Hoppa till huvudinnehåll

När automatik tar över våra arbetsuppgifter kan trivseln på jobbet minska – forskare: "Vissa arbetstagare vill ha rutinmässiga jobb som ger trygghet"

Porträtt bild på Johnny Långstedt
Forskare Johnny Långstedt vid Åbo Akademi. Porträtt bild på Johnny Långstedt Bild: Arash Matin / Yle Åbo,Johnny Långstedt

Stora framsteg inom teknologin har gjort att våra jobb förändras. Vissa arbetsuppgifter görs inte längre av en fysisk person utan har ersatts av smart teknologi.

I många fall hyllas den här utvecklingen – för varför ska vi göra tråkjobbet som en maskin kan göra?

Men frågan är absolut inte så enkel.

Vissa personer vill ha rutinmässiga jobb som skapar en form av trygghet, säger forskare Johnny Långstedt, som är doktorand i religionsvetenskap och projektforskare i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.

– Människor söker sig till arbetsplatser som passar ihop med deras värderingar och det tillstånd de vill vara i. En del uppskattar en viss form av stabilitet och trivs i en omgivning där man till exempel inte behöver ta med sig jobbet då man åker hem, säger Långstedt.

Snabbkassa
Vid snabbkassan sköter kunden själv det jobb som personalen tidigare gjorde. Snabbkassa Bild: Arash Matin / Yle livsmedelsbutik,dagligvaruhandel,Snabbkassasystem,snabbkassa

Långstedt har i sin aktuella forskning sett att människor som uppskattar stabilitet ofta jobbar i branscher där arbetsuppgifterna kan ersättas av teknik.

En utbredd automatisering där strukturerat arbete ersätts av andra mer kreativa, sociala och otympliga uppgifter kan få stora konsekvenser.

– Allt fler känner då mindre tillfredsställelse och engagemang för sitt jobb eftersom det inte längre motsvarar ens värderingar. Om personalen inte är nöjd eller engagerad på jobbet lider också arbetsgivaren och arbetstagaren blir dessutom mindre benägen lösa problem på jobbet, säger Långstedt.

Mer forskning behövs

Enligt uppskattningar kommer 7–35 procent av arbetsuppgifterna i Finland att automatiseras under de närmaste 10–20 åren. Långstedt tror att 35 procent är en uppskattning gjord i överkant, men förändringen är ändå tydlig.

Trots detta existerar det knappt någon forskning i dag som handlar om vilka psykologiska och sociologiska effekter en automatisering av allt fler yrken kan få.

Därför anser Johnny Långstedt att vi måste börja diskutera frågan huruvida framtidens arbete faktiskt motsvarar det som vi anser vara betydelsefullt.

Porträtt bild på Johnny Långstedt
Hurdana jobb vill vi ha i framtiden? Johnny Långstedt efterlyser diskussion. Porträtt bild på Johnny Långstedt Bild: Arash Matin / Yle Åbo,Johnny Långstedt

– Vi har sett den tekniska utvecklingen sedan 1980-talet men allt man kan göra med artificiell intelligens kanske överdrivs. Visst finns det stor potential men man måste också tänka på vad tekniken kostar att förverkliga i jämförelse med de egentliga kostnaderna av arbetskraft. Dessutom finns det olösta juridiska problem. Vem är ansvarig vid en olycka med en självkörande bil? Den frågan har ännu inget svar.

Jobben är kanske mer nyansrika än vi tror

Enligt Långstedt är det också viktigt att titta närmare på hur varierande våra arbetsuppgifter i praktiken verkligen kan vara. Går det att automatisera så mycket som vissa uppskattningar ger vid handen?

Många jobb som försvinner är relativt välbetalda jobb― Johnny Långstedt

– En stor brist är att vi egentligen inte vet vad folk gör på jobbet! Uppskattningarna om vilka jobb som kan automatiseras har gjorts på yrkesnivå och de förbiser hur heterogena arbetsuppgifterna inom vissa yrken faktiskt är, säger Långstedt.

Repetitivt jobb kan försvinna

Yrken som kan komma att påverkas kraftigt eller till och med försvinna i framtiden är olika typer av rutinmässigt arbete eller repetitivt kunskapsarbete.

Papper och mappar ligger i en hög på varandra. De är märkta med siffror.
Bokföringsuppgifter kan automatiseras allt mer i framtiden. Papper och mappar ligger i en hög på varandra. De är märkta med siffror. Bild: /All Over Press bokföring,ekonomiförvaltning,ekonomi,administrativa organ

Exempelvis kan vi i framtiden se allt färre butiksbiträden, fabriksjobb eller kontorsjobb som data-analytiker.

Också personer som jobbar med rättshjälp och stöder juristers arbete kan komma att ersättas av artificiell intelligens.

Då jobben förändras påverkas också lönen. Medelinkomsttagarna minskar just nu i Europa och det kan kopplas till teknologins framsteg.

– Många jobb som försvinner är relativt välbetalda jobb. Då måste många se sig om efter ett annat jobb där lönen är lägre. Å andra sidan kan de som klarar av att komplettera teknologierna som behövs för att automatisera jobbet stanna kvar på jobbet och få bättre betalt. Det ökar i sin tur inkomstklyftan på arbetsmarknaden, säger Långstedt.

Läs också