Hoppa till huvudinnehåll

Få sökande till rektorstjänster leder till konkurrens mellan kommunerna: ”Alla vill göra jobbet så attraktivt som möjligt”

Man med munskydd står framför en tavla.
Ronnie Djupsund är chef för svenskspråkiga utbildningstjänster i Karleby. Man med munskydd står framför en tavla. Bild: Jakob Lillas / Yle Karleby,ronnie djupsund

De rektorstjänster som lediganslås i Österbotten lockar sällan många sökande. Det leder till konkurrens mellan kommunerna om rektorskandidaterna. Enligt Ronnie Djupsund, chef för svenska utbildningstjänster på Karleby stad, kan konkurrensen vara positiv.

De senaste åren har man lediganslagit rektorstjänster på flera håll i Österbotten. Bland annat har flera gymnasier bytt rektor.

I mitten av februari i år valdes Cecilia Hägglund-Nygård till ny rektor för Jakobstads gymnasium. Hägglund-Nygård lämnar därmed sin tjänst som rektor för Karleby svenska gymnasium.

Det här innebär i sin tur att man i Karleby blev tvungen att börja leta efter en ny rektor för gymnasiet.

– När det finns färre personer än det finns lediga jobb uppstår den här situationen, säger Ronnie Djupsund, chef för svenska utbildningstjänster på Karleby stad.

När det finns färre personer än det finns lediga jobb uppstår den här situationen.― Ronnie Djupsund

Djupsund tror att konkurrensen kan vara en positiv sak.

– Alla kommuner har som målsättning att göra rektorsjobbet så attraktivt som möjligt. Det kan vara konkurrens mellan kommunerna, men på ett sätt gynnar det oss alla att det finns flera jobb att välja på.

I Karleby lediganslog man tjänsten som rektor för gymnasiet i slutet av februari, och ansökningstiden pågår till mitten av mars.

Enligt Djupsund finns det personer som har visat intresse för jobbet, men hur många som slutligen lämnar in en ansökan återstår att se.

– Det är lite för tidigt att säga vad slutresultatet kommer att bli och om det lockar folk eller inte, säger Djupsund.

Parkering utanför en skolbyggnad.
Karleby svenska gymnasium flyttade till tillfälliga lokaler på Hälsovägen hösten 2018. Parkering utanför en skolbyggnad. Bild: Jakob Lillas / Yle Karleby,karleby svenska gymnasium

Rektorernas arbetsbörda ökar

Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, tror att rotationen av rektorer mellan kommunerna kan ha flera orsaker.

– Det kan vara så enkelt som att man vill avancera eller gå vidare med nya utmaningar för att inte bli uttråkad på sitt jobb, säger Damlin.

Inger Damlin är ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
Inger Damlin säger att rektorerna har ett brett ansvar. Inger Damlin är ordförande för Finlands svenska lärarförbund. Bild: FSL/Frida Lönnroos ordförande,lärare,finlands svenska lärarförbund

Rektorstjänsterna lockar sällan så värst många sökande. I Jakobstad sökte fem personer jobbet som rektor för gymnasiet.

I fjol lockade rektorstjänsten på Topeliusgymnasiet i Nykarleby även den fem sökande.

I Kronoby sökte fyra personer jobbet som gymnasierektor 2018, och året innan samlade rektorstjänsterna i gymnasierna i Korsholm och Karleby fyra respektive tre sökande.

Damlin tror att en av orsakerna till det svala intresset kan vara att ledarskapet i gymnasiet är väldigt brett.

– Vi har ett stort utvecklingsarbete på gång och det har varit så rätt länge.

Det är många som har sagt särskilt nu i coronatider att man är lite av en cirkusdirektör.― Inger Damlin

Nya läroplaner, ökade krav och digitaliseringen av studentskrivningarna är några saker som Damlin tror att bidrar till rektorernas ökade arbetsbörda.

Till arbetsbilden hör dessutom att vara förman och att leda funktioner som fastighetstjänster och bespisning.

– Det är många som har sagt särskilt nu i coronatider att man är lite av en cirkusdirektör, berättar Damlin.

”Intressant dynamik i skolan”

En som har erfarenhet av arbetet som rektor från flera kommuner är Vasa övningsskolas ledande rektor Bernt Klockars. För honom var det utmaningen som lockade med rektorsjobbet.

– Man får ett annat perspektiv på skolarbete än man har som lärare. Det är en väldigt intressant dynamik i skolan som helhet med många rörliga delar, och att kunna skapa något bra av den lärande gemenskapen är väldigt utmanande och spännande.

Mansperson står intill träshusfasad, blicken riktad in i kameran.
Utmaningen lockade Bernt Klockars till rektorsjobbet. Mansperson står intill träshusfasad, blicken riktad in i kameran. Bild: Yle/Moa Mattfolk Rektor,Vasa övningsskola,Vasa,Österbotten,bernt klockars

Klockars inledde sin rektorskarriär i Pargas. Gymnasierektor blev han 2010. Efter sju år i Karleby svenska gymnasium valde han att söka sig vidare 2017, den gången av familjeskäl.

Men han tror också att det kan vara en bra sak att inte stanna kvar i samma arbete för länge.

– Ofta tänker man att en rektor eller lärare är för livstid, men jag tycker att det finns en fara för stagnation, både för en själv och för skolan.

Ofta tänker man att en rektor eller lärare är för livstid, men jag tycker att det finns en fara för stagnation, både för en själv och för skolan.― Bernt Klockars

Sitt nuvarande jobb sökte Klockars eftersom han tyckte att han var klar med gymnasieutbildningen och ville ha nya utmaningar. I arbetet som ledande rektor har han uppgifter som rätt långt motsvarar de som en bildningsdirektör har på kommunalt håll.

Han är nu inne på sitt fjärde år i det nya arbetet.

– Man får se hur länge jag håller ut och hur länge de vill ha mig på den här arbetsplatsen, säger Klockars med ett leende.

Många lärare har rektorsbehörighet

För att man ska vara behörig som rektor ska man bland annat ha en examen i undervisningsförvaltning.

Inger Damlin säger att utbildningen är populär, men att många som går den ändå väljer att inte söka de tjänster som lediganslås.

– Utbildningen är attraktiv och kvalitativt god, men de allra flesta väljer att inte ta steget ut och bli rektor.

Enligt Damlin kan lönen vara en faktor som spelar in för vissa, men att det inte är hela sanningen. Hon poängterar igen det breda ansvar som rektorn har på en skola – ett ansvar som i princip gäller dygnet runt.

Sjundeklassare sitter i en skolkorridor.
Många lärare har rektorsbehörighet, men väljer att inte söka de jobb som lediganslås. Sjundeklassare sitter i en skolkorridor. Bild: Mikko Savolainen / Yle 2021,Villmanstrand,Lauritsala,skolor,läroplikt,ungdomar,ungdomsarbete,ungdomskultur

Damlin har själv arbetat som rektor i Korsholms högstadium.

– Rektorskapet är ett fantastiskt och mångsidigt jobb. Samtidigt är det höga förväntningar som rektorn inom sin arbetstid inte kan leva upp till.

Hon säger att hon alltid försöker uppmuntra personer som funderar på att bli rektor när de tar kontakt.

– Det är klart att man ska pröva på ledarskap. För det är något gott i att vara rektor, säger Damlin.

Rektorskapet är ett fantastiskt och mångsidigt jobb. Samtidigt är det höga förväntningar som rektorn inom sin arbetstid inte kan leva upp till.― Inger Damlin

Även Bernt Klockars önskar att fler skulle ta steget och åtminstone pröva på att arbeta som rektor, i och med att många lärare redan har behörigheten.

– Man kan till exempel ta ett vikariat och se hur långt vingarna bär och krafterna räcker. Tycker man det är värt det och intressant ska man förstås fortsätta, säger Klockars.

Nästan hälften av rektorerna riskerar utmattning

I november 2020 publicerades resultaten av den senaste Rektorsbarometern, där man utredde de finländska rektorernas välbefinnande och hälsa.

Och det är ingen vidare munter läsning; 48 procent av rektorerna riskerar arbetsutmattning och 18 procent är redan nu utmattade.

Resultaten oroar Inger Damlin på FSL.

– Det här är en allvarlig riskfaktor, inte bara för rektorerna utan också för skolorna. Det är något vi behöver prata mycket om ifall vi vill bygga världens bästa skola som det pratas så mycket om just nu.

Toimistotyöntekijä työskentelee.
Enligt Rektorsbarometern från november 2020 riskerar nästan hälften av rektorerna utmattning. Toimistotyöntekijä työskentelee. Bild: Tiina Jutila / Yle utbrändhet i arbetslivet,utbrändhet,arbete,arbetstagare,kontorsarbete,arbetshälsa,sysselsättningsgrad,samarbetsförhandlingar,chefer,chefsegenskaper,arbete,vuxenmobbning,Burn Out (album),stress,Matpaus

Damlin säger att det inte finns något enkelt knep för att åtgärda situationen. Hon anser dock att delat ledarskap kan vara en nyckel.

Hon tror också att rektorernas förmän behöver bli bättre på att se vilka behov rektorerna har.

– Om vi kan stödja rektorerna bättre tror jag vi kan göra mycket åt den situationen som vi har.

Damlin får medhåll av Ronnie Djupsund.

– Det skulle säkert vara bra att ha en förman att bolla tankar med och som stöder arbetet. Jag får nog gå och se mig i spegeln när man börjar fundera kring de här frågorna, säger Djupsund.

Läs också