Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors universitet har redan fattat beslut om höstens undervisning: Majoriteten av studierna fortsätter på distans

Porthaniabyggnaden på Helsingfors universitets centrumkampus.
I närundervisningen vid Helsingfors universitet i höst prioriteras undervisning i små grupper. Massföreläsningar kommer i regel att ordnas på distans. Porthaniabyggnaden på Helsingfors universitets centrumkampus. Bild: Tiina Jutila / Yle Porthania,Gloet,Helsingfors universitet,studerande,studier,universitet,högskolor,studiestöd,Aarne Ervi

En stor del av undervisningen på Helsingfors universitet kommer fortsättningsvis att ske på distans i höst. För att ens en del av höstens studier ska kunna arrangeras på plats och ställe måste beslut om undervisningen tas redan nu, säger universitetets utvecklingsdirektör.

Helsingfors universitet har redan nu dragit upp riktlinjer för höstens undervisning. Ungefär en tredjedel av studierna går att arrangera som närundervisning.

Det budet fick förstaårsstuderande Hilda Jungar för ett tag sedan.

– Det känns jättetråkigt med tanke på att vi har varit ett år på distans vid det laget. Man börjar bli trött på att träffa sina studiekompisar och sina professorer via en liten ruta på en dator.

Jungar flyttade till Helsingfors från Vasa i augusti i fjol, i hopp om att hon i något skede kunde ta del av studierna på ort och ställe. Men sedan dess har hennes studier i stort sett hela tiden varit på distans.

“Förhastade slutsatser”

Att bara sitta hemma framför sin dator tär på studiemotivationen, säger Jungar.

– Speciellt om man har mycket studier på universitetet tär det på motivationen att dag ut och dag in sitta flera timmar per dag framför skärmen.

Jungar är förundrad över varför man redan nu måste ta beslut om hur undervisningen ska se ut om ett halvt år.

– Det är jättetråkigt att dom redan nu i mars, ett halvår före hösten, ska dra slutsatser om hur coronaläget kommer att vara då. Det kan ju ändras. Det är tråkigt att de redan nu drar förhastade slutsatser som berör alla studerande på ett negativt sätt, säger hon.

Eleverna hittar fler fel i de tryckta läromedlen.
Studerande börjar bli trötta på att träffa sina studiekompisar via en liten ruta på en dator och längtar till då närundervisning är möjligt igen. Eleverna hittar fler fel i de tryckta läromedlen. Bild: Yle/Nina Simberg skolböcker

Universitetsdirektör: Vi försöker vara förutseende

Enligt Susanna Niinistö-Sivuranta, utvecklingsdirektör på Helsingfors universitet, måste man börja planera redan nu om ens en del av närundervisningen ska vara möjlig i ett osäkert coronaläge.

– Det är en lång process att planera undervisningen och vi vill försäkra oss om att närundervisning går att arrangera. Lärare planerar redan nu sin undervisning och salar ska reserveras. Det tar tid innan vi kan lägga upp schemat för 40 000 studerande.

Niinistö-Sivuranta säger att man inte kan utgå från att coronaläget är så bra och att vaccinationstäckningen är så hög att man redan i höst kunde återgå till full volym i närundervisningen.

– Vi försöker vara förutseende och se till att vi kunde återvända till campus trots att coronaläget är osäkert och trots att vaccineringarna inte fortskrider så att alla på universitetet skulle vara vaccinerade i augusti.

Man börjar bli trött på att träffa sina studiekompisar och sina professorer via en liten ruta på en dator.

Svårt att ändra planerad kurs

Då universitetet har möjlighet att ordna närundervisning kommer det att ske i små grupper och särskilt första årets studenter i kandidat- och magisterprogrammen och andra årets studenter i kandidatprogrammen prioriteras.

I närundervisningen gäller de vanliga reglerna om att hålla avstånd, använda munskydd och sköta om handhygienen. Då klassrummen inte kan vara så fulla som normalt, är kapaciteten mindre.

Massföreläsningar ordnas i regel på distans.

Om läget radikalt förvärras, måste man kanske tänka om. En större grad närundervisning i ett förbättrat läge är däremot inte möjlig, säger Niinistö-Sivuranta.

– Att man planerar undervisningen på nytt i många omgångar är väldigt tungt och arbetsamt på många sätt. Studerande har också gett respons om att de hade önskat att man redan i god tid hade vetat hur en kurs kommer att arrangeras. Nu när situationen i vissa fall förvärrats har man blivit tvungen att ibland med kort varsel flytta kurser eller övergå till distansundervisning. En del upplever att ovissheten är värre än att man på förhand vet hur en kurs ska organiseras.

Porthania-byggnaden som tillhör Helsingfors universitet. Vid fönstret kan man se några enstaka människor äta lunch.
I oktober kunde man ännu se studerande i ett av Helsingfors universitets lunchrestauranger. Porthania-byggnaden som tillhör Helsingfors universitet. Vid fönstret kan man se några enstaka människor äta lunch. Bild: Tiina Jutila / Yle Porthania,Aarne Ervi,Gloet,Helsingfors universitet,studerande,studier,universitet,högskolor,studiestöd

En del studerande mår allt sämre i distanstillvaron

I fjol våras och i slutet av 2020 undersökte man motivation och utmattning bland studerande vid Helsingfors universitet. Hela 60 procent av dem som besvarade enkäten kände sig antingen helt utmattade eller i riskzonen för utmattning.

Det är rekorddystra siffror bland högskolestudenter, och läget var särskilt dåligt bland förstaårsstudenterna.

Distansundervisningen är en betydande orsak.

– Det är klart att vi på universitetet är oroliga för hur de studerande mår. Den här tiden har varit väldigt tung för alla och ingen vill att undantagsförhållanden förlängs. Vi försöker nu se till att vi skulle kunna träffas i små grupper och organisera undervisningen. Det om något är att se till att vi kan återhämta oss från den här exceptionella tiden, säger utvecklingsdirektör Susanna Niinistö-Sivuranta.

Läs också