Hoppa till huvudinnehåll

Oljeuppvärmningen ska bort från kommunala byggnader innan 2024 – är det möjligt?

Finlands regering vill bli kvitt användningen av olja inom uppvärmningen under 2030-talet. Städer och kommuner ska föregå med gott exempel och avveckla den fossila uppvärmningen i sina egna fastigheter redan 2024 och får även sedan i höstas stöd för det här. Kommer de klara av målet?

– Ja, det klarar vi!

Det säger röst efter röst när jag ringer upp och frågar de ansvariga i våra svenskspråkiga kommuner och städer.

Det är tekniska chefer, fastighetschefer, lokalitetsdirektörer och andra ansvariga som fått svara när jag ställt frågan.

Svaret förvånar mig en aning. För två år sedan talade jag nämligen med Henrik Saxén, professor i värme- och strömningsteknik vid Åbo Akademi som hurrade de tuffa regeringsmålen, men samtidigt var kritisk till tidtabellen.

Att avveckla allt innan 2024, inom 5 år, låter optimistiskt och ganska utopistiskt, sa han då.

Nu, två år senare, verkade det ändå som att åtminstone kommunerna och städerna är på gång med målet. Utvecklingen verkar också ha skett väldigt naturligt, utan någon känsla av påtryckningar från regeringen.

Utdrag ur Marins regeringsprogram om övergången till mer förnyelsebar energi

Utdrag och sammanfattning från sidorna 36-37.

  • Användningen av stenkol som energikälla upphör senast i maj 2029.
  • Användningen av torv som energikälla ska halveras till 2030. En arbetsgrupp ska undersöka hur vi kan frångå torven på ett rättvist sätt som inte äventyrar leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen för el och värme i Finland.
  • Avvecklingen av fossila bränslen för uppvärmning sker gradvis fram till början av 2030-talet.
  • Oljeuppvärmning av statliga och kommunala fastigheter ska frångås före 2024.
  • Fastigheter som värms med olja uppmuntras genom ett åtgärdsprogram frångå oljeuppvärmning till fördel för andra uppvärmningssätt under 2020-talet.
  • Vindkraftens andel av Finlands energiproduktion ökas.
  • Inställningen till fortsatta tillstånd för existerande kärnkraftverk är positiv, under förutsättning att Strålsäkerhetscentralen förordar dessa.

Källa: Marins regeringsprogram.

De intervjuade kommunerna och städerna

De kommuner och städer jag valde att kontakta var Borgå i Östnyland, Esbo i huvudstadsregionen, Raseborg i Västnyland, Kimitoön och Åbo i Åboland och Närpes, Korsholm, Vasa och Nykarleby i Österbotten.

De ansvariga inom det här området för varje kommun svarade alla att de är optimistiska till att klara av målet innan 2024 eller fram till 2024.

Här är några utdrag från intervjuerna.

"Vi har ansvar över 190 byggnader och 15 av dem har ännu oljeuppvärmning. Det är främst skolor i periferin, där alternativen är få. Fjärrvärme finns inte och en del objekt finns på grundvattenområden som utesluter andra alternativ, men vi jobbar på det."

– Anna Friberg, utrymmesförvaltningschef i Raseborg

"Vi har 28 fastigheter i egen användning och endast en av dem är kvar som värms upp med olja. Resten av byggnaderna är kopplade till fjärrvärmenätet eller elvärme. Målet är att byta ut värmesystemet i den sista fastigheten i sommar."

– Jonas Pomrén, fastighets- och infrachef i Kimitoöns kommun

"Några byskolor och andra mindre fastigheter i Borgå värms fortfarande med olja. Vi kommer att byta till andra uppvärmningsformer senast 2024; geotermisk värme, fjärrvärme eller luft-vattenvärmepump. Vi väljer specifikt för varje plats."

– Mikko Silvas, lokalitetsdirektör i Borgå

"Just nu värms 32 av våra 500 fastighetsobjekt ännu med olja, vilket blir 6,4 procent av den totala fastighetsmassan. En del av dessa uppvärmningssystem kommer demonteras och bytas ut till förnyelsebar fjärrvärme eller geotermisk värme. Solvärme används som komplettering."

– Mauri Laurila, chef för lokaliteter i Esbo

"Vi har redan i 15 år haft som strategiskt mål att frångå fossil uppvärmning och i dagsläget har vi endast två mindre fastigheter kvar i centrum som använder fossila bränslen förutom en del byskolor i periferin, men de är antingen stängda eller ska stängas inom närmaste tiden."

– Mårten Lindström, kommunalteknisk chef i Nykarleby

"Ända sedan 2006 har vi arbetat med den här processen. Då började vi med ett fjärrvärmesystem och systematiskt har vi fått bort alla fastigheter som tidigare värmdes upp med olja. Vi har också fått med privata fastigheter i övergången. Idag har vi anslutit 120 fastigheter till systemet."

– Edd Grahn, teknisk direktör i Närpes

Hejdå olja – hej, vad då?

Användningen av olja och andra fossila bränslen ska bort inom uppvärmningen men vilka är alternativen?

Henrik Saxén, professor i värme- och strömningsteknik vid Åbo Akademi berättade att det enklaste är att ersätta oljan med värmepumpar.

De kommuner och städer jag kontaktade talade däremot nästan enbart om fjärrvärmelösningar och geotermisk värme, såsom jord- och bergvärme.

För våra större enheter har vi bytt om till fjärrvärme redan för länge sen och där används mestadels flis för uppvärmningen. Hela Smedsby centrum har fjärrvärme som exempel― Ronny Haglund, fastighetschef i Korsholm

Problemet med fjärrvärme är att det har stordriftsfördelar. Fjärrvärme är inte en lösning för små byskolor i periferin poängterade flera av de ansvariga i kommunerna.

Alternativet skulle kunna vara geotermisk värme, men i en del kommuner befinner sig byggnaderna dessutom i ett grundvattenområde, så då går all borrning bort.

I Korsholm blev en luft-vattenvärmepump lösningen på ett sådant problem i en skola, berättar fastighetschef Ronny Haglund.

Användningen av olja för uppvärmning har minskat under 15 år i Finland, men minskningen har stannat av under de senaste fem åren.
Utsläppen från oljeuppvärmningen har minskat på 15 år i Finland, men minskningen har stannat av under de senaste åren. Användningen av olja för uppvärmning har minskat under 15 år i Finland, men minskningen har stannat av under de senaste fem åren.

Stora städer som kräver enorma mängder energi, såsom Åbo och Esbo, satsar primärt på fjärrvärme, men att få förnyelsebar råvara till fjärrvärmen är en stor utmaning berättar de ansvariga i städerna. I Esbo använder man ännu stenkol under de kallaste perioderna i året, men målet är att avsluta med det senast 2025.

Från städerna poängterar man därför också vikten av att satsa på energieffektiva lösningar, AI-baserade optimeringstjänster och kunna utnyttja spillvärme från andra fastighetsobjekt för att klara klimatmålen.

Skogen ska användas som kolsänka men samtidigt generera råvara till fjärrvärme – hur går det ihop?

I Nykarleby är man väldigt nöjd med fjärrvärmen och där samarbetar man också med lokala producenter för att få förnyelsebar råvara.

Vi använder mest skogsflis i fjärrvärmen och eftersom det finns många skogsägare här i nejden så blir det en bra symbios mellan ägarna och köparna― Mårten Lindström, kommunalteknisk chef i Nykarleby

Flis är rester från skogsindustrin och betraktas som förnyelsebar råvara. Eftersom våra större städer vill frångå stenkol i förbränningen kommer efterfrågan på flis att öka kraftigt inom de närmaste åren.

Det här är problematiskt, säger forskningsingenjör Jyrki Tenhunen vid Finlands miljöcentral.

Det största problemet när man frångår oljan är att man övergår till träbaserade bränslen. Vedbränningen bör inte ökas från nuvarande nivå― Jyrki Tenhunen vid Finlands miljöcentral

Den här frågan väcker också tankar i Närpes.

"Jag vill komma med en brasklapp till Marins regering. Utfasningen av torven verkar gå i rasande fart och det sätter många mindre värmeverk i klistret, eftersom de vid sidan av skogsflisen använt torv som komplement på vintrarna."

"Det behövs eftersom skogsflis inte klarar av belastningen då man ska ha högre värmevärde. Och faller torven bort så har man inte det så kallade raketbränslet som man behöver när det är kallt."

"Så torven ska bort, men när man frågar vad vi ska börja elda med istället får man inget svar."

– Edd Grahn, teknisk direktör i Närpes

Det dåliga ska bort, men inga alternativ ges

Edd Grahn i Närpes säger att allt det här är politiska frågor, men han konstaterar att det bara talas om vad som ska bort utan att några alternativ ges.

Han problematiserar flera saker med skogsflisen.

Kanske vi behöver de här träden också till något annat i framtiden? Cellulosa som bränsle till bilar och allt möjligt. Kolsänkor är ju också populära att tala om idag, men de försvinner ju i den takt man tar ut mycket råvara ur skogen― Edd Grahn, teknisk direktör i Närpes

Att gå tillbaka till oljan är däremot ingen lösning. Oljan hade också sina brister, poängterar Grahn.

"Fjärrvärme är ju ett ganska enkelt sätt att få energi, det är bara att se till att kranarna ska vara öppna."

"Förr var det en massa sotningar av pannorna, oljebrännarna gick sönder, de täpptes till, oljan tog slut och en massa andra möjliga konstiga problem. Men alla de här arbetsuppgifterna har våra fastighetschefer nu sluppit."

– Edd Grahn, teknisk direktör i Närpes

Kommunerna är stolta över att få vara vägvisare

Som med mycket annat fungerar inte enbart en lösning när man ska frångå oljan.

Ibland fungerar fjärrvärme, ibland blir det geotermisk värme och ibland blir det värmepumpar. Alla har sina för- och nackdelar.

Det jag dock kan konstatera när jag ringde runt är att det finns en stolthet i att klara av regeringens mål redan i förtid och "få dra sitt strå till stacken", som Edd Grahn i Närpes uttryckte det.

Vi vill ju vara en vägvisare och det är bra att se hur långt vi har kommit. Vad nästa steg sen är – det återstår att se― Mårten Lindström, kommunalteknisk chef i Nykarleby