Hoppa till huvudinnehåll

Är det bättre för miljön att handla kläder på nätet eller i en butik? Expert: "Vår relation till klädkonsumtion är mycket problematisk"

Herrkläder i klädaffar
Största delen av de utsläpp som ett klädesplagg orsakar avgörs redan i planeringsskedet. Herrkläder i klädaffar Bild: Mostphotos kläder,handel,konsumtion,shopping,Herrkläder

Det är i första hand snabbmodet, inte näthandeln, som skadar miljön. Trots att finländarna returnerar mer nätuppköp än andra är det svårt att hitta skillnader mellan att handla kläder i butik eller på nätet.

Yle-programmet Spotlight visade på måndagen att de kläder som vi returnerar efter att ha köpt dem på nätet skadar miljön mer än vi kanske tror.

De transporteras utomlands till stora sorteringscentraler, och många skickas till fattigare länder där de ofta bränns eller slängs på illa skötta soptippar.

Nikodemus Solitander är direktör för Centre for Corporate Responsibility, ett forskningsinstitut som är gemensamt för Svenska handelshögskolan Hanken i Helsingfors och Helsingfors universitet.

Nikodemus Solitander, forskare i företagsansvar vid Hanken
Nikodemus Solitander har svårt att välja miljövänliga kläder, även om han är expert. Nikodemus Solitander, forskare i företagsansvar vid Hanken nikodemus solitander

Han säger att det tyvärr inte finns något sätt att veta säkert om det är bättre för miljön att köpa kläder i butiker, eller att köpa dem på nätet och returnera det som inte motsvarar förväntningarna.

– Skiljelinjen går sällan mellan näthandeln och klädbutikerna. Oftast handlar miljövänligheten om hur mycket vi konsumerar, vilka plagg vi konsumerar, vilken bakgrund kläderna har, vilka material de är gjorda av och vilken möjlighet vi har att återvinna dem.

Både stenfotsbutikernas och näthandelns miljöeffekter uppstår på många olika sätt. Då vi köper på nätet beställer speciellt finländare ofta mer än vi tänker behålla. Det orsakar onödiga utsläpp inom både klädtillverkningen och transporterna.

Men också klädbutikerna blir i regel kvar med osålda kläder i butiken när klädsäsongen är över. De som inte går åt under realisationen måste också ta vägen någonstans. Också dessa kläder transporteras av och an.

Några personer utanför en klädaffär på Alexandersgatan i Helsingfors i augusti 2020.
Det är svårt att med säkerhet säga huruvida det är miljövänligare att köpa kläder i fysiska klädaffärer eller på nätet. Några personer utanför en klädaffär på Alexandersgatan i Helsingfors i augusti 2020. Bild: Silja Viitala / Yle H&M,Helsingfors,augusti,2020,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirusutbrottet i Finland 2020,koronaviruspandemi,Alexandersgatan,ville,Stadsinfrastruktur,människor,kvinnor,ekonomi,konsumtion,kapitalism,konjunkturuppgång,Recession,pengar,kläder,mode,fast fashion,klädaffärer,konfektionsindustri,textil- och konfektionsindustri,modebranschen

Nätleveransernas sista kilometer belastar miljön

Posten i Finland utredde år 2019 om det är miljövänligare att köpa på nätet eller från fysiska affärer. Inte heller Posten kom till något klart resultat.

Största delen av de utsläpp som ett klädesplagg orsakar under hela sin livslängd avgörs redan i planeringsskedet.

Över fyra femtedelar av dem uppkommer i råvaruproduktionen och i tillverkningen. Transporterna och handeln står sammanlagt för mindre än 20 procent.

Transporten från tillverkningslandet till Finland orsakar ungefär lika mycket utsläpp oberoende av om en vara säljs i en butik eller över nätet.

Näthandeln gör att vi kanske köper mera än vi konsumerar― Nikodemus Solitander

Men också Posten kom fram till att de returnerade varorna orsakar extra utsläpp, på grund av både transporterna och en ökad användning av förpackningsmaterial.

Postens utredning visade också att leveransernas sista kilometrar belastar miljön överraskande mycket.

Konsumenterna kan minska på den belastningen genom att använda miljövänliga transportmedel och själva hämta försändelserna, till exempel i samband med butiksbesök.

En vecka efter chockerande nyheter återgår vi till att köpa snabbmode

Nikodemus Solitander betonar att det avgörande inte är hur vi köper våra kläder, utan hur mycket kläder vi konsumerar.

– Där gör näthandeln att vi kanske köper mera än vi konsumerar. Om man köper tre plagg med avsikten att prova dem när de kommer, och skickar tillbaka två plagg, är det givet att det inte kommer att vara en ekologiskt hållbar handling.

– Det är lätt att lämna tillbaka kläder som vi köper på nätet och vi kanske varken vet eller ser konsekvenserna. Men det gör vi inte nödvändigtvis heller när det gäller plagg som vi köper i stenfotsbutiker.

Henkilö noutaa pakettia pakettipisteestä.
Då vi köper på nätet beställer speciellt finländare ofta mer än vi tänker behålla. Henkilö noutaa pakettia pakettipisteestä. Bild: Eleni Paspatis / Yle Postnord,Postnord Ab,Matkahuolto,Paketautomater,beställningar,näthandel,handel,beställning,e-business,undantagstillstånd,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,koronaviruspandemi,pandemier,ekonomi,företagare,Retail mail order business of books,distansförsäljning

Solitander uppmanar alla att fundera på konsekvenserna av att uppköpen blir mera ekologiskt ohållbara ju mera vi konsumerar.

Samtidigt vet han att ökad medvetenhet inte verkar ha någon inverkan på hur vi i verkligheten väljer att handla kläder.

– Under de senaste decennierna har vi inte fått en sundare inställning till vår konsumtion av textilier, fastän vår kunskap om hållbar utveckling och konsumtionens konsekvenser har ökat. Vår relation till klädkonsumtion är fortfarande mycket komplex och mycket problematisk.

Nikodemus Solitander hänvisar till den värsta klädfabriksolyckan i historien. År 2013 rasade klädfabriken Rana Plaza i Bangladesh huvudstad Dhaka. Mer än 1 000 personer dog och 2 500 skadades.

– Som konsumenter chockades vi och kom ihåg det i kanske en vecka. Då funderade vi kritiskt på vår egen konsumtion och dess effekter. Men kanske en vecka senare efter en sådan nyhet tenderar vi att ha legitimerat hur vi agerar och går tillbaka till gamla mönster av snabbmodekonsumtion.

Vår relation till klädkonsumtion är fortfarande mycket komplex och mycket problematisk― Nikodemus Solitander

Den snabba konsumtionen och produktionen bygger på en tanke att vi ska konsumera ofantliga mängder av textilier. De har en kort levnadsbana, både med tanke på deras hållbarhet och om vi tycker att de är moderna eller omoderna.

Solitander ser många orsaker till att ökad kunskap inte verkar påverka oss.

– Från medierna får vi ganska starka signaler om tanken att vi hör till en viss grupp om vi konsumerar kläder på ett visst sätt. Det lyfts också fram på många olika ställen att det är eftersträvansvärt att se ut på ett visst sätt och konsumera stora mängder.

– De flesta vill leva och konsumera på ett etiskt och moraliskt hållbart sätt, samtidigt som jag tror att det flesta egentligen vet att det är en omöjlighet. Därför kan man också legitimera att man lever på ett ohållbart sätt i och med att man vet att det är nästan omöjligt att leva fullt etiskt.

Svårt att påverka modeindustrin

Man säger ofta att konsumenten är kung. Tanken är den att företagen ger det som konsumenterna frågar efter. Om konsumenterna vill ha något annat, tvingas företagen omedelbart ändra sin produktion.

Men det är något som Solitander inte håller med om.

– Företagen ändrar sig åtminstone inte snabbt. Det finns signaler som säger att folk gärna skulle konsumera mera etiskt, men de är kanske inte villiga att betala den sortens priser som krävs för att få fram teknologi som bygger på komplett återvinning eller full cirkulär ekonomi.

Om man tror på att konsumenter kan sända signaler till tillverkare rekommenderar Solitander att man tittar noggrannare på de material som faktiskt har potential att återvinnas i produktionsskedet.

– Det vill säga att ett par byxor går tillbaka in i cirkulariteten när vi har använt dem, och används som råmaterial i produktionen igen.

Koronaviruksen takia suljettu vaateliike kauppakeskus Jumbossa.
Vad är ett klädesplaggs egentliga miljöpåverkan? Det är det svårt för en vanlig konsument att få reda på. Koronaviruksen takia suljettu vaateliike kauppakeskus Jumbossa. Bild: Nella Nuora / Yle coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,Köpcentret Jumbo,skyltfönster,handelscentra,kläder,klädaffärer,shopping,skyltdocka,Herrmode

Solitander ser också tecken på att utvecklingen kan börja gå åt rätt håll.

– Även om de kläder som vi i dag ser som är producerade av 100 procent återvunnet material och därför oftast också går att återvinna igen ligger på en mycket hög prisnivå, ser vi samtidigt att teknologin har utvecklats väldigt snabbt.

Samtidigt är det svårt att få den information som krävs för att man ska kunna fatta väl motiverade beslut.

– I slutändan måste vi som enskilda konsumenter ganska långt bygga vårt etiska konsumentbeteende på den information som textilföretagen ger på frivillig basis. Det mesta i företagsansvarsdiskursen bygger på frivillighet.

– Det är upp till företagen att välja vilka certifikat de använder och det är inte heller lagstadgat vad dessa certifikat egentligen påvisar eller vad som är hållbart eller ohållbart i vad certifikaten berättar för oss.

I slutändan måste vi som enskilda konsumenter ganska långt bygga vårt etiska konsumentbeteende på den information som textilföretagen ger på frivillig basis― Nikodemus Solitander

För en enskild kund som försöker påverka företagen genom sina val blir det svårt att veta vilka miljöcertifikat man borde hålla sig till för att köpa just miljövänliga kläder.

– Jag arbetar som forskare och jag får på daglig basis betalt för att försöka studera de här frågorna, säger Solitander.

– Inte ens som en fullt betald person som har det som sitt arbete är det speciellt lätt att få reda vad ett klädesplaggs egentliga miljöpåverkan är. Vare sig vi talar om certifikat eller enskilda produktionsanläggningar. För mig säger det att det för den enskilda konsumenten är nästan omöjligt.

– Man kan försöka konsumera använda plagg eller titta rätt så noga på om plaggen går att återvinna. Är materialet sådant att producenterna kan återvinna det? Och om det är det, kan det då återvinnas när vi lämnar det tillbaka till butiken?

Det säkraste sättet att främja miljön är enligt Solitander att man minimerar sin klädkonsumtion.

– Det är omöjligt att uppnå en oändlig tillväxt som går ut på att vi konsumerar mera och mera. Det är en omöjlig ekvation. Om vi vill vara hållbara måste vi konsumera mindre. Det är rätt så väl bevisat vetenskapligt.

Kierrätettyjä Levis farkkuja myynnissä liikkeessä.
Att köpa använda plagg är ett sätt att konsumera miljövänligare, tipsar Nikodemus Solitander. Kierrätettyjä Levis farkkuja myynnissä liikkeessä. Bild: Henrietta Hassinen / Yle 2020,affärer,klädaffärer,konfektionsindustri,textil- och konfektionsindustri,mode,Modedesign,modebranschen,kläder,återvinning,Second Hand,näthandel,Esbo,textilier,Återvinnade textilier,shopping,inköp,jeans,Levi Strauss & Co.,Levi Strauss & Co

Trots att det på kort sikt verkar svårt att förändra klädbranschen tycker Solitander att det finns hopp om en bättre utveckling i framtiden.

– Vi har gått mot en konsumtion av snabbt mode som har utvecklats i ganska snabb takt under några tiotals år. Det är klart att vårt förhållningssätt till snabbmode inte är ett öde som är spikat av högre makter. Var och en kan omformulera hur vi ser på kvalitet, eller vad vi förstår med hållbarhet. Det är saker vi kan påverka.

– Det första man ska göra är att signalera att man inte är intresserad av snabbmode. Det finns en skillnad på snabbmode och andra textilier. Om man faktiskt har som sitt etiska rättesnöre att man vill uppnå någon slags individuell eller global hållbarhet går den vägen nog genom något mera långsamt mode.

Läs också