Hoppa till huvudinnehåll

Vasa sjukvårdsdistrikt köpte dyrt patientdatasystem via amerikanskt bolag på Irland: “Finland gick miste om flera miljoner euro i samfundsskatter”

Ljusa byggnader i flera våningar, i förgrunden snötäckta trädtoppar.
Vasa sjukvårdsdistrikt köper sitt nya patientdatasystem av ett irländskt bolag. Ljusa byggnader i flera våningar, i förgrunden snötäckta trädtoppar. Bild: Yle/Roy Fogde Vasa centralsjukhus,Vasa

När Vasa sjukvårdsdistrikt beställde amerikanska Cerners patientdatasystem gjordes affären med bolagets irländska dotterbolag, Cerner Ireland Ltd. Det var en bra affär för Cerner och för Irland. Men inte för Finland som går miste om samfundsskatten med detta upplägg, säger skatteexperten Reijo Kostiainen till Svenska Yle.

Med litet enkelt skrivbordsarbete gjorde Cerner Ireland Ltd en nätt vinst på cirka fem miljoner euro.

Det är precis det ordet Reijo Kostiainen använder – skrivbordsarbete - när han går igenom miljonaffären som Vasa sjukvårdsdistrikt gjorde i mars ifjol. Tillsammans med tre övriga sjukvårdsdistrikt satsade man nästan 300 miljoner euro på Cerners Millennium-system; ett integrerat patientdatasystem som ska omfatta allt från specialistvård till primärvård.

Spotlight programmet Dyrköpt data från 19 oktober 2020 ger bakgrunden till affären.


Kostiainen som efter pensioneringen som ekonomichef på Metsokoncernen är skatteexpert på föreningen Rättvis skatt menar att det hade varit bättre om de fyra sjukvårdsdistrikten skulle ha gjort affären med Cerner Finland Oy, eftersom det finns ett sådant lokalt förankrat bolag. Det registrerades år 2014.

– Cerner-koncernen gjorde en betydande skattevinst när de gjorde affären i Finland via sitt irländska holdingbolag, säger Reijo Kostiainen.

Svenska Yle ber Kostiainen att göra en grov uppskattning av vad det rör sig om för summor. Samtidigt vill vi veta vem som är vinnare och vem som är förlorare i jätteaffären.

– För beställaren är det sak samma rent ekonomiskt om affären görs med Cerner Finland eller Cerner Ireland; däremot är det en stor sak för leverantören, alltså Cerner.

Skatten betalas till Irland

Resonemanget bygger på att det i praktiken inte är någon skillnad för sjukvårdsdistrikten om de betalar cirka 300 miljoner euro till Cerner Finland, eller Cerner Ireland. Summan för dem är densamma i vilket fall som helst.

Utgående från det senaste bokslutet för Cerner Ireland från år 2018 så uppskattar Reijo Kostiainen att finska staten går miste om upp till 14 miljoner euro i bolagsskatt. Det irländska bolagets vinstmarginaler är nämligen betydande.

Skatteexperten Reijo Kostiainen i sitt hem i Esbo.
Reijo Kostiainen är kritisk till affären med Cerner Ireland Ltd. Skatteexperten Reijo Kostiainen i sitt hem i Esbo. Bild: Yle/Evert Rönnqvist grå ekonomi,skatteparadis,skatteexpert

Samfundsskatten som bolagen betalar på sin vinst är mycket låg på Irland, 12,5 procent. Trots att Finland sänkte samfundsskatten för några år sen till 20 procent är skillnaden mellan de båda EU-länderna fortfarande betydande, 7,5 procentenheter. Det betyder att Cerner kommer undan med klart lägre skatter på Irland.

– I den här affären är skatteförmånen för Cerner i klassen fem miljoner euro, uppskattar Kostiainen. De miljonerna kommer bolaget till godo med litet skrivbordsarbete.

Skyller på liten omsättning

Svenska Yle kontaktar Harri Tatti; han är Cerners representant i Finland och Norden. Tatti tackar för erbjudandet att bli intervjuad, men avböjer i samma veva.

“Vi på Cerner upplever att vi inte har något att tillägga till vårt tidigare mejl”, skriver Cerners Tatti.

I det mejlet skriver Cerner att de deltog i upphandlingen via bolaget på Irland på grund av praktiska orsaker. Harri Tatti hänvisar till projektets annons; enligt den ska leverantören ha en tillräckligt stor omsättning för att kunna delta i upphandlingen. Det rör sig i detta konkreta fall om 60 miljoner euro, alltså en femtedel av värdet på hela upphandlingen på 300 miljoner.

Cerner Finland kommer inte i närheten av den summan. Den lilla finska filialen har en omsättning på knappt en miljon euro. Vinstmarginalerna var tydligen små, eftersom bolaget betalade drygt 10 000 euro i skatt till Finland.

Hade gått om man hade velat

Men det här argumentet köper inte Reijo Kostiainen fullt ut. Han menar att det skulle ha varit möjligt för Cerner att göra affären via dotterbolaget i Finland.

– Om det finska bolaget hade valts till leverantör av patientdatasystemet kunde endera Cerner Ireland eller moderbolaget i USA ha ställt upp som garanter; den vägen skulle kravet på ekonomisk bärkraft ha uppfyllts, säger Kostiainen.

Han hävdar bestämt att ett dylikt förfarande är lätt att arrangera inom en stor koncern.

– Det är bara en fråga om vilja, fastslår Kostiainen.

Det är värt att notera att när Cerner nyligen gjorde motsvarande miljonaffärer i Sverige med sjukvårdsdistrikten i Skåne och Västra Götaland så gjordes de med Cerners dotterbolag i Sverige. Enligt bolagsinformation på nätet är Cerner Sverige Ab ett dotterbolag till Cerner Ireland Ltd.

Cerner Finland Oy bokslutsutdrag på engelska.
Cerner Finland Oy ägs till 100 procent av Cerner Ireland Limited enligt årsredovisningen. Cerner Finland Oy bokslutsutdrag på engelska. Bild: Yle/Kjell Lindroos Vasa sjukvårdsdistrikt,bokslut

Samma gäller för Cerners dotterbolag i Finland. I det senaste bokslutet står det att Cerner Finland Oy till hundra procent ägs av Cerner Ireland Ltd. Det står likaså att det finska bolaget är en leverantör av datasystem inom hälsobranschen. Det är moderbolaget på Irland som äger systemen och moderbolaget betalar via internprissättning (“siirtohinnoittelumenetelmällä”) dotterbolaget i Finland för genomförda affärer.
Ur Cerner Finland Oy:s bokslut
Cerner Finland Oy fick en dryg halv miljon euro från det irländska moderbolaget år 2019. Ur Cerner Finland Oy:s bokslut Bild: Yle/Kjell Lindroos Vasa sjukvårdsdistrikt,bokslut

Cerner koncernens hemvist är i sin tur North Kansas City i delstaten Missouri i USA. Men bolaget är enligt den amerikanska finansövervakaren SEC:s uppgifter registrerat i Delaware, som är känt för sina låga företagsskatter.

“Leverantörens val”

Det är KL-Kuntahankinnat som har skött upphandlingsprocessen för de fyra sjukvårdsdistrikten i Finland. Det nuförtiden statligt ägda bolaget har alltså skött det praktiska i den omfattande processen.

Kuntahankinnats vd Harri Hagman svarar via mejl på frågan om det hade varit möjligt för Cerner att sköta upphandlingen via det finska dotterbolaget:

“Vi har utgående från upphandlingslagen bedömt huruvida Cerner Ireland uppfyller kraven för att delta i processen, vilket de har gjort. I allmänhet är det leverantörerna själva som bestämmer vilket av koncernens bolag som deltar i upphandlingen.”

Lagen känner inte till “aggressiv skatteplanering”

Aggressiv skatteplanering är enligt Kuntahankinnats Harri Hagman ett begrepp som inte finns nämnt i upphandlingslagen. Ett bolag kan närmast uteslutas om det dömts för någon brottslig handling, eller om man har lämnat skatter obetalda.

Reijo Kostiainens gissning är att man i Sverige har ställt krav på att det lokala bolaget ska vara systemleverantör, men det går enligt Hagman inte att dra hemåt i den här typens upphandlingar. Inget bolag får diskrimineras, eller gynnas utgående från placeringsorten.

Saara Hietanen är skatteexpert på medborgarorganisationen Finnwatch som har specialiserat sig på att granska företagens skatteansvar. Hon menar att affären mellan sjukvårdsdistrikten och Cerner Ireland är ett bra exempel på skadlig skattekonkurrens mellan stater.

– Jag är på samma linje som Reijo Kostiainen; det att man gör upphandlingen via Irland beror nog långt på skattemässiga skäl, säger Hietanen.

Saara Hietanen, skatteexpert, Finnwatch
Saara Hietanen är skatteexpert på Finnwatch. Saara Hietanen, skatteexpert, Finnwatch Finnwatch

Lösningar finns

En central tanke i EU:s upphandlingsdirektiv är att bolag i olika länder inom EU ska stå på samma startlinje. Det ska inte spela någon roll från vilket land ett bolag är.

– Därför kan det vara svårt för beställaren att påverka huruvida det bolag som deltar i upphandlingen är irländskt eller inhemskt.

Däremot anser Hietanen att det finns lösningar för att undvika dylika situationer.

– Vi anser att det borde införas en minimigräns för bolagsskatten, säger Hietanen. Då skulle länderna sluta konkurrera med varandra om vem som har den förmånligaste skattesatsen.

Problemet är att länder som Irland med sin låga skattesats spjärnar emot.

En annan fråga som Finnwatch lyfter fram är mera transparens.

– Det borde krävas så kallad landvis skatterapportering. Då skulle man se var bolagen bedriver konkret verksamhet och vart de betalar sina skatter.

Frågan har diskuterats inom EU, men man har inte kommit till skott så här långt.

Vi på Cerner upplever att vi inte har något att tillägga.

Reijo Kostiainen efterlyser likaså mera öppenhet. Och han vidhåller att det skulle ha varit möjligt för Cerner att med hjälp av garantier från moderbolaget styra upphandlingen via det lokala bolaget som har funnits i Finland redan i sju år. Men viljan saknades.

På den frågan får vi inte något definitivt svar. Cerner svarar i sitt enda mejl att tanken är att Cerner Finland ska växa i framtiden och pekar på dotterbolaget i Sverige som med sina 200 arbetstagare är en betydande sysselsättare och skattebetalare.