Hoppa till huvudinnehåll

Anna-Lena Laurén är årets journalist: "Hjälper på ett unikt sätt att förstå vart Ryssland är på väg"

Anna-Lena Laurén i ylletröja.
Anna-Lena Laurén jobbar på Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter. Anna-Lena Laurén i ylletröja. Bild: Lehtikuva Anna-Lena Laurén

Hufvudstadsbladets och Dagens Nyheters Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén har blivit utsedd till årets journalist.

Enligt prisjuryns nominering skriver Anna-Lena Laurén sakkunnigt om aktuella frågor, politik, oliktänkare och vanliga människor runt om i Ryssland.

"Artiklarna är välskrivna och har alltid ett intressant perspektiv. De hjälper på ett unikt sätt till att förstå vart landet är på väg och vad vanliga ryssar tänker", lyder motiveringen vidare.

- Det betyder enormt mycket. Det är väldigt fint för en journalist som skriver på svenska, men det är också ett pris till journalistiken, till utrikesjournalistiken och det jobb vi korrespondenter försöker göra. Det vill säga förklara varför ett visst land beter sig på ett visst sätt, förklara vilka de här människorna är som bor i det här landet, sa Laurén i den virtuella prisgalan på onsdagskvällen.

På frågan om hon kan göra sitt jobb i dagens Ryssland svarar Laurén att hon som utländsk journalist inte är i samma position som ryska journalister.

- Det värsta som kan hända mig är att jag inte får ett visum eller att jag utvisas. Jag dödas inte, jag torteras inte, jag kastas inte i fängelse. Därför är jag privilegierad jämfört med mina ryska kolleger. Jag beundrar dem stort. De är hjältar.

Stora journalistpriset är det viktigaste årliga erkännandet för journalistiska insatser i Finland.

Yle-journalisten Seija Vaaherkumpu och tidningen Helsingin Sanomats korrespondent i Storbritannien Annamari Sipilä var de andra nominerade till årets journalist.

Avslöjandet av Vastaamoläckan årets artikel

Priset för årets artikel gick till tidningen Ilta-Sanomats journalist Henrik Kärkkäinen för hans avslöjande om dataintrånget mot psykoterapicentret Vastaamo. Kärkkäinen hade därefter även en ledande roll i rapporteringen av fallet och grävde fram ny information.

De andra nominerade artiklarna var Heikki Aittokoskis artikel Mies Mechelininkadulla (Mannen på Mechelingatan) i Helsingin Sanomat, om ett självmord som ägde rum på Mechelingatan i Helsingfors 1979 samt Karoliina Paananen och Jarno Liskis avslöjande i Suomen Kuvalehti om att dåvarande finansminister Katri Kulmuni hade använt över 50 000 euro ur två ministeriers medel för sin kommunikationsträning.

Årets journalistiska gärning till chefredaktör för lokaltidning

Priset för årets journalistiska gärning gick till Terhi Pirilä-Porvali för hennes försvarande av den journalistiska bestämmanderätten.

Pirilä-Porvali, då chefredaktör för tidningen Ilmajoki, pressades att låta bli att publicera en nyhet där man berättade om en kommunfullmäktiges deltagande i ett fullmäktigemöte trots att denne satt i coronakarantän.

Pirilä-Porvali vek sig inte för utpressningsförsöket, varefter hon permitterades. Senare sa hon upp sig från sin tjänst.

Aino Heikkonen, dagproducent för tidningen Etelä-Saimaa, blev utsedd till årets journalistiska chef.

Stora journalistpriset har delats ut sedan 2001. Syftet med tävlingen är att främja god journalistik och stärka mediernas ställning i vårt samhälle.