Hoppa till huvudinnehåll

Ska man behöva motivera varför man gör abort? Läkare: "Skammen är inbyggd i systemet"

Linda Grönqvist och läkaren Frida Gyllenberg sitter i soffan i Efter Nios studio.
Linda Grönqvist och läkaren Frida Gyllenberg talar om tystnadskulturen kring abort och missfall. Linda Grönqvist och läkaren Frida Gyllenberg sitter i soffan i Efter Nios studio. Bild: Yle/Parad Media preventivmetoder,preventivrådgivning,Efter nio,Frida Gyllenberg

Finlands abortlagstiftning är bland de äldsta av sitt slag i Europa. Medborgarinitiativet Egen vilja 2020 lämnades i december in till riksdagen, och strävar efter att modernisera lagstiftningen. Bland annat vill man avskaffa reglerna om att två läkare ska godkänna aborten och att den som vill göra en abort måste uppge orsak.

Linda Grönqvist gjorde en abort för mer än 10 år sedan när hon var lite på 20 år gammal. Hon gjorde abort för att hon inte kände sig färdig att bli förälder i det skedet.

– Så här i efterhand kommer jag bäst ihåg det som en möjlighet att undvika att kastas in i ett liv som jag inte var färdig för, säger hon.

Trots att det var en på många sätt svår process tycker Grönqvist att det i slutändan ändå var en lättnad.

– Det var fint att det var ett alternativ jag kunde ta till. Då kunde jag fortsätta vara ung ännu en stund, säger hon.

Senare i livet har hon hunnit uppleva både att få ett missfall men också att bli mamma. Linda Grönqvist tycker att det är synd att det tigs så mycket om aborter och missfall.

– Jag skulle vilja avdramatisera diskussionen både om abort och missfall. Trots att det kan vara väldigt dramatiska och ledsna situationer är det ändå något som så många går igenom, säger Grönqvist.

Konstigt stigma

Hälsocentralläkaren Frida Gyllenberg, som har forskat i hur tillgången till gratis långverkande preventivmedel har påverkat mängden aborter, är av samma åsikt. Det här är något som man måste prata mer om.

– Det är ett märkligt stigma, en konstig tystnadskultur. Varför vet vi inte vilka av våra släktingar och vänner som gjort abort? Det finns en jättestark laddning, som kanske inte skulle behöva finnas där, säger Gyllenberg.

Hon tycker att ett av problemen med den nuvarande abortlagstiftningen, som skrevs på 70-talet, är att kvinnan som söker abort är tvungen att motivera sitt beslut för så många personer.

– När man tänker på att det behövs två läkarutlåtanden känns det som att skammen är inbyggd i systemet. Att det är frågan om ett misslyckande och att du blir tvungen att förklara hur du hamnat i den här situationen, säger Gyllenberg.

Som läkare tycker hon att orsaken bakom aborten inte är så viktig och att den 50 år gamla lagen har vissa element av att kontrollera kvinnor inbyggt i sig.

–Samtidigt tycker jag att det är viktigt att det finns någon kvinnan får tala med. Inte ska det fungera så att man bara får pillren på posten utan att möta någon alls, säger Gyllenberg.

Viktig pratstund

Gyllenberg säger att beslutet om abort alltid är kvinnans eget och hon har själv aldrig som läkare strävat efter att påverka beslutet i sig. Däremot konstaterar hon att det ändå kan vara bra att patienten har någon att tala med.

– Jag minns en patient som kom till mottagningen för att göra en abort. När hon fyllde i sina blanketter angav hon att orsaken till aborten var rädsla för fosterskador, och då började vi diskutera varför hon tänkte att fostret eventuellt var skadat.

Då visade det sig att patienten i fråga hade använt en medicin där det på bipacksedeln stått att det kan finnas risk för fosterskador.

– Det står så på bipacksedeln till väldigt många mediciner och efter vår diskussion valde hon ändå att behålla barnet eftersom risken för skador var så pass liten.

Därför anser Gyllenberg att det är bra att ha åtminstone ett möte med en läkare.

– I det här fallet kunde annars ett önskat barn ha blivit aborterat, bara för att patienten inte fått rätt information, säger Frida Gyllenberg.

På det sättet kan man också kolla upp kvinnans behov och reda ut hurdant stöd hon behöver och om man kan hjälpa henne i fortsättningen.

Det här är också Linda Grönqvist tacksam över.

– Det som fungerade allra bäst när jag gjorde abort var just den mänskliga kontakten. Personalen tog sig tid och gav väldigt professionellt stöd. Det är också bra att man tvingas fundera igenom saken, speciellt om man är ung. Det är skönt i efterhand att veta att jag var säker på mitt beslut, säger Linda Grönqvist.

Frida Gyllenberg uppskattar att det ändå årligen finns en liten procent som ändrar sig innan de gör abort.

– Det är ju bra att man har många möjligheter att ändra sig, men jag tänker att om det skulle vara lättare att få abort så tänker man igenom det i ett tidigare skede, säger hon.

Det vanligaste sättet att göra abort är medicinskt. Det börjar med att man tar en första dos medicin, och efter det är det inte rekommenderat att avbryta processen. Två dagar senare tar man sedan nästa dos vaginalt och då blöder man ut fostret.

Mer förståelse för missfall

Linda Grönqvist har också haft ett missfall och när hon jämför de båda erfarenheterna ser de totalt olika ut.

– Missfallet var en mycket sorgligare situation. Det var ett barn som var väldigt efterlängtat, som jag hade sett på ett tidigt ultraljud och som jag hade en relation till, säger hon.

– Jämfört med aborten var det ändå många fler som talade med mig om missfallet och delade med sig av sina erfarenheter. Det kändes också som att man fick mer sympati.

Däremot tyckte Linda Grönqvist att stödet från vården var sämre när hon fick missfall, antagligen eftersom det inte går att vårda. Det var ändå en jobbig upplevelse att få rådet att ta vanliga smärtstillande mediciner då hon blödde mycket.

– Det där är något vi inom vården kunde bli bättre på, menar Frida Gyllenberg. För oss är det ju så att en abort är ett ingrepp och där finns något vi inom vården kan göra. Vi kan också till exempel hjälpa till med att förebygga nästa abort. Ett missfall sköter däremot naturen bäst, och vi kan inte stoppa det heller, säger Frida Gyllenberg.

Trots att det inte finns någon kommunal hjälp att få när det kommer till just missfall tycker hon ändå att det är viktigt att man utnyttjar de möjligheterna som vården ger.

– Det är ändå klart att det är en händelse där man inte ska bli lämnad ensam. Mitt tips brukar vara att om man redan har en tid till rådgivningen så ska man inte avboka den. Där träffar du ju en specialist som kan hjälpa, säger Frida Gyllenberg.

Pappans roll

När det kommer till pappans roll under en abort är Frida och Linda överens om att det är otroligt svårt att hitta en bra lösning.

– Jag tycker nog att det är hemskt och orättvist att pappan blir lämnad så ensam. Men jag erkänner, då jag gjorde min abort tänkte jag bara på mig själv i stunden. Flera år senare fick jag höra att den blivande pappan hade mått väldigt illa under den här perioden och haft mardrömmar om foster han försökte rädda, säger Linda Grönqvist.

– Samtidigt tycker jag att det skulle vara helt fel om kvinnor skulle behöva ge avkall på sin självbestämmanderätt över sin egen kropp, säger Frida Gyllenberg.

Rådgivning förebygger aborter

Den vanligaste typen av aborter just nu är kvinnor som fött ett barn inom ett år före aborten. De nyblivna föräldrarna har sedan inte funderat på att man kan bli gravid så snabbt igen.

Det viktigaste sättet att förebygga aborter är ändå preventivrådgivning. Frida Gyllenberg har varit med och genomfört en undersökning i Vanda där alla unga kvinnor som tog sitt första långvariga preventivmedel, p-stav eller spiral, fick det kostnadsfritt.

– Antalet aborter bland under 20-åringar föll med en tredjedel. Och jämför man gruppen som tog preventivmedlet med dem som inte gjorde det gjordes det 80 procent färre aborter. Så bästa sättet att förebygga aborter är att ta bort de hinder som finns, säger Frida Gyllenberg.

Linda Grönqvist och Frida Gyllenberg medverkar i Efter Nio på kvinnodagen måndag 8.3.2021 i Yle Fem och På Yle Arenan.