Hoppa till huvudinnehåll

Via Tongåvan kan du stödja Folkhälsans verksamhet för närståendevårdare

Poika ja mies nauravat kasvot vastakkain.
Poika ja mies nauravat kasvot vastakkain. Bild: Unsplash / Nathan Anderson närståendevård,anhörigvårdare

Få av oss vägrar ta hand om vår partner då hen insjuknar och behöver hjälp. Men att vara närståendevårdare är tungt och det behövs stödfunktioner som hjälper att orka.

I Finland finns ungefär 350 000 närståendevårdare. Utan dem skulle väldigt många personer behöva en vårdplats på sjukhus eller i ett grupp- eller serviceboende.

Man kan vara närståendevårdare till exempel till ett barn eller en ung med funktionsnedsättning, till en person som råkat för en stroke eller en minnessjukdom. Närståendevårdare finns i alla åldrar.

Stöd Folkhälsans verksamhet för närståendevårdare

  • Betala in på konto
  • Aktia FI12 4055 1120 0450 79
    Nordea FI64 1562 3000 1093 32
    Danske Bank FI74 8000 1870 8920 73
    Skriv "Tongåvan" i meddelandefältet.

  • Betala via Mobile Pay med numret 61638

Tack vare närståendevårdarnas tid och kraft kan människor, som inte klarar sig utan hjälp, bo kvar i sitt eget hem. Närståendevårdarna gör en ovärderlig insats.

Alla närståendevårdarfamiljer kan inte dras över samma kam för i varje familj är vårdbehovet unikt och därmed också behovet av stöd och hjälp.

Stödet behöver vara individuellt anpassat för att fungera, och det behövs ett team runt familjen för att tillvaron ska vara i balans.

"Min man behöver hjälp i princip med allt"

Svanhild Lindberg i Esbo har varit närståendevårdare åt sin man i ungefär 17 år. Han har diagnostiserats med alzheimer för 12 år sedan, men redan före det hade han nervskador i fötterna och är rullstolsburen.

– Han behöver hjälp i princip med allt: att komma upp ur stolen, att få kläderna på sig, att bli tvättad, att någon värmer maten åt honom.

Svanhild är rätt så nöjd med all hjälp och stöd hon får från samhällets sida.

person i rullstol körs in i en invataxi
person i rullstol körs in i en invataxi handikapp,färdtjänst

Från stadens håll får hennes man intervallvård en vecka i månaden så att hon får vila. Dessutom har de åtta gånger i månaden rätt till hjälp i vardagen som köptjänst, till exempel om hon behöver sköta ärenden utanför hemmet.

En gång i månaden träffar Svanhild andra närståendevårdare i en grupp som ordnas i Folkhälsans regi.

– Vi brukar prata om hur det har varit och vi stöder varandra, berättar hon.

Erkki skötte sin fru i åtta år i parets hem

Erkki Nurmi bor i Lillby i Pedersöre och var närståendevårdare för sin fru mellan åren 2009 och 2017.

Hon fick en stroke och förlamades i vänstra delen av kroppen. Efter rehabilitering fick hon flytta tillbaka till deras hus.

– Jag är nöjd med stödet vi fick från samhället. Vi fick en sjukhussäng, en rullstol och dessutom byggdes det en ramp vid ingången så man behändigt kom ut och in med rullstolen.

erkki nurmi
Erkki Nurmi har varit närståendevårdare för sin fru. erkki nurmi anhörigvårdare

Erkki säger att han behövde mycket råd kring hur han kunde hjälpa och vårda sin fru.

– Till exempel att stödja henne då hon skulle gå handlade inte om rå styrka utan om teknik som jag måste lära mig, säger Erkki.

Han upplevde det som viktigt att hålla uppe fruns humör och prata om hennes intressen.

– Hon var intresserad av trädgårdsskötsel och hon sade vad hon ville ha planterat och så gjorde jag det, skrattar Erkki.

Frun var på intervallvård nu och då på Purmohemmet som ligger bara 300 meter från parets hem.

– Dit kunde jag gå på kvällarna och natta henne och ge henne nattmedicinerna och så kunde vi prata om dagen innan hon somnade.

Från närståendevårdare till erfarenhetsguide

Efter att Erkki Nurmis fru dog sommaren 2017 blev han tillfrågad om han ville bli erfarenhetsguide.

Utbildningen ordnades i samarbete mellan Åbo Akademi, yrkeshögskolan Novia och Folkhälsan.

En erfarenhetsguide lyssnar och kan ge råd till personer som nyligen blivit närståendevårdare och känner sig vilsna.

– Det viktigaste är att lyssna och förstå hur den andra känner det, poängterar Erkki Nurmi.

Folkhälsan ger stöd till närståendevårdare runtom i Svenskfinland

Folkhälsans förbund har stött närståendevårdare sedan 1980-talet då begreppet Tysta vårdare myntades.

Sedan dess har det mesta som gäller närståendevård förändrats. Samhällsdiskussionen handlar nu om behov, stöd och hållbarhet.

Folkhälsan har arbetat med stöd för närståendevårdare i samverkan med andra aktörer från början.

Under åren har också Folkhälsans stödverksamhet för närståendevårdare ökat i volym och ändrat form.

person i rullstol
person i rullstol handikapp,rullstolar,serviceboende

För närvarande når Folkhälsan omkring 1150 personer i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten.

De ordnar gruppverksamhet av olika slag: bland annat anhörigcaféer, samtalsgrupper och kamratstödsgrupper som leds av erfarenhetsmentorer (i Österbotten).

De ordnar Öppna dörrar-kurser och Lyfta tillsammans-samtalsgrupper för närståendevårdare.

Dessutom arrangeras rekreationsdagar för närståendevårdare, för föräldrar till barn med särskilda behov, Må bra-dagar, utfärder, jul- och vårfester.

De ordnas också rekreationsdagar – allt från endagsevenemang till flera dagars vila och samvaro. Semesterdagar ordnas för närståendevårdare och vårdtagare.

Under covid-19-pandemin har mycket av verksamheten flyttat till nätet, och det ordnas både gruppverksamhet och föreläsningar på distans.

Insamlingen startar i Tongåvan i Yle Vega fredagen den 5.3.2021 kl 19.20

Läs också