Hoppa till huvudinnehåll

Först kom flygskammen, sedan corona

Forskare deltar allt oftare i konferenser på distans

Akademiska konferenser är mycket viktiga för forskare. Där kan man presentera nya idéer, diskutera teorier med andra, utbyta erfarenheter, skapa kontakter, kritisera andras tankar och själv bli ifrågasatt. Ofta är det så innovationer och nya tankar uppstår.

Mycket av det fungerar också på distans, och allt fler konferenser ordnas nu virtuellt. Men allt kan inte göras över nätet.

Flera personer minglar och pratar med varandra på en informell sammankomst i samband med en konferens.
Mingel och informella samtal är otroligt viktiga. Ibland inser man nyttan av dem först efteråt. (Bilden är från konferensen pbi2019 i Helsingfors) Flera personer minglar och pratar med varandra på en informell sammankomst i samband med en konferens. Bild: Laura Mainiemi konferenser

Särskilt nya forskare och nya doktorander har det svårt, då de inte kan knyta viktiga kontakter.

- Yngre forskare borde få skapa egna kontakter och ges möjlighet att stifta bekantskap med andra områden, för nyfikenhet och intresset för det oväntade är viktiga för alla forskare. Det går vi miste om i dag, säger akademilektor Ann-Catrin Östman vid Åbo Akademi.

- Presentationerna är inte alltid det viktigaste, utan samtalen efteråt över en kopp kaffe eller på lunch. Men om du deltar virtuellt är det svårt att fortsätta med samtal efter det formella programmet, säger universitetslektor Nina Kivinen vid Uppsala universitet.

"Allt kan inte lösas med Zoombubblor"

Konferenser kan också hjälpa forskare att komma vidare i karriären. Om forskare från andra universitet känner dig och ditt forskningsområde kan de föreslå dig för eller tipsa dig om lediga professurer eller forskningsprojekt.

Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, poängterar att vänskaper som man redan har består, men att det är svårt att knyta nya bekantskaper då man inte träffas på fritiden längre.

- Det otvungna umgänget vid konferenser, där man skapar nya kontakter och bygger nätverk för sin forskning, och där man kan bjuda ut sina studenter för till exempel en post doc på ett spännande ställe, det försvinner, säger Bonsdorff.

Vi tänker ju tillsammans, vi tänker inte ensamma. Det är samverkan som är viktig och det kan inte alltid lösas med Zoombubblor― Ann-Catrin Östman

Förutom det sociala umgänget kan konferenser också öka förståelsen för andra kulturer och andra miljöer.

- Man kan läsa böcker och lyssna på bandade föreläsningar, men förtroende och nya samarbeten skapas genom interaktion. Därför har konferenser inte bara föreläsningar utan också ett omfattande socialt program, säger Christian Pansch-Hattich, som är biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.

För marinbiologer kan just besöken på andra platser ibland ändå nästan vara viktigare än själva konferensen. Den som exempelvis undersöker något specifikt havsområde eller någon organism måste ju göra det på plats och ställe.

Det första jag gjorde då jag blev anställd vid Åbo Akademi var att besöka alla våra forskningsstationer och forskningsplatser. Där satte jag ner huvudet under vattnet på alla ställen för att se hur det på riktigt ser ut under vattenytan― Christian Pansch-Hattich

Det är överlag viktigt att komma ur sin lilla forskarbubbla och se andra delar av världen.

Före coronan brukade Nina Kivinen delta i två-tre konferenser per år. Men redan innan coronarestriktionerna hade hon alltmer börjat fundera över sitt klimatavtryck och flygskammen.

- Förra sommaren skulle jag ha tagit tåg först till en konferens till England och därifrån till en annan i Danmark, men den ena inhiberades och den andra sköts fram till 2021, säger Kivinen.

Dessutom är resorna och konferenserna dyra för vår jord.

Forskare hör till de största miljöbovarna

Trots att konferenserna är viktiga för forskare, så blir det ett stort klimatavtryck av att flyga till och delta i dem.

- Man har räknat ut att ca 70 % av det klimatutsläpp man genererar genom en konferens kommer av resor, särskilt om folk flyger. Den näst största "boven" är hotellen med sin luftkonditionering, så mot en sådan bakgrund är det förstås smart att inte ordna konferenser annat än på distans, säger Erik Bonsdorff.

"Forskare fortsätter med sitt klimathyckleri"

Professorerna James Higham vid University of Otago på Nya Zeeland och Xavier Font vid University of Surrey i England säger i en artikel i Journal of Sustainable Tourism att forskarna nog känner till de negativa konsekvenserna av konferenser, men man bortförklarar dem på olika sätt.

Det är dags för den akademiska världen att ta sitt ansvar istället för att fortsätta med sitt klimathyckleri. Vi urskuldar oss med passande orsaker, vi frånsäger oss allt personligt ansvar, vi ignorerar påverkan på destinationen och vi förringar dem som försöker hindra oss från vår "rätt" att flyga― James Higham och Xavier Font

- Det kan ibland vara riktigt motsägelsefullt. Jag känner forskare som var och varannan vecka reste till konferenser, där de föreläste om klimatförändringen och koldioxidutsläpp, säger Pansch-Hattich.

Visst har Skype, Zoom, Teams och andra mötesappar funnits redan länge, men coronan tvingade forskare att lära sig använda dem hela tiden. Med coronarestriktionerna ordnas alltmer nu virtuellt, och forskare behöver inte känna flygskam.

"Konferenserna blivit mer mångröstade"

Alla forskare kan delta i vilka små eller stora konferenser som helst på andra sidan jordklotet. Det har öppnat ögonen också för den forskning som görs på mindre universitet och på avlägsna platser.

- Konferensdeltagande är ett västerländskt privilegium. Universiteten hos oss har haft råd med det och uppmuntrat till det, medan forskare från andra delar av världen sällan kunnat resa. Nu har konferenserna blivit mer mångröstade, säger Kivinen.

Bonsdorff har också märkt att e-konferenser under det senaste året som regel fungerat bättre än riktiga konferenser då det gäller att göra saker koncentrerat och att hålla tiden.

Folk är väl förberedda, gör sitt, och då man av och till har sin kamera och mikrofon avstängda, kan man i lämpliga doser komma och gå som man vill. På "riktiga" konferenser ses det ofta som oartigt och störande― Erik Bonsdorff

Kan man få konferensledigt och ta in på hotell på hemorten?

Professor Johan Edelheim från Hokkaido University i Japan deltog förra sommaren i en virtuell konferens i England, och han märkte samma sak som Bonsdorff.

Föredragshållarna hade i förväg gjort korta videopresentationer, de höll ett fem minuter långt anförande, varefter det fanns mycket tid för frågor och diskussion.

"Det blev mindre envägsmonologer och mycket mera diskussioner än vid tidigare konferenser", skriver Edelheim i en artikel i tidskriften Matkailututkimus. "Dessutom fanns det många möjligheter att gå in i 'enskilda rum', att vara social och diskutera med gamla och nya vänner i pauserna".

Konferensen hölls dagtid enligt Atlanten-tid, vilket var eftermiddag för européer och förmiddag för forskare på amerikanska östkusten. Men det innebar att deltagarna från Asien och Oceanien satt uppe mitt i natten.

Jag var med om konferensen på kvällen och natten, och undervisade normalt på dagarna i Japan. Efter en halv vecka kändes det som att jag flugit av och an till konferensen och led av jetlag― Johan Edelheim

Det bästa skulle enligt Edelheim vara om man kunde få konferensledigt från jobbet och ta in på hotell på hemorten, utan att störas av jobb- eller familjeförpliktelser. "Då skulle man kunna delta helt koncentrerat".

I framtiden ordnas konferenser på flera orter samtidigt

Forskarna Milan Klöwer, Debbie Hopkins, Myles Allen och James Higham föreslår att större konferenser i framtiden skulle ordnas på tre orter samtidigt, exempelvis i Chicago, Paris och Tokyo. Konferenserna skulle pågå konstant i en vecka, börjande på måndag i Tokyo ända till avslutningen på fredag kväll i Chicago.

"Med stora dataskärmar kunde var och en delta i vilken som helst föreläsning, utan att behöva resa till andra sidan jordklotet. De viktigaste sessionerna i varje nav (hubb) skulle hållas på eftermiddagarna, då det på de andra orterna är sen kväll eller tidig morgon", säger forskarna i en artikel i tidskriften Nature.

Andra hållbara lösningar som förs fram är att konferenser bara skulle ordnas på platser som är lättillgängliga, att konferenser skulle ordnas bara vartannat år och att forskare alltid ska kunna delta virtuellt.

Unga vuxna sitter i säckstolar och solstolar på en business- och framtidsfestival.
Kommer det alltid att finnas möjlighet att delta på distans i framtiden? Unga vuxna sitter i säckstolar och solstolar på en business- och framtidsfestival. Bild: Linus Hoffman / Yle Shift (företag),händelser,Kakolabacken,Slush konferens,konferenser,ungdomar,unga vuxna

- I framtiden kommer vi också att resa långsammare. Om vi åker någonstans så stannar vi längre, kan besöka flera universitet och fler konferenser, säger Östman.

- Ur ett rationellt perspektiv, lika väl som ur ett klimatperspektiv, är det sannolikt att en hel del konferenser och möten kommer att ordnas virtuellt långt in i framtiden, säger Bonsdorff.

Distansmöten har också gjort det möjligt att hålla mindre konferenser och seminarier för en större publik. Vid Åbo Akademi har man regelbundet haft seminarier med forskare från Åbo universitet, men inget hindrar att forskare också i Tasmanien, Heidelberg och Montreal deltar nu.

Distanskonferenser kräver goda uppkopplingar

Ett problem är ändå att virtuella konferenser kräver goda uppkopplingar, vilket inte alltid är en självklarhet i alla delar av världen. Hur ska man få forskare från Afrika och Sydamerika att kunna delta på samma villkor som de stora universitetsländerna?

Hybridmodellen verkar också kunna bli det nya normala vid disputationer, säger Bonsdorff. Man slipper flyga in opponenter för dyra pengar från världens alla hörn, och kan då istället faktiskt satsa på den person man anser vara bäst för uppdraget, oavsett var hen befinner sig.

- Men det trista i just det sammanhanget är de uteblivna doktorsmiddagarna, där disputand, familj, vänner och kolleger kan dela en trevlig stund efter ett väl förrättat arbete, säger Bonsdorff.

en man sitter vid ett skrivbord och deltar i ett möte på distans där han ser flera ansikten i skärmen
Man får delta i hur många konferenser man vill - hemifrån. en man sitter vid ett skrivbord och deltar i ett möte på distans där han ser flera ansikten i skärmen Bild: Mostphotos videosamtal,distansmöten,bildskärm,distansarbete

Kivinen var ännu i höstas oroad över vetenskapens framtid, att vi väljer bort sådant som inte är bekant från tidigare, konferenser som kunde öppna vårt tänkande eller föra vår forskning vidare.

Nu sitter hon hemma i Åbo men deltar samma dag i ett forskarseminarium i Uppsala, ett annat forskarseminarium vid University of Leicester och på kvällen ännu i ett seminarium på ett konstmuseum i Tromsö i Norge.

Det här hade ju inte alls varit möjligt tidigare. Fortsättningsvis finns utmaningen att skapa bestående relationer, men nya idéer och tankar kan man nu möta i överflöd― Nina Kivinen