Hoppa till huvudinnehåll

Mental ohälsa ska inte vara ett hinder för att få jobb - ny modell testas för att förbättra situationen

Porträtt på Lillie Hogan.
Lillie Hogan från HUS psykiatri är entusiastisk över att börja jobba med en ny modell för att lotsa ut personer med mental ohälsa i arbetslivet. Porträtt på Lillie Hogan. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Ekenäs,hogan

Ett nytt projekt ska öka sysselsättningen bland personer med mental ohälsa. Då man rehabiliteras medan man arbetar blir det både bättre och billigare än att man först rehabiliteras och sedan söker jobb.

Lillie Hogan har knappt hunnit installera sig på sitt nya rum i byggnaden intill Raseborgs mentalvårdscenter i Ekenäs. Projektet hon ska vara med i inleddes bara för några dagar sedan och är alldeles i startgroparna.

Hon ska leda ett multiprofessionellt team på nio personer inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HUS) psykiatri.

Tillsamman med ett lika stort team från arbets- och näringsbyrån i Nyland ska de utarbeta en gemensam arbetsprocess, som baserar sig på den så kallade IPS-modellen.

De flesta behåller jobbet längre då träningen sker där de utför sitt arbete

Modellen används i bland annat USA, Storbritannien och Sverige.

I korthet går den ut på att personer som lider av mental ohälsa får individuellt stöd på arbetsplatsen för att hitta lösningar som gör att de kan jobba på den öppna arbetsmarknaden.

- Det som är nytt är att vi först hittar arbetsplatsen och sedan utför rehabiliteringen där, säger Lillie Hogan.

För tillfället är det oftast så att man först rehabiliteras och sedan söker en arbetsplats. Men det har visat sig att det fungerar bättre och är kostnadseffektivare om man gör tvärtom, säger Hogan.

- De flesta behåller jobbet längre då träningen sker där de utför sitt arbete.

Till en början riktar sig projektet främst till personer som har en icke affektiv psykossjukdom, som till exempel schizofreni. Men modellen är utvecklad för alla som har en diagnos inom mental ohälsa.

Arbetscoacherna hittar lösningar på arbetsplatsen

För att vara med i projektet måste man ha en vilja och motivation att arbeta.

Tillsammans med någon av arbetscoacherna i HUS team skapar man sedan en yrkesprofil, där man bland annat går igenom vad man vill arbeta med och vilka styrkor och begränsningar man har.

Efter det tar HUS-teamet kontakt med arbets- och näringsbyrån, där det också finns arbetscoacher. Tillsammans ska de sedan hitta en lämplig arbetsplats ute på arbetsmarknaden.

På arbetsplatsen spelar arbetscoacherna sedan en aktiv roll för att skapa en situation som fungerar så bra som möjligt.

- Coachernas uppgift är att se vilket slags stöd som behövs för att personen i fråga ska klara av sitt arbete, säger Lillie Hogan.

Det är helt individuellt hur arbetsträningen ser ut. Det kan till exempel handla om att man använder ett hörselskydd om arbetsplatsen upplevs stökig.

Arbetsgivarna får också stöd

Totalt 200 personer kan till en början vara med i det här projektet. Meningen är att de ska arbeta ute på den öppna arbetsmarknaden, precis som vem som helst.

De första arbetsträningarna ska förhoppningsvis köra igång redan i april.

Att lida av en psykisk sjukdom är som att lida av vilken sjukdom som helst

Arbetsgivaren får inte något finansiellt stöd då hen anställer en person som är med i det här projektet.

Däremot kan arbetsgivaren få stöd av arbetscoacherna och diskutera hur saker och ting kan organiseras så bra som möjligt, säger Hogan.

- Det kan handla om något man måste ta upp med arbetstagaren, till exempel hur man ska träna så att man kan utföra sitt arbete så som arbetsgivaren förväntar sig.

Coronan har skapat större flexibilitet på arbetsplatserna

För tillfället präglas arbetsmarknaden, precis som hela samhället, av coronapandemin. Men även om det överlag innebär många utmaningar, så finns det också positiva sidor att ta fasta på, säger Lillie Hogan.

Arbetsgivarna har till exempel varit tvungna att hitta alternativa arbetssätt och det kan gynna personer som behöver stöd.

- Jag tänker att det finns andra sorters arbetsplatser som passar de här personerna bättre, till exempel möjligheten att arbeta hemifrån.

Vilka fördomar finns det när det gäller personer som lider av mental ohälsa?

- Jag kan tänka mig att det ofta handlar om hur de ska orka med sitt arbete. Men att lida av en psykisk sjukdom är som att lida av vilken sjukdom som helst och du kan ofta få den i schack med hjälp av medicinering.

Projektet en del av större strategi

Projektet är en del av Social- och hälsovårdsministeriets strategi för att förbättra den mentala hälsan bland finländare.

En del av den strategin är att öka arbetsförmågan hos personer som lider av mental ohälsa.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) koordinerar projektet, som pågår fram till slutet av år 2022. THL kommer också forska kring projektet.

Det är så många som har en positiv vilja att få det att fungera och därför tror jag att det lyckas

Eftersom projektet är alldeles i startgroparna jobbar Lillie Hogan nu på att skapa ett kontaktnät inom de olika vårdteamen inom HUS psykiatri.

- Jag tänker att socialarbetarna och egenvårdarna får en ganska stor roll att hjälpa till och föreslå att det här kan vara något. Och när man har väckt intresset så hoppas jag att man med låg tröskel kan vara i kontakt med mig eller de olika arbetstränarna inom HUS psykiatri eller på arbets- och näringsbyrån.

Vad är det som gör att du tror att just det här projektet kommer att lyckas?

- Det har blivit en stor grej inom HUS psykiatri och det är ett projekt som man vill arbeta för. Det är så många som har en positiv vilja att få det att fungera och därför tror jag att det lyckas.


Läs också