Hoppa till huvudinnehåll

3-4 behöriga sökande per lärartjänst i huvudstadsregionen, 40-50 sökande i Österbotten – stor personalbrist vid svenska skolor och dagisar i Södra Finland

Barn bakifrån som står samlade bakom en pulpet.
Rapporten visar att personalbristen är större i Nyland än i Österbotten. Den här bilden är från en skola i Karleby. Barn bakifrån som står samlade bakom en pulpet. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist skolelever,kyrkbackens skola

Det råder brist på behörig personal inom både småbarnspedagogik och skola i huvudstadsregionen. Det här kommer fram i en utredning som lanserades på torsdagen. Och integrationen på svenska fungerar inte. Nyanlända informeras inte ens om möjligheten att integreras på svenska.

För utredningen gjordes en kommunenkät riktad till alla utbildningsanordnare i Finland som erbjuder svenskspråkig utbildning, grundskola och gymnasium. Enkäten gjordes under 2020.

Svaren i enkäten visar att andelen behöriga klasslärare, ämneslärare, speciallärare och handledare är högst i Österbotten och lägre i Nyland.

Andelen behöriga klasslärare i Österbotten och Egentliga Finland är 95 procent, i huvudstadsregionen 84 procent och i Nyland 78.

Gun Oker-Blom har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet gjort utredningen "Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder".

Rapporten överlämnades till undervisningsminister Jussi Saramo (VF) på torsdagen.

Svårast att hitta lärare i matematik, fysik, kemi, geografi och biologi

I enkäten svarade bildningsdirektörer vilka ämnen det är svårast att rekrytera lärare till. De ämnen som omnämndes var matematik, fysik, kemi, geografi och biologi. Flera kommuner omnämnde också elev- och studiehandledare samt lärare i slöjd och musik.

Här finns också stora regionala skillnader och problemen är störst i huvudstadsregionen.

"I Österbotten uppger man att det finns 40–50 sökande till varje lärartjänst, medan huvudstadsregionen har högst 3–4 behöriga sökande per tjänst", enligt rapporten.

Enkätsvaren visar att närmare 40 procent av kommunerna har obesatta tjänster på grund av brist på sökande.

Gun Oker-Blom direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnsfostran på Utbildingsstyrelsen
Gun Oker-Blom har tidigare varit direktör för den svenskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken vid Utbildningsstyrelsen. Gun Oker-Blom direktör för svenskspråkig utbildning och småbarnsfostran på Utbildingsstyrelsen Bild: Yle/Malin Ekholm gun oker-blom

"Problem att det inte finns utbildning i specialpedagogik i Helsingfors universitet"

Ännu värre är situationen när det gäller behöriga elev- och studiehandledare. Bara 68 procent är behöriga i huvudstadsregionen medan andelen i Österbotten är 88 procent. I hela Svenskfinland ligger behörighetsprocenten på 76.

I enkätsvar och intervjuer som gjordes för utredningen lyfts också bristen på speciallärare, framför allt i huvudstadsregionen, upp.

I västra Nyland var 91 procent av speciallärarna behöriga, medan två av kommunerna i östra Nyland helt och hållet saknade speciallärare.

Enligt rapporten finns ändå ett ökat intresse bland utexaminerade klasslärare att ta en tilläggsutbildning i specialpedagogik. Flera enkätsvar lyfte fram att det är ett problem att det inte finns utbildning i specialpedagogik i Helsingfors universitet och det behövs flexiblare möjligheter för påbyggnadsstudier i ämnet.

Tjänstebeskrivningen för psykologer pekas ut som problem

Oker-Bloms rapport larmar också om bristen på personal inom skolhälsovården.

I huvudstadsregionen finns en stor brist på svenskspråkiga skolpsykologer och kuratorer.

Överlag har kommunerna stora problem med att rekrytera svenskspråkiga psykologer och läget är värst i Östra Nyland och bäst i Österbotten.

Det här kan inte enbart lösas genom en ökning av studieplatser i psykologi eller genom att placera dem rätt.

"Svenskspråkiga känner sig inte bekväma med att jobba i en tvåspråkig situation"

Utredningen pekar ut tjänstebeskrivningen i kommunerna som ett problem.

När kommunerna rekryterar psykologer och kuratorer och annan vårdpersonal förväntas de betjäna både finskspråkiga och svenskspråkiga klienter.

"Många, kanske till och med de flesta, svenskspråkiga känner sig inte bekväma med att jobba i en sådan tvåspråkig situation där de förväntas behärska finska fullständigt", konstateras i rapporten.

Därför söker sig psykologer och annan vårdpersonal ofta till den privata sidan.

120 obesatta tjänster i Helsingfors

Utredningen pekar också på märkbara regionala skillnader när det gäller tillgången till svenskspråkig personal och behörigheten bland personalen inom småbarnspedagogiken.

Andelen behöriga i huvudstadsregionen var 2020 i genomsnitt 70 procent och i Österbotten 95 procent. Det här enligt statistik från Sydkustens landskapsförbund.

"Det är inte enbart en fråga om brist på behörig personal inom alla personalkategorier, utan flera tjänster förblir helt obesatta. I Helsingfors finns det 120 antal obesatta tjänster, där ingår obesatta tjänster och tjänster som är besatta med obehöriga", står i utredningen.

Flerformsutbildning ska lösa bristen på småbarnspedagoger

I rapporten konstateras att söktrycket till utbildningarna inte är tillräckligt stort för att fylla behovet av utbildad personal. Det här rapporterade Svenska Yle också om i oktober 2020.

Kommunerna i huvudstadsregionen har hösten 2020 lämnat in en skrivelse till undervisnings- och kulturministeriet om personalbehovet. Helsingfors universitet har i sin tur ansökt om att rätten att ordna en flerformsutbildning där personal kan vidareutbilda sig för att få behörighet.

Enligt utredningen är behovet av lärare inom småbarnspedagogik i huvudstadsregionen 360 fram till år 2030. Om ministeriet inte godkänner Helsingfors universitets ansökan om tilläggsplatser till flerformsutbildningen blir personalbristen ännu svårare under de kommande åren.

En lösning är att kunna kombinera arbete med studier för att locka ny personal till småbarnspedagogiken.

En central fråga är att fördela studieplatserna inom Svenskfinland för barnträdgårdslärare, barnskötare och barnledare på ett realistiskt och flexibelt sätt mellan skolorna med tanke på det regionala behovet av personal.

Broschyren "Jobba i Finland" betonar finska som det lokala språket

En del av bristen på personal inom småbarnspedagogik och skola kunde lösas med invandring.

Men utredningen visar att rättigheten att integreras på svenska inte uppfylls i praktiken.

"I många fall har varken Migrationsverket, TE-tjänsterna, NTM-centralerna eller kommunerna gett de nyanlända information om möjligheten att välja någotdera nationalspråket som integrationsspråk i Finland, och om de möjligheter kunskaper i svenska ger på arbetsmarknaden, till exempel i Norden".

Rapporten påpekar också att broschyren "Jobba i Finland" som ges ut av TE-tjänster betonar att finska är det enda lokala språket i Finland.

Ministeriet borde tillsätta koordinator för svensk utbildning

Rapporten föreslår flera övergripande åtgärder, i första hand riktade till undervisnings- och kulturministeriet.

Myndigheterna ska systematiskt samla data om och analysera den svenskspråkiga utbildningen.

Undervisnings- och kulturministeriet borde också tillsätta en ny befattning med särskilt ansvar för det svenska som ska koordinera behoven inom den svenskspråkiga utbildningen.

Den här personen ska bland annat samarbeta med Utbildningsstyrelsen och hålla kontakt med utbildningsanordnare på tredje stadiet.

En slutsats i rapporten är också att integration på svenska ska synliggöras och stärkas.

Läs också