Hoppa till huvudinnehåll

Libyen försöker få slut på tio år av krig och kaos - ny enhetsregering ska lotsa landet till val trots korruptionsanklagelser

Libyens tillförordnade premiärminister Abdul Hamid Dbeibah hälsade på invånare i Tripoli på tioårsdagen av det folkliga upproret mot diktatorn Muammar Ghadafi.
Libyens tillförordnade premiärminister Abdul Hamid Dbeibah hälsade på Tripolibor den 17 februari, tioårsdagen av det folkliga upproret mot diktatorn Muammar Ghadafi. Libyens tillförordnade premiärminister Abdul Hamid Dbeibah hälsade på invånare i Tripoli på tioårsdagen av det folkliga upproret mot diktatorn Muammar Ghadafi. Bild: /All Over Press Libyen

Libyens splittrade parlament har samlats för att ta ställning till en ny enhetsregering som ska leda det krigströtta landet till val och en ny, fredlig framtid. Den FN-ledda försoningsprocessen har ändå stött på problem redan i starten, inte minst på grund av avslöjanden om att övergångsledaren Abdul Hamid Dbeibah utsågs till sin post tack vare mutor.

Upproret mot Libyens långvariga envåldshärskare Muammar Ghadafi började för drygt tio år sedan, den 17 februari år 2011. Lättnaden var stor då Ghadafi avsattes och dödades, men jublet förbyttes snabbt i uppslitande konflikter som ledde till kaos och inbördeskrig som pågår än i dag.

Det energirika men utarmade Libyen har sedan år 2015 varit delat i två rivaliserande delar som för krig mot varandra. Det västra området styrs av en internationellt erkänd regering som stöds av Turkiet och FN och som har sitt högkvarter i huvudstaden Tripoli.

Det östra området kontrolleras av krigsherren Khalifa Haftar som kan räkna med stöd från grannlandet Egypten, Frankrike och Ryssland, som har egna legosoldater i landet.

Olja, vapenköp och pengar. Så länge som det är den ultimata ekvationen så väntar sig ingen någon fred

Denna regionala splittring bygger på Libyens tre traditionella områden under det osmanska väldet: Tripolitanien i väster, Cyrenaika i öster och ökenregionen Fezzan i söder.

Det blodiga, hänsynslösa kriget mellan regionerna tog en tillfällig paus i höstas efter att Haftars styrkor hade angripit och belägrat huvudstaden Tripoli i 14 månader, men utan resultat.

När Haftars och hans uppbackare Egypten och Ryssland insåg att en slutlig seger inte var inom räckhåll beslöt man i stället att gå in för FN-stödda fredsförhandlingar, som kulminerar i parlamentets session den här veckan.

Rebeller som uppges vara från Misrata samlades i Tripoli den 6 april för att stöda regeringen i Tripoli.
Vapnen tystnade i höstas efter att huvudstaden Tripoli hade belägrats i 14 månader. Rebeller som uppges vara från Misrata samlades i Tripoli den 6 april för att stöda regeringen i Tripoli. Bild: EPA-EFE/All Over Press Libyen,rebeller,Tripoli

Parlamentet samlas i mitten

Parlamentet, som liksom hela landet är splittrat i rivaliserande fraktioner, beslöt att samlas på Libyens Medelhavskust, i staden Sirte som kanske är mest känd som Muammar Ghadafis hemstad.

Sirte ligger mitt emellan frontlinjerna och en stor stötesten för mötet var om någon kunde garantera ledamöternas säkerhet i en stad där ryska legosoldater och andra utländska styrkor har sina högkvarter.

De utländska styrkorna som befinner sig i Libyen har inte lämnat landet trots att FN:s fredsplan förutsatte att alla främmande styrkor skulle vara ute senast vid slutet av januari. Enligt FN finns det fortfarande över 20 000 utländska legosoldater och milismän i Libyen utöver de otaliga inhemska milisgrupperna.

Jag vädjar till ledamöterna om att inte missa chansen att ena parlamentet så att regeringen genast kan ta itu med sina svåra uppgifter

Ledamöter från parlamentet, som valdes år 2014, började under veckoslutet anlända till Sirte och på tisdag morgon var åtminstone 132 av parlamentets 188 ledamöter på plats i staden.

Det är oklart hur många som slutligen ställer upp eftersom en del ledamöter har avlidit, andra är i landsflykt och en del har meddelat att de tänker bojkotta mötet som ordnas i FN:s regi.

FN jublar över att "det historiska mötet kunde hållas efter åratal av inre splittring och ett lamslaget parlament."

- Denna möjlighet att öppna ett nytt kapitel i Libyen bör inte gå förlorad, konstaterade FN i ett uttalande och den tillförordnade premiärministern Abdul Hamid Dbeibah var inne på samma linje.

- Jag vädjar till ledamöterna om att inte missa chansen att ena parlamentet så att regeringen genast kan ta itu med sina svåra uppgifter, konstaterade Dbeibah.

Han har lagt fram en ministerlista på 33 namn för godkännande, vilket genast väckte hård kritik.

Libyen firade förra månaden tioårsdagen av upproret mot diktatorn Muammar Ghadafi.
Libyen firade förra månaden tioårsdagen av upproret mot diktatorn Muammar Ghadafi. Libyen firade förra månaden tioårsdagen av upproret mot diktatorn Muammar Ghadafi. Bild: EPA-EFE/STR Libyen

En del ansåg att det är onödigt med så många ministrar i en övergångsregering som bara ska se till att fria val kan hållas senast i december.

Andra anser att det är konstigt att ministerkandidaterna inte offentliggjordes inför mötet och att många av namnen tillhör en penningstark elit som inte representerar folkflertalet eller de olika regionerna eller etniska grupperna.

Dbeibah har försvarat sin långa ministerlista med att den måste vara representativ och ha plats för ministrar från landets alla regioner för att vara tillräckligt stabil.

200 000 för att rösta på Dbeiba

Nya mutmisstankar mot affärsmannen och miljardären Dbeibah, har också försvårat försöken att nå enighet, särskilt när det är fredsmäklaren FN som kommer med anklagelserna.

Dbeibah gjorde karriär och blev rik under Ghadafis styre, då han bland annat ledde ett statligt investerings- och utvecklingsbolag som handhade stora offentliga byggprojekt.

Han utsågs till övergångsledare i höstas vid ett FN-stött möte i Tunis, där flera ledamöter anklagade hans män för att ha säkrat premiärministervalet med mutor. Skandalen uppdagades då en ledamot klagade över att han endast fick 200 000 dollar för att rösta på Dbeiba medan andra fick upp till 500 000.

FN:s specialsändebud Jan Kubis har spelat en central roll för försöken att bilda en ny enhetsregering i Libyen.
FN:s specialsändebud Jan Kubis har spelat en central roll för försöken att bilda en ny enhetsregering i Libyen. FN:s specialsändebud Jan Kubis har spelat en central roll för försöken att bilda en ny enhetsregering i Libyen. Bild: /All Over Press Ján Kubiš,Libyen

FN:s utredare, som nästa vecka ska avge sin slutrapport till säkerhetsrådet, slog fast att Dbeibahs män betalade mutor till flera av de 75 delegater som utsåg den nye övergångsledaren.

- Hinder och svårigheter har uppstått redan före omröstningen på grund av alla misstankar mot den tillförordnade premiärministern, säger den libyske professorn Khaled el-Montasser.

Den politiska forskaren Mahmud Khalfallah håller med. Han tror att det är Dbeibahs motståndare som har kört igång en förtalskampanj för att öka trycket på honom.

- De har lyckats trappa upp spänningen, konstaterar Khalfallah.

Vanliga libyer tampas med hög arbetslöshet, korruption, ständiga elavbrott och välbeväpnade milisgrupper som ingen tycks rå över. Få verkar därför ha några större förhoppningar om fred och stabilitet.

- Olja, vapenköp och pengar. Så länge som det är den ultimata ekvationen så väntar sig ingen någon fred, konstaterade an anonym ung man i en intervju för tv-kanalen Al Jazeera nyligen.

Kvinnosaksaktivister kritiska

Många vanliga libyer rasar på sociala medier över valet av Dbeiba som betraktas som elitens representant, utan folklig förankring.

En del av parlamentsledamöterna kräver att förtroendeomröstningen om enhetsregeringen skjuts fram tills FN ger ut sin rapport om mutanklagelserna mot Dbeibah.

Kvinnosaksaktivister rasar över att Dbeibah i sina första kommentarer har uttalat sig nedsättande om kvinnor och unga som i princip borde få en tredjedel av platserna i hans regering, enligt FN:s fredsplan.

Elham Saudi, som var en av de 75 representanter som utsåg övergångsledaren, vägrade att rösta på Dbeiba som hon anser är korrupt.

- Läget som vi befinner oss i idag är ett resultat av att FN prioriterade ändamålsenlighet framför en korrekt, legitim process, säger Elham Saudi som leder organisationen Jurister för rättvisa i Libyen.

- Grundorsaken är att man avvisade alla kriterier som gäller för mänskliga rättigheter och korruption. Det riskerar att undergräva förtroendet för hela processen, säger Elham Saudi.

Migranter i Libyen.
Nästan 600 000 migranter i Libyen väntar på en chans att ta sig över Medelhavet till Europa Migranter i Libyen. Libyen

Tar inget ansvar för närmare 600 000 migranter

Det ligger i omvärldens och i synnerhet EU:s intresse att Libyen stabiliseras eftersom det nordafrikanska landet utgör den främsta rutten för migranter från Afrika att ta sig till Europa.

Det finns för närvarande nästan 600 000 migranter i Libyen som väntar på att ta sig över Medelhavet, som enligt FN är den farligaste migrationsrutten i världen.

Över 20 000 migranter har drunknat i Medelhavet sedan år 2014, men Abdul Hamid Dbeibah anser liksom andra libyska ledare att landet inte klarar av att hantera migranterna på egen hand.

Migranter i en båt vid Libyens kust.
Över 20 000 migranter har drunknat i Medelhavet sedan år 2014. Migranter i en båt vid Libyens kust. Bild: EPA/STRINGER EPA/STRINGER migranter,flyktingar,båtar,Medelhavet,Libyen,sjöbevakningssektioner

- Problemet gäller inte enbart Libyen, det är ett globalt problem som berör hela världen, säger Dbeibah.

Han kan även i fortsättningen räkna med stöd från EU, som enligt nyhetsbyrån AP:s uppskattningar har betalat över 320 miljoner euro för att Libyen och landets kustbevakning inte ska tillåta migranter att ta sig över Medelhavet.

Libyen har tagit emot pengarna som tack för att över 35 000 migranter har skickats tillbaka till osäkra, ofta brutala förhållanden i Libyen.


Källor: Reuters, AFP, Al Jazeera, NYT