Hoppa till huvudinnehåll

33 frågor till vaccinexperten – unga vuxna och områden med mer smitta kanske prioriteras, nya rekommendationer för vaccinerade

Vaccinexpert Hanna Nohynek på Institutet för hälsa och välfärd svarar här på både Svenska Yles och publikens frågor. Hon är ordförande för världshälsoorganisationen WHO:s coronavaccinationsgrupp som vägleder länder i vaccinfrågor.

Frågorna om både coronavacciner och coronavaccinationer är många. Vi ställde 33 av dem till vaccinexperten och överläkaren Hanna Nohynek vid Institutet för hälsa och välfärd.

1. De tre coronavacciner som nu används i Finland – tillverkade av Astra Zeneca, Pfizer och Moderna – har getts till flera miljoner personer i olika delar av världen. Hur bra har de visat sig vara i praktiken?

I praktiken vet vi att de är lika bra som de har varit i fas 3-studierna, när de testades på tiotusentals personer. Deras skyddseffekt mot dödsfall är nästan 100 procent och skyddet mot allvarlig covid-19-sjukdom är mellan 80 och 90 procent.

Skyddet mot lindrig sjukdom är sedan lite sämre, vilket innebär att den vaccinerade kan infekteras med viruset och få lindriga symptom, eller vara helt utan symptom men ändå sprida det vidare.

2. För tillfället är det brist på coronavacciner i världen, och man får inte välja vilket vaccin man får. Hur stora skillnader är det mellan de olika vaccinerna när det gäller hur effektiva de är, och hur säkra är de?

RNA-vaccinerna (till exempel av Pfizer och Moderna) ger ett lite snabbare skydd än adenovirusvektor-vaccinerna (t.ex. Astra Zeneca). I samband med att miljontals personer i flera länder har vaccinerats så har man lagt märke till att det inte finns väsentliga skillnader.

Alla vacciner kan ge upphov till biverkningar. Coronavaccinerna har till exempel visat sig kunna leda till feber, smärta på injektionsstället, ont i muskler och trötthet, men de här besvären är inte så långvariga.

3. Vad betyder det i praktiken att Pfizers vaccin har visat sig vara 94 procent effektivt? Kan ett fåtal vaccinerade ändå insjukna allvarligt i covid-19 och till och med dö?

Den här skyddsgraden är uträknad så att man jämför hur vanlig sjukdomen är bland de som har vaccinerats jämfört med de som inte har vaccinerats.

Eftersom det inte är 100 procent så innebär det att en liten del inte får det skydd man hoppas på. Men troligen får de ändå lindrigare symptom, till följd av vaccinationen.

4. De vacciner som nu är godkända ska tas i två doser. Hur bra är skyddet mot sjukdomen efter bara en dos?

RNA-vaccinerna kan redan 2-3 veckor efter en dos ge ett skydd som är nästan lika bra som efter två doser. Adenovirusvektorvaccinet skapar skyddet lite långsammare, men är nästan lika bra.

För att skapa ett skydd på kort sikt behövs inte en andra dos, men det behövs för att skyddet bättre ska hålla i sig på lång sikt.

5. Vad vet man i dagens läge om hur länge skyddet kan vara när man är fullt vaccinerad mot covid-19?

De är så nya vacciner att man inte ännu vet så mycket om det. Vi får information om det med tiden, men vi vet att personer som har insjuknat i covid-19 har haft skydd i minst 6-12 månader.

6. Hur påverkas effekten när man skjuter upp tiden mellan vaccindoserna till tre månader, såsom man har gjort i Finland? Med Astra Zenecas vaccin lär effekten bli bättre, men hur är det med Pfizers och Modernas vaccin?

De första uppgifterna har kommit från Storbritannien. Den skyddseffekt Pfizer-vaccinet ger efter en dos är cirka 80 procent hos äldre, alltså lite lägre än om man skulle få en andra dos efter tre veckor (då är det 94 procent).

Skillnaden är så liten att i det här läget vi nu befinner oss, med vaccinbrist, så är det inte befogat att använda den andra dosen direkt efter tre veckor. Det är viktigare för befolkningen som helhet att fler får ett gott skydd med en dos. Det var också därför vi beslöt att förlänga tiden mellan doserna till tre månader.

Exakt hur bra skyddet blir för de som vaccineras med en andra Pfizer-vaccindos efter tre månader, det vet man inte ännu.

7. Kan man slappna av och återgå till ett mer normalt liv efter en eller två vaccindoser, så att man inte behöver följa alla de här reglerna om social distansering, munskydd osv?

För tillfället diskuterar vi ännu det här i Finland. Men den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kom med regler kring det här i går för USA:s del och de konstaterade att vaccinerade kan få mer friheter.

Till exempel om vaccinerade träffas sinsemellan så behöver de inte använda munskydd. Men om en vaccinerad träffar en ovaccinerad, och särskilt en sådan person som hör till en riskgrupp för covid-19, så är det fortsättningsvis rekommenderat att använda munskydd.

Det här beror på det att vi vet att vaccinerna minskar på virusmängden i de övriga luftvägarna men det handlar inte om en så kallad steril immunitet, vilket betyder att det kan finnas vissa virus och om man har otur så kan också en vaccinerad sprida viruset till personer i hans eller hennes närhet.

8. Vad kan en finländsk coronavaccinerad göra annorlunda i det här skedet?

När man är vaccinerad så har man gott skydd mot sjukdomen. Det innebär att också äldre personer kan röra på sig mer i sin omgivning, så länge man följer de nationella restriktionerna. Man behöver inte hålla sig inom hemmets väggar.

Och också på äldreboenden så kan de som har vaccinerats samlas för att dricka kaffe eller äta tillsammans. Det är sådana här rekommendationer som Institutet för hälsa och välfärd nu jobbar på att uppdatera, när det har kommit mer information om att vaccinerade är mycket väl skyddade mot allvarlig sjukdom och också sprider betydligt mindre virus.

9. Kan man alltså då också vara mindre försiktig om man till exempel besöker en äldre släkting som har fått två vaccindoser?

Det är just det det betyder. Om man själv inte är vaccinerad så lönar det sig att ha munskydd på för att inte utsätta den äldre personen för viruset, trots att han eller hon är vaccinerad.

Skyddet är ju inte 100 procent. Nu när viruset ännu sprids i samhället så rekommenderar vi att man använder munskydd i sådana här situationer, men man behöver inte träffa till exempel sina mor- och farföräldrar bakom ett fönster, utan man kan besöka dem inomhus, så länge man kommer ihåg att använda munskydd och också håller avståndet för säkerhets skull, om man inte själv är vaccinerad än.

10. Vad vet man i nuläget med säkerhet om hur vaccinerna påverkar smittspridningen?

Sådan här forskning har inte publicerats än. Man har via PCR-tester kollat på hur vaccinet påverkar virusmängden i den övre delen av svalget. Resultatet visade att vaccinerade hade en fjärdedel så mycket virus där.

Men forskare tittar för tillfället närmare på hur många personer en smittad sprider viruset till, så vi torde få mer klarhet om det så småningom. Men tills dess så uppmanar vi alltså fortfarande vaccinerade att vara försiktiga.

11. När kommer era rekommendationer för vaccinerade och personer i deras närkrets att uppdateras?

Alldeles under de kommande veckorna. Under de närmaste dagarna tittar vi närmare på rekommendationerna för äldre personer och för äldreboenden.

12. Fler vacciner är också att vänta under våren och sommaren – av Janssen (bolaget Johnson & Johnson), Curevac och Novavax? Hurdana vacciner handlar det om, och hur bra verkar de vara, enligt det man känner till nu?

Janssens vaccin är också ett adenovirusvektor-vaccin liksom Astra Zeneca-vaccinet. Skillnaden är att det räcker med en dos av Janssens vaccin för att vara fullt vaccinerad. Om det senare behövs en extra dos är ändå oklart tills vidare. Det utreder bolaget för tillfället. EU väntas ge Janssens vaccin försäljningstillstånd den här veckan på torsdag.

Curevac liknar Pfizers och Modernas vaccin. Det är ett RNA-vaccin. Curevac torde få försäljningstillstånd i maj.

Och vaccinet av Novavax är ett så kallat proteinvaccin, där man har kombinerat ett protein med en adjuvans (ett förstärkningsämne som höjer immunförsvarets förmåga att bilda antikroppar). Det vaccinet väntas också få grönt ljus i maj, eller i juni.

13. När kommer de här vaccinerna till Finland?

Janssens vaccin torde börja levereras till oss i slutet av april. När Curevac och Novavax kommer är ännu oklart, men det kan ske i början av sommaren. Deras fas 3-studier pågår fortfarande - alltså studier på tiotusentals personer.

Institutet för hälsa och välfärd uppskattade på måndagen att Finland torde ha fått mellan 5 och 7 miljoner coronavaccindoser i slutet av juni i år. Nästa vecka väntas den första miljonen doser ha kommit till landet, så takten väntas alltså accelerera avsevärt under de närmaste månaderna.

14. Hur stor betydelse har det att det kan komma ytterligare tre coronavacciner till vårt land ännu till sommaren?

Det är goda nyheter för då har vi många vacciner och alla som bor i Finland och vill bli vaccinerade har möjlighet till det då. Om allt går väl så kan alla vuxna personer som vill det alltså bli vaccinerade före juli månad, med åtminstone en dos vaccin.

15. Det ryska vaccinet Sputnik V har också ansökt om försäljningstillstånd inom EU. Det är alltså möjligt att det också kommer under sommaren?

När det gäller Sputnik-vaccinet är läget ett annat. De andra tre vaccinerna det var tal om har ett förköpsavtal inom EU. Inga sådana här förhandsförhandlingar har förts om det ryska vaccinet än.

Det är ännu oklart om det blir en del av EU:s vaccinportfolio, eller om det blir upp till vart och ett medlemsland att köpa in det eller inte – det återstår att se.

16. I Finland har det också talats en hel del om att det har utvecklats ett finländskt coronavaccin som ska börja testas på människor, troligen nu på sommaren. Hur ser du på det vaccinet, och dess potential?

Det är ett vaccin som liknar Astra Zenecas och Janssens vaccin. Det är ett adenovirusvektor-vaccin. Det skiljer sig från dem på det sättet att det ges i form av en nässprej och man hoppas det ska skapa en bättre immunitet på slemhinnorna.

Och om det visar sig vara så, så skulle det kunna få stor betydelse i att dämpa smittspridningen i samhället. Det kunde ha en bättre sådan effekt än de andra vaccinerna. Vi vet hittills bara att det finns lovande djurförsök med det. Tidigast på hösten vet vi hur bra det är hos människor.

Det här kan bli ett viktigt framtida coronavaccin, för såsom det nu ser ut så kan vi inte helt bli av med coronaviruset från världen. Det kommer att bli kvar och sprida sig, och det finns därför behov för nya vacciner också längre fram.

17. Du är en av medlemmarna i den nationella expertgruppen för vaccinfrågor (KRAR). Hur är det med Astra Zeneca-vaccinet? Är det troligt att ni den här veckan beslutar att det också får ges till personer över 70 år?

Ja, det finns klara bevis för att det fungerar också för personer över 70 år. Jag anser inte att det är berättigat att vi fortsätter ha kvar en sådan här åldersgräns.

Det är troligt att den här övre åldersgränsen tas bort i samband med expertgruppen för vaccinfrågors möte i dag (på tisdagen), och vi informerar sedan om det ganska snart. Hur snabbt kommunerna kan reagera på en förändrad rekommendation återstår att se.

Uppdatering 10.3: Beslutet fattades såsom väntat. Du kan läsa mer om det i artikeln Myndigheterna slopar åldersgränsen på Astra Zenecas vaccin – också effektivt på äldre.

18. För tillfället är det mer smitta på vissa områden i Finland - till exempel i huvudstadsregionen och i Egentliga Finland. Skulle det vara en bra idé att vaccinera mer på områden där det förekommer mer bekräftade coronafall? Så beslöt man till exempel i nyligen i Norge.

Vi har också funderat på det här att man skulle kunna vaccinera mer på områden där man gång på gång har sett mer smitta. Det skulle kunna vara berättigat att styra vaccinationer dit. Den här diskussionen har vi inte ännu fört helt till slut. Den har bara börjat.

Nordiska vaccinexperter diskuterar med varandra med 2-3 veckors mellanrum och förra gången tog norrmännen upp det här temat. De berättade hur de har beslutat att prioritera vaccinationer inom sju kommuner i Oslo-området. De kommer att få 20 procent mer vaccindoser.

Det innebär att övriga norska kommuner får 3 procent färre doser att tillgå. På det sättet siktar man på att förebygga infektioner i Oslo-området, där smittan sprids mycket mer än på andra håll i Norge.

19. Om man skulle göra en sådan här förändring, skulle det då vara bäst att göra det mycket snart och inte först efter att riskgrupperna har vaccinerats?

Det har föreslagits. Nu när vi är i fasen för samhällsspridning och till exempel den brittiska coronvirusvarianten är mycket utbredd och sprider sig snabbt så skulle det vara tid för att göra en sådan här förändring.

20. Är det här något ni funderar på att göra?

Det är ett av de teman vi har för avsikt att diskutera.

21. När kan de som inte är äldre och inte hör till en riskgrupp vänta sig att bli vaccinerade mot covid-19?

Om tillverkarna nu framöver levererar i den takt de har lovat så kan alla över 70 år och de som hör till riskgrupp ett bli vaccinerade senast i mitten av april.

De som är i riskgrupp två vaccineras efter det. Troligen är man klar med att vaccinera de äldre och riskgrupperna någon gång i maj eller juni, så den övriga befolkningen kan vaccineras då.

22. I vilken ordning kommer den övriga befolkningen att vaccineras? Är det troligt att det också sker enligt ålder, och kan vissa yrken också prioriteras?

Det här är inte bestämt än, och det beror på vad vi vill uppnå. Om vi vill minska på risken för att personer drabbas allvarligt så är det troligen enligt ålder, så att man stegvis vaccinerar allt yngre personer.

Nu när vi vet att vaccinerna avsevärt minskar på mängden coronavirus i den övre delen av svalget så skulle det kunna vara ett bra alternativ att ge unga vuxna prioritet, för att minska smittspridningen.

Men det finns olika alternativ. Att vaccinera vissa yrken först är också ett alternativ – alltså sådana som i jobbet utsätter sig för högre smittrisk.

Vi funderar på allt det här för tillfället för att ta fram den vaccinationsstrategi Finland borde gå in för efter att de medicinska riskgrupperna har vaccinerats.

23. Om ett barn har fått cancer – kan hans eller hennes föräldrar då få prioritet i vaccinationskön?

Det är också en fråga vi diskuterar, om personer i den cancersjukas närkrets borde få ett coronavaccin tidigare. Tanken är att eftersom vaccinet dämpar spridningen av coronaviruset så skulle det kunna skydda personen bättre.

24. Borde en person som ammar låta bli att ta vaccinet?

Nej, definitivt inte. Det finns inga tecken på att vaccinet skulle gå in i modersmjölken. Det behöver man inte vara oroad för.

25. När har alla de som är minst 16 år och vill bli vaccinerade fått minst en dos coronavaccin?

Såsom det nu ser ut så torde det ske någon gång i slutet av juni, eller senast i början av juli.

26. När blir det aktuellt att vaccinera barn och unga under 16 år?

Det beror på de studier som nu pågår. Flera vaccintillverkare testar för tillfället sitt coronavaccin på mindre mängder barn och unga. Det här gör man för att säkerställa att vaccinerna är trygga också för dem. Direkt efter att man har fått svart på vitt hur det är så kan det här bli aktuellt. Troligen sker det här någon gång på hösten.

27. Det finns enskilda exempel på att long covid-patienter, alltså personer som har fått långvariga besvär efter att ha insjuknat i covid-19, har fått lindrigare besvär efter att de vaccinerats mot sjukdomen. Vad vet man om det?

Inga systematiska studier har ännu gjorts om det här. Det finns anekdotiska bevis på att vissa sådana här patienter har haft nytta av att få coronavaccin; att deras besvär alltså har lindrats. Men det finns också exempel på det motsatta. Det här borde redas ut mer i detalj för att man ska få reda på hur det ligger till.

28. Hur bra fungerar de olika vaccinerna mot de vanliga virusvarianter som nu sprids i världen?

Vi vet att de coronavacciner som nu är i användning fungerar mycket bra mot den brittiska virusvarianten (B.1.1.7). Det finns färska studier från Storbritannien som visar det. Det är den här virusvarianten som är överlägset vanligast i Finland just nu.

Den sydafrikanska virusvarianten och den brasilianska virusvarianten har däremot oroat forskare mer. Vi vet att Astra Zenecas och Janssens vaccin har lite lägre effekt mot lindrigare sjukdom, men de har gott skydd mot allvarlig sjukdom. Det är goda nyheter.

29. När är det troligt att coronavaccinerna kommer att uppdateras så att de fungerar bättre mot de nya varianterna?

Det här arbetet har redan påbörjats. Läkemedelsmyndigheter både i USA och i Europa har redan berättat hurdana krav de kommer att ställa på de uppdaterade vaccinerna och företagen har börjat ändra den genetiska kod som används i vaccinerna.

30. Är det främst RNA-vaccinerna som kommer att bli viktiga framöver eftersom de kan uppdateras snabbare?

Nej, till exempel adenovirusvektorvaccinerna kan också uppdateras. Det som kan dra ut på tiden är att få tillstånd av läkemedelsmyndigheterna, men troligen är processen inte så lång.

31. Om man har fått ett visst coronavaccin, kan man sedan senare få ett annat?

Det här håller man på att forska om för tillfället, för att ta reda på hur effektivt och tryggt det är. Forskning kommer att visa mer om det så småningom.

32. Är det möjligt att man kan bli immun mot adenovirusvektorvaccin så att det ger nedsatt skyddseffekt om man vaccineras med sådana i framtiden?

Det finns en sådan oro om man skulle behöva ta många doser. Då finns det i teorin en möjlighet att en sådan här immunitet kan uppstå mot det ofarliga transporterande viruset som alltså ska ta sig in i kroppens celler.

Man vet inte ännu hur det ligger till, men tillverkarna förbereder sig på att i framtiden vaccinera med två olika ofarliga adenovirus i stället för bara ett sådant - så att dos 1 skulle innehålla ett adenovirus och dos 2 ett annat. Och till exempel det ryska Sputnik-vaccinet är redan uppbyggt så här, för att minska den här risken.

33. Hur kunde man få tillverkningen av vacciner att fungera bättre och säkrare i framtiden så att länder inte skulle behöva vänta så länge på att kunna vaccinera sina invånare?

Det är stora frågor som man behöver fundera kring på EU-nivå. Varje land måste också ta ställning till hurdan beredskap man vill ha när det gäller vaccintillverkning.

Den här pandemin har visat att länder är mycket sårbara. Det syns också just nu, när det är expertförbud från vissa länder så kan det vara svårt att få tag på antingen vacciner eller de ingredienser som behövs för att tillverka dem.

Det läge vi har nu är inte önskvärt, men jag tror att vi också i vårt land kommer att diskutera det här, så att situationen inte upprepas i samband med följande pandemi.

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap