Frisörverksamhet på den frusna sjön Babelitis 15.2.2021 Bild: AFP / Lehtikuva coronavirus,COVID-19,hårklippning,frisör (grundexamen inom hårbranschen),Riga,Bābelītis

Vacklande distribuering av vaccin gör att kampen drar ut på tiden

Vacciner utgör inte någon magisk universallösning på problemet. Det är oklart hur länge vaccinerna är verksamma och i vilken mån de skyddar mot smittspridning. Det är också oklart hur vaccinerna klarar av nya virusvarianter.

Den begränsade tillgången på vaccin, de vacklande leveranssystemen, prissättningen och den orättvisa globala distribueringen innebär att någon global flockimmunitet inte är i sikte just nu.

Vaccinerna utgör nog en viktig bidragande faktor för att vi ska kunna återgå till en normalare vardag så småningom, men de utgör bara en del av exit-strategin (utgångsstrategin), konstateras det i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet.

Cyklister som transporterar mat i London 17.2.2021
Många människor får under coronatider sin mat transporterad hem av cykelbud. London 17.2.2021 Cyklister som transporterar mat i London 17.2.2021 Bild: AFP / Lehtikuva coronavirus,COVID-19,cyklister,Take-away food,take-out,London,Storbritannien

Många länder följer en "tillbakapressande" strategi

Många länder har följt en så kallad tillbakapressande strategi i försöken att få pandemin under kontroll.

Enligt den strategin ska antalet insjuknade och dödsfall hållas på en "acceptabel" nivå innan restriktioner avlägsnas. Det handlar om en naturlig smittspridning och uppnående av immunitet – en strävan efter flockimmunitet bland befolkningen.

Den här typens strategi följs i de flesta länder i Europa och i USA.

Budskapet är att vi dels måste vänta på vaccin och dels bli vana vid att leva med viruset – något som vi har gjort med virus också i det förflutna.

Öde gata i Porto, Portugal 17.2.2021
När ska det här ta slut? När får vi se människomyller på gatorna igen? Här en öde gata och en ensam fågel i Porto, Portugal 17.2.2021 Öde gata i Porto, Portugal 17.2.2021 Bild: AFP / Lehtikuva coronavirus,COVID-19,Porto,Portugal

Andra tillämpar en annorlunda strategi

I The Lancet lyfter forskarna fram en annan strategi – elimineringsstrategin.

Elimineringsstrategin har tillämpats i länder som har framgång i kampen mot virusets framfart: Nya Zeeland, Australien, Taiwan, Sydkorea, Vietnam och Kina.

Den här strategin är proaktiv snarare än reaktiv.

De länder som har försökt eliminera coronaviruset har varit mer framgångsrika och har också klarat sig ekonomiskt bättre än de länder som har försökt bekämpa viruset på andra sätt, skriver The Guardian.

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern är numera oerhört populär sina landsmän.
Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern införda hårda regler då pandemin slog till. Hennes popularitet har hållit i sig. Här tillsammans med skolbarn 6.2.2020 Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern är numera oerhört populär sina landsmän. Bild: AAP IMAGE Jacinda Ardern,Nya Zeeland

Målet är att minska på samhällssmittan till nära noll

Här finns ett klart mål: Att minska på samhällssmittan till nära noll genom en mycket strikt, kortvarig nedstängning följt av en kraftfull och välanpassad insats där man försöker "hitta, testa, spåra, isolera och stöda".

Målet är att identifiera och avlägsna virusutbrotten innan de blir ohanterliga. Nyckeln till framgång sägs ligga i att man bland annat genast strukturellt avlägsnar allt som kan leda till att viruset på nytt börjar sprida sig i speciella marginaliserade befolkningsgrupper.

Fördelarna med den här strategin är många. Enligt The Lancet har den lett till bland annat betydligt färre covid-19-dödsfall och på längre sikt en mildare inverkan på ekonomin och välbefinnandet i samhället.

Gränsstängningar och reseförbud har varit nödvändiga för att begränsa virusets spridningsmöjligheter.

Förberedelse för nyårsfirande i Wuhan, Kina 11.2.2021
Wuhan, som var den första platsen i världen som blev hårt drabbad av covid-19, tog till strikta bekämpningsmetoder. Här förbereds nyårsfirande i Wuhan 11.2.2021 Förberedelse för nyårsfirande i Wuhan, Kina 11.2.2021 Bild: AFP / Lehtikuva coronavirus,COVID-19,Wuhan,Kina,Nyårsfirande världen runt

Planer på gröna, fria zoner som ska utvidgas

I Tyskland har man gjort upp ett dokument för uppbyggandet av en hållbar elimineringsstrategi som kunde sträcka sig genom hela Europa. Samma strategi skulle kunna tillämpas också globalt.

Enligt den tyska planen skulle de områden där man avlägsnat viruset deklareras som gröna zoner. Där kunde man återinföra den frihet som rådde före pandemin.

Strikta kontakt- och reserestriktioner skulle fortsättningsvis vara i kraft utanför dessa gröna zoner.

De gröna zonerna skulle hela tiden utvidgas i takt med att allt fler regioner lyckas med att eliminera viruset.

Den här strategin skulle kräva ett globalt koordinerat ansvar – ett ansvar som kunde bäras av till exempel Världshälsoorganisationen WHO.

Men för att lyckas med denna elimineringsstrategi vore det nödvändigt att varje enskild regering ser långt utöver sina egna intressen – och förbinder sig till "noll-covid".

En rad orsaker till att elimineringsmetoden anses vara bra:

  • Räddar liv
  • Sporrar jämlikhet. Pandemier skapar oproportionerligt stor skada hos de mest missgynnade grupperna i samhället, till exempel med avseende på etnicitet och inkomstnivå
  • Ekonomin krymper inte så svårt
  • Elimineringsmetoder har varit framgångsrika i länder som är olika till både geografi, befolkningsmängd, resurser och ledarskap: Kina, Taiwan, Vietnam, Kamboda, Laos, Mongolien, Singapore, Australien och Nya Zeeland
  • Viruset kan elimineras också då det uppstått en intensiv lokal smittspridning. Kina anses ha visat detta i Wuhan. Också delstaten Victoria i Australien lyckades utplåna covid-19 efter en period av omfattande smittspridning då läget rentav av var värre än i Storbritannien.
  • Det är lättare om fler länder anammar den här målsättningen. Gränskontroller kan minskas, "gröna zoner" kan skapas och karantänfritt resande kan tillåtas. Den här typens öppnande har inletts i delstater i Australien, mellan öar i Stilla havet och Nya Zeeland
  • Att ha ett uttalat noll-covid-mål ger en stark motivation och ett koordinerat fokus. Att bara "hålla tillbaka" virus ger ingen klar slutpunkt och gör länder sårbara inför förnyad smittspridning, som till exempel nyligen i Irland. Den osäkerhet som uppstår gör det omöjligt att planera, vilket får enorma följder för bland annat skolor, affärsliv och familjeliv
  • En hållbar strategi trots bakslag. Länder som satsat på eliminering har upplevt bakslag med nya smittoutbrott men har i allmänhet lyckats tygla utbrotten och kunnat återgå till sin elimineringslinje
  • Kräver en relativt kort, strikt och intensiv nedstängning för att eliminera spridningen av covid-19 i ett område. I de områden som är fria från virus minskas kontrollerna. Länder som Nya Zeeland har haft betydligt kortare nedstängningar än andra länder
  • Utgör en god övergångsstrategi i jakten på en optimal långtidsstrategi

Hur ser framtida scenarier ut?

  1. Ett scenario är regional eliminering eller till och med en global utrotning - vilket man såg med sars
  2. Ett annat tänkbart alternativ är en endemisk, begränsad smitta som kan styras med hjälp av vaccin, på samma sätt som vid influensa

The Guardians sammanställning baserat på professor Michael Bakers och professor Martin McKees bedömningar.

Läs också