Hoppa till huvudinnehåll

Åbo djurskyddsförening fördömer våld som skolningsmetod: "Hunden ska få beröm i stället för straff"

En schäfer tik som sitter på en parkeringsplats. Hunden är kopplad och tittar åt sidan.
Vi är djurens röst eftersom de själva inte kan be om hjälp. En schäfer tik som sitter på en parkeringsplats. Hunden är kopplad och tittar åt sidan. Bild: Yle/ Anna Aaltonen hund,schäfer,polishunden flickan

Det att våldsamma metoder fortfarande används i hundskolningen inom vissa kretsar är något som Britt-Marie Juup, verksamhetsledare vid Åbo djurskyddsförening, inte kan förstå. Hon poängterar att det är allas vårt ansvar att ingripa om vi ser att ett djur utsätts för våld.

Britt-Marie Juup säger att hon blev mycket upprörd av nyheten om att våldsamma metoder används inom skolningen av skyddshundar.

– När jag såg inslaget i programmet A-studio blev jag nog väldigt, väldigt bekymrad och upprörd, säger Juup.

Enligt Juup har flera undersökningar visat att positiv bekräftelse ger de bästa och mest effektiva resultaten, också i skolningen av skyddshundar.

– Hunden ska tycka att skolningen är rolig och motiverande och hunden ska få beröm i stället för straff.

Att använda våldsamma metoder i hundskolning är inte en metod för dagens hundskolning, tycker Juup.

– Sättet att skola som visas på videorna är från stenåldern.

Juup tror att metoden att använda våld i skolningen av skyddshundar dessutom har blivit ännu vidrigare eftersom man har tagit till nya hjälpmedel såsom elhalsband i tillägg till stacklet som använts redan under årtionden.

– Det är helt otroligt bekymmersamt och vidrigt, säger Juup.

"Hundarna som skolats med positiv bekräftelse blir de bästa skyddshundarna"

Juup är förvånad över att våld fortfarande förekommer inom föreningarna som skolar skyddshundar trots undersökningar som visar att positiv bekräftelse ger de bästa resultaten inom hundskolning.

– Man skulle tycka att just de som sysslar med skolning av skyddshundar på allvar, om några, skulle vara de som anammar den senaste forskningen och tar till humana metoder när de skolar sina hundar. I långa loppet är det hundarna som skolats med positiv bekräftelse som blir de bästa skyddshundarna, eftersom de vill jobba och gör sitt jobb frivilligt åt sin ägare eller förare, säger Juup.

Positiv bekräftelse och beröm används inom bland annat gränsbevakningens skolning av hundar. Gränsbevakningen förnyade sin hundskolning under 2010-talet och idag används positiv bekräftelse och beröm, och inga redskap som skapar onödig smärta för hunden tillåts i skolningen.

Men varför har utvecklingen inte gått mot samma riktning inom föreningarna som sysslar med skolning av skyddshundar?

– Den frågan har jag svårt att svara på eftersom man borde fråga dem som sysslar med det här. Men det tycks ännu finnas folk av gamla gardet som tycker att härskande och att ta till våld är den kortaste vägen till resultat, men så är det ju inte, säger Juup.

Britt-Marie Juup har fångat en huggorm med en ormfångargrip.
Britt-Marie Juup, verksamhetsledare vid Åbo djurskyddsförening, säger att vi inte får sluta ögonen för våld mot djur. Britt-Marie Juup har fångat en huggorm med en ormfångargrip. Bild: privat huggorm (art),britt-marie juup

Juup poängterar att sättet som hundförarna agerat på strider mot djurskyddslagen som säger att man inte får orsaka djur onödig smärta.

– Det är synd att de fått hålla sina metoder och syssla med de här vidrigheterna innan de åkte fast. Först i Reso om jag förstått rätt, men när de blev uppmärksammade för sina äckliga metoder där förflyttade de sig till Pemar. Till all lycka åkte de fast även där, säger Juup.

Juup säger att det är tur att personen som reagerade fick hjälp av Oikeutta Eläimille, som hämtade ärendet till allmänhetens kännedom.

– De fick fram sanningen om hur djur behandlas i vissa kretsar. Jag tror att det här kommer att sätta fart på polisens förundersökning.

Vad kan man göra för att minska användningen av våldsamma metoder inom hundskolningen?

– Allra viktigaste är att de som ser någon använda sånahär metoder reagerar. Det är vi alla som ska reagera, och vi ska reagera genast. Vi är djurens röst eftersom de själva inte kan be om hjälp, säger Juup.

Juup berömmer Tiina Kuusisto, kvinnan som förde fram ärendet till djurrättsorganisationen Oikeutta Eläimille, för att hon jobbat ihärdigt och inte gett upp trots att hon inte först fick hjälp.

– Vi är alla skyldiga att ingripa. Vi får inte höra till den gråa massan som vet men inte gör något, säger Juup.

Elektrikst hundhalsband och sändare.
Enligt Britt-Marie Juup har våld som en metod i skolningen av skyddshundar blivit ännu vidrigare eftersom modern teknik såsom elhalsband används som redskap i skolningen. Elektrikst hundhalsband och sändare. Bild: Antti Haanpää / Yle vakthund,hund,Oikeutta eläimille,djurrätt,djurskydd,kränkande behandling

Juup betonar att man inte behöver vara rädd för att vara tvungen att ingripa själv, utan att det viktigaste är att ta kontakt med den lokala djurskyddsföreningen eller den lokala övervakningsveterinären, eller båda två.

– Där får man nog hjälp, och det är alldeles säkert att hjälpen kommer, säger Juup.

Enligt Juup kontaktades inte Åbo djurskyddsförening om det som hände i Pemar.

– Det är synd eftersom vi skulle ha varit den lokala djurskyddsföreningen att kontakta. Men trots detta har vi alla nu verkligen serverats det här vidriga fallet framför ögonen. Jag tror att det kommer att bli ett snabbt slut på det hela, säger Juup.

Läs också