Hoppa till huvudinnehåll

Lukten av järnvägsbalk skvallrar om gift i knutarna – kreosot har hittats i många byggnader i Borgå

Två personer med munskydd på står i solens sken utanför ett gult trähus, lite snö på marken.
Charlie och Johanna Forstén upptäckte kreosot i sitt stockhushus modell 1924. Två personer med munskydd på står i solens sken utanför ett gult trähus, lite snö på marken. Bild: Yle/ Heini Rautoma Borgå,renovering

Förr användes kreosot, eller stenkolstjära, flitigt i husbyggen. Många väggar, golv och källare som byggts före 1950-talet är insmorda i ett skyddande lager av detta hälsoskadliga träskyddsmedel. Så också i familjen Forsténs hus i Kvarnbacken.

Hantverkaregatan i Kvarnbacken i centrala Borgå kantas av idylliska trähus från 1920-talet.

Här hittade familjen Forstén sitt eget hem för ett år sedan. De bor i övre våningen av ett stort gult timmerhus.

Första våningen är för tillfället ett bygglandskap. Tidigare var våningen uppdelad i två lägenheter, men från och med förra våren har familjen börjat transformera den till en del av familjens hem.

Det luktade ändå illavarslande.

– Först tänkte vi att det luktar tobaksrök, kanske för att någon av de tidigare invånarna hade rökt. Sådant sätter sig ju i väggarna. Men när vi rev upp golvets plastmattor så blev lukten starkare och började påminna om den där lukten av berg-och-dalbana, säger Johanna Forstén.

Betonggolv, ett ställe av betongytan är svart.
Kreosotbitum skyddade betongbalkarna mellan källaren och första våningen – ännu finns spår av det svarta ämnet. Betonggolv, ett ställe av betongytan är svart. Bild: Yle/ Heini Rautoma Borgå,kreosot

Den distinkta lukten av Helsingfors nostalgiska berg-och-dalbana eller järnvägssliprar varslar om träbehandlingsmedel från gångna tider. Före 1950-talet användes kreosotolja, kreosottjära och kreosotbitum både på trä- och betongytor i många hus för sina goda fuktisoleringsegenskapers skull.

Måste avlägsnas försiktigt

Kreosot är hälsoskadligt. Vid direkt beröring kan huden och ögonen irriteras. Partiklarna kan lösgöras i inomhusluften och orsaka irritation och illamående.

Kreosot kan innehålla en mängd olika PAH-partiklar (polycykliska aromatiska kolväten) som enligt hälsomyndigheterna kan förorsaka cancer. Djurförsök visar även att kreosot kan orsaka skada för reproduktionen. Ämnet är på EU-nivå klassat som cancerogent.

Johanna Forstén visar upp en rad papper från Arbetshälsoinstitutet. När den svarta sörjan på golvets betonglager blottades tog paret prover som skickades till Arbetshälsoinstitutets laboratorium. Liknande laboratorieutmätningar utförs på flera håll och det finns gränsvärden för vad som är riskabelt för hälsan.

Forsténs kreosotbitum på betongen innehöll över 30 000 milligram PAH-partiklar per kilogram, vilket är långa vägar över gränsvärdena.

Hörn med stockväggar, golvet är av grå betong och har en svart rand i knuten.
Kreosot på golvytan – lyckligtvis inte på stockarna. Hörn med stockväggar, golvet är av grå betong och har en svart rand i knuten. Bild: Yle/ Heini Rautoma Borgå,kreosot

Forsténs avlägsnade kreosotlagret togs bort genom sandblästring för ett par månader sedan. Nu ligger värdena på 40 eller 50 milligram per kilogram.

– Siffrorna måste ligga under gränsvärdet för bygglovets skull. Också ifall vi någon gång säljer det här huset så måste vi uppvisa att vi har gjort något åt saken, säger Johanna Forstén.

Paret Forstén testade två olika entreprenörer och konstaterade att alla inte verkar fylla skyddskriterierna.

– De marknadsför att de följer anvisningarna, men så händer det ändå att dammet sprids ut när de tar bort kreosotet, säger Johanna Forstén. Hon vill tipsa andra att ta reda på vilka metoder entreprenören använder sig av.

För det är just i rivningsarbetet som PAH-partiklarna sprids i inneluften. Charlie Forstén ojar sig över att kreosotupptäckten skedde först efter att innerväggarna skalats ner till stockarna.

– Dammet spred sig till stockarna och överallt. Det är så fint, som pudersocker.

Planen är att tvätta stockarna med tallsåpa. När hela våningen är klar väntar en ny inneluftsmätning, och paret håller tummarna för att våningen då ska ha blivit av med både lukt- och hälsoskadliga partiklar.

Färggranna trähus längs snöig gata i solsken.
Husen längs den här gatan är alla från samma årtionde, men kreosot finns ingalunda i alla hus. Färggranna trähus längs snöig gata i solsken. Bild: Yle/ Heini Rautoma Borgå,gata

Någon större oro över kreosotets cancerogena egenskaper verkar paret inte ha.

– Hon som sålde huset är 80 år och har levt sin barndom här. Nu bor hon på andra sidan gatan och är frisk och kry, säger Johanna Forstén.

Men det är klart att kreosotupptäckten aldrig är en glad nyhet. Ungefär 10 000 euro och klar försening i tidtabellen var vad Forsténs fick betala.

De glatt färgade husen längs Hantverkaregatan är alla från samma årtionde, och Forsténs berättar att grannarna nyligen låtit undersöka om de också har kreosot i knutarna.

– De hade inte kreosot. Å andra sidan är vårt hus det enda med bastu i källaren. Huset är byggt av en stensmed och var på sin tid det enda i grannskapet med helstor källare.

Förklaringen till att man velat fuktisolera källarens tak är alltså given.

Ett teveinslag satte fart på finländarnas kreosoträdsla

I januari fick Yle MOT:s program om kreosot många husägare att haja till. I inslaget presenterades ett fall där kreosot ledde till att ett stort hus i Kouvola mejades ner till grunden.

I programmet säger en del experter att kreosot knappast orsakar skada om det funnits i huset i årtionden, om man inte rör konstruktionerna. Kreosot jämförs med asbest, som också kan finnas i konstruktionerna utan att orsaka hälsorisker men vars avlägsnande är riskabelt.

Petri Lönnblad är inneluftskonsult och har arbetat med skadliga ämnen i byggnader bland annat i Östnyland i 20 år. Han har märkt att MOT:s program ökat medvetenheten om kreosot.

– Det här är ju inget nytt. Men det verkar som att många har tittat på det där programmet, och kanske börjar folk bli mer medvetna nu, liksom man känner till asbest och hur det ska hanteras.

Mörkbrun stockvägg.
Så här kan en stockvägg se ut om den behandlats med kreosotolja. Illustrationsbild. Mörkbrun stockvägg. Bild: Yle/ Heini Rautoma Vägg,stockvägg

– Jag har ofta fått vara någon slags budbärare. Privatpersoner har ganska varierande inställning. Alla vet heller inte om att material som innehåller stora mängder kreosot inte kan kastas som vanligt avfall, säger Lönnblad.

Enligt Lönnblad har just Borgå aktivt mätt kreosotvärdena och åtgärdat saken i offentliga byggnader.

Lukten avgjorde i Sannäs

Borgå lokalitetsavdelning har de senaste åren haft flera kreosotprojekt på sitt bord.

Ibland kan den hälsoskadliga kreosoten avlägsnas så som i familjen Forsténs hus. Den kan också kapslas in i ett lufttätt lager. Men det finns också situationer där det inte hjälps annat än att riva byggnaden.

Så har det gått för Sannäs skola, där kreosot konstaterades i den gamla skolbyggnaden.

En skolbyggnad.
Sannäs skolas gamla byggnad rivs på grund av kreosot. En skolbyggnad. Bild: Yle/Hedvig Sandell Sannäs,sannäs skola i borgå

För ett par veckor sedan körde rivningsarbetet i Sannäs i gång. Staden har ingått avtal om hyresmoduler för tio år framåt. Ilolan koulu i närheten får hyresmoduler i åtminstone fem år.

Mätningarna som gjordes våren 2020 visade att halterna av PAH-föreningar i Sannäs skolas och Ilolan koulus byggnader inte överskred riktvärdena, men att det fortfarande förekom luktolägenheter från kreosot i några lokaler.

– Kreosoten fanns överallt i innerväggarna. Det var så gott som omöjligt att renovera utan att ta ner hela byggnaden, säger projektchef Pekka Koskimies från Borgå stads lokalitetsledning.

Kreosotlukten är lätt att känna igen, men räcker den som bevis på att byggnaden är skadlig för hälsan?

– Kreosot är ingen dödsdom för en byggnad, det ska man komma ihåg, säger Koskimies.

Lokalitetsdirektören i Borgå, Mikko Silvast, anser att hälsomyndigheterna borde se över systemet när det gäller kreosotmätningar.

– Det finns gränsvärden för när kreosotet är hälsoskadligt. Men om en inspektör med skarp näsa säger att det luktar i kreosot i en byggnad, så spelar det ingen roll att gränsvärdena inte överskrids. Byggnaden anses vara farlig utifrån någons luktsinne, säger Silvast.

Enligt Silvast skulle det vara tydligare att inte ha några gränsvärden alls, om de ändå inte gäller.

Så gick det för Sannäs skola; gränsvärdena underskreds, men lukten ledde till att grävskoporna nu river den gamla byggnaden.

Närbild av en man på en klippig strand.
Lokalitetsdirektören Mikko Silvast anser att det är märkligt att luktobservationer väger mer än inneluftsmätningar. Närbild av en man på en klippig strand. Bild: Borgå stad lokalitetsförvaltning,borgås lokalitetsdirektör

– Det är klart att om hälsomyndigheterna säger att byggnaden luktar så blir föräldrarna oroliga.

Silvast uppger att staden alltid reagerar om det i samband med undersökningar framkommer att det finns kreosot i offentliga byggnader. De färskaste kreosotfynden har i samband med sanering gjorts i Borgåhusets källare.

Trots ett antal kreosotrelaterade saneringar de senaste åren verkar staden inte vara rädd för en kreosotupptäckningsboom.

– Skol- och daghemsbyggnaderna har sanerats rätt så flitigt. Och flera gamla skolhus på landsbygden är inte längre i stadens händer i och med att skolverksamheten mer och mer fokuseras till centrum, säger Koskimies.

Artikeln uppdaterad med att de nämnda skolorna de kommande 10 respektive 5 åren får hyresmoduler, i stället för baracker.

Läs också