Hoppa till huvudinnehåll

1-åriga Kerttu har i hela sitt liv bara sett främlingar på distans och leenden dolda bakom munskydd – coronaepidemin kan spela stor roll i hennes utveckling

Kerttu Ranta-Panula står ensam i en klädbutik och håller upp sina rosa stövlar.
Kerttu Ranta-Panula träffar bara främlingar när hon får komma med till butiken. Och även där är det avstånd som gäller. Kerttu Ranta-Panula står ensam i en klädbutik och håller upp sina rosa stövlar. Bild: Kalle Niskala / Yle barn (familjemedlemmar),coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,ansiktsmasker,safe distance

Kerttu Ranta-Panula föddes i februari 2020, strax innan coronaepidemin tog fart. Sedan dess har vi egentligen inte haft någon på besök, säger Kerttus mamma Tiina Ranta-Panula till Yle Uutiset.

Kerttu har alltså bara stött på främmande människor i matbutikerna. Människor som bär munskydd och håller distans. I kassakön är det ingen som småpratar och det är absolut ingen som rör vid en.

Munskydd är ingenting märkvärdigt för Kerttu. Det är däremot människor.

– Kerttu accepterar människor så länge de inte kommer nära. Hon är väldigt skygg eftersom ingen besöker oss hemma och på andra ställen håller folk avstånd, säger Ranta-Panula.

Kerrtu Ranta-Panula, i sin mamma Tiinas famn, ser ut att börja gråta när en kvinna närmar sig dem.
Främmande människor som närmar sig Kerttu får en hård dom. Till och med Kerttus far- och morföräldrar måste vänta på att Kerttu själv söker kontakt. Kerrtu Ranta-Panula, i sin mamma Tiinas famn, ser ut att börja gråta när en kvinna närmar sig dem. Bild: Kalle Niskala / Yle barn (familjemedlemmar),coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,ansiktsmasker,safe distance

Kerttu är väldigt intresserad av barn utan munskydd, men också de håller distans. Vuxna i sin tur ser väldigt uttryckslösa ut när de bär munskydd.

Om någon kommer för nära börjar Kerttu skrika. Barn kan förstås vara blyga till naturen, men Ranta-Panula tror inte att det bara är fråga om det. Skillnaden till hennes sociala förstfödda är tydlig.

– Jag tror absolut det här beror på coronatiden. Kerttu har inga sociala kontakter. Det har varit ett problem för oss att vi inte har haft några sociala kontakter och att Kerttu är så blyg, säger Tiina Ranta-Panula.

Å andra sidan är hon tacksam att Kerttu inte förstår det märkliga i situationen. Men de långsiktiga effekterna oroar.

– Det skulle vara viktigt för ett litet barn att få sociala kontakter och kompisar och att se andra människor – personerna bakom munskydden. Det skulle vara härligt om Kerttu fick se miner och ansiktsuttryck.

Barn mår bra av en större krets

Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, har funderat på hur avstånden påverkar de bebisar som fötts under coronaepidemin.

Kommer det till exempel att leda till att barnen när de växer upp håller sig för sig själva?

– Förr kom människor och kikade in i vagnen. Barnet var en del av en flock. Det är viktigt att ett barn inte bara är en familjemedlem, utan också en del av en större krets. Den kretsen kan tunnas ut nu när folk håller avstånd, säger Kalland.

Hon oroar sig också över om barnen och familjerna överlag får tillräckligt mycket stöd av flocken.

Professor i småbarnspedagogik Mirjam Kalland ler mot kameran. Hon står utomhus på en bro.
Mirjam Kalland påminner om att även om familjen är det viktigaste för ett litet barn så njuter barnet också av att vara del av en större flock – en gemenskap som det fötts in i. Professor i småbarnspedagogik Mirjam Kalland ler mot kameran. Hon står utomhus på en bro. Bild: Mirjam Kalland Mirjam Kalland,småbarnsfostran,Helsingfors universitet

Tiina Ranta-Panula önskar att människor skulle ta kontakt med småbarn i mån av möjlighet.

– Kerttu kan ibland gå omkring i matbutiken och det tycker folk är roligt. Man märker att många skulle vilja säga något, men inte vågar. Men man kan ju kommentera något på längre håll och på så vis ta kontakt – man behöver inte ta barnet i famnen.

Förmågan att läsa av ansiktsuttryck underlättar livet

Inom vetenskapskretsar har man börjat granska hur coronapandemin påverkar bebisar. I en artikel konstaterar forskarna att avstånden och användningen av ansiktsskydd kan ha effekter på barnens förmåga att interagera och knyta an till folk.

Den engelsk-australiensiska artikeln fokuserar främst på användningen av munskydd och avsaknaden av ansiktsuttryck. Forskarna lyfter upp att en bebis redan några dagar efter födseln kan urskilja till exempel en glad eller en överraskad min.

Förmågan att kunna läsa av miner underlättar i sociala sammanhang senare i livet: det blir färre missförstånd och mer harmoni.

Artikelskribenterna hoppas att vårdpersonalen som är i kontakt med bebisarna och familjerna fäster särskild uppmärksamhet vid hur användningen av ansiktsskydd märks i barnens utveckling.

– Bebisar söker ögonkontakt och tolkar ansiktsuttryck för att ta reda på om en person förhåller sig välvilligt till dem – tycker personen att jag är bedårande? förklarar professor Mirjam Kalland.

Bebisar härmar också miner och utvecklar på så sätt en förståelse för känslolivet. Först lär de sig att koppla ihop minen och känslan, sedan kommer orden.

Kerttu Ranta-Panula går omkring bland människor i ett köpcentrum.
De vuxnas munskyddsbeklädda ansikten intresserar inte Kerttu lika mycket som andra barn utan munskydd. Kerttu Ranta-Panula går omkring bland människor i ett köpcentrum. Bild: Kalle Niskala / Yle barn (familjemedlemmar),coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,ansiktsmasker,safe distance

Kerttu Ranta-Panula vet inte mycket om ansiktsuttryck bland personer som inte hör till familjen. Från 70 centimeters höjd betraktar hon munskyddsansikten, som inte är särskilt intressanta.

– Hon känner inte till något annat, säger mamma Tiina Ranta-Panula.

Om en bebis aldrig skulle se några ansiktsuttryck skulle det ha effekter på den känslomässiga utvecklingen. Men så länge det handlar om främlingar, som inte betyder så mycket för barnet, är professor Kalland inte särskilt orolig.

Hon hoppas att man i hemmen på något sätt försöker kompensera för de kontakter som fallit bort.

– Det skulle vara bra att se till att barnet får oavbruten uppmärksamhet och interaktion. Den här tiden kan vara utmanande för barnets utveckling.

1-åriga Kerttu Ranta-Panula har sannerligen fått uppmärksamhet hemma hos sig under sitt första levnadsår. Hennes storebror är otroligt viktig, morgonens höjdpunkt är när han vaknar upp. Att familjen blivit så tajt är en av coronatidens goda sidor.

– Vi har inte haft möjlighet att åka någonstans, men Kerttu har fått all vår tid, säger Tiina Ranta-Panula.

Tiina Ranta-Panula iklädd munskydd håller dottern Kerttu i famnen.
Tiina Ranta-Panula funderar en hel del på hur Kerttu påverkas av att hennes sociala kontakter begränsats så mycket. Tiina Ranta-Panula iklädd munskydd håller dottern Kerttu i famnen. Bild: Kalle Niskala / Yle barn (familjemedlemmar),coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,ansiktsmasker,safe distance

Rösten och kroppsspråket skapar barnets verklighet

Mirjam Kalland påminner om att barn har en fenomenal förmåga att flytta information från ett sinne till ett annat. En bebis kan till exempel känna igen sina föräldrar utgående från lukt.

Från rådgivningen fick Kerttu en bild föreställande ett stort leende ansikte. I det verkliga livet ser man inte sådana just nu. Vid rådgivningen var hälsovårdaren snäll och varm både i sitt tal och i sina rörelser.

Det är viktigt eftersom rösten och kroppsspråket tillsammans med minspelet skapar barnet första verklighet, säger Mirjam Kalland. Om vi talar med en monoton eller varierande stämma, hur vi betonar och uttrycker förtjusning eller andra nyanser, det spelar en roll för barnen.

För riktigt små barn är rösten det allra viktigaste. Kalland har också arbetat med blinda bebisar och vet att det går att le med rösten på ett sätt som får bebisen att le tillbaka.

Enligt Kalland orsakar coronaepidemin mest problem för de barn som till exempel på grund av nedsatt hörsel behöver se läpparnas rörelser.

– De får inte ut det de behöver av människor. I relationen till specialbarn gäller det att vara uppmärksam.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel 1-vuotias Kerttu on koko elämänsä nähnyt vieraita vain kaukaa, ja hymytkin jäävät maskien taakse – erikoisella ajalla voi olla hänen kehitykselleen suuri merkitys skriven av Sari Vähäsarja. Översättningen har gjorts av Eva Brunell.

Läs också