Hoppa till huvudinnehåll

Sanktioner biter inte på hemlighetsfulla generaler i Myanmar som blev rika på jade och ädelstenar

Armékommendören Min Aung Hlaing ( i mitten) som nyligen besökte en flottbas, försäkrar nu att militären kommer att respektera grundlagen.
Generalerna med juntans ledare Min Aung Hlaing i spetsen, kontrollerar Myanmars ekonomi med hjälp av två hemlighetsfulla holdingbolag. Armékommendören Min Aung Hlaing ( i mitten) som nyligen besökte en flottbas, försäkrar nu att militären kommer att respektera grundlagen. Bild: LYNN BO BO Myanmar,Min Aung Hlaing

Västländer med USA i spetsen har infört allt hårdare sanktioner mot militärjuntan i Myanmar medan säkerhetsstyrkornas attacker mot obeväpnade demonstranter blir allt blodigare. Men det är inte lätt att sätta tryck på generalerna som kontrollerar ekonomin; allt från textilindustrin till turism, energitillgångar och den enormt vinstgivande exporten av jade och ädelstenar.

Generalerna i Myanmar som grep makten i en militärkupp för nästan 50 år sedan (år 1962) blev rika framförallt på exporten av jade och ädelstenar som rubiner.

Myanmar är världens största exportör av jade, men exporten har aldrig reglerats och vinsterna har hamnat i generalernas fickor i stället för statskassan.

- Jade- och rubinindustrin kontrolleras sedan år 2011 av en militär elit, narkotikakungar, och deras medbrottslingar, konstaterar medborgarorganisationen Global Witness, som arbetar för att bryta länken mellan korruption, mänskorättsbrott och utnyttjande av naturresurser.

Militärkontrollerade bolag säljer och smugglar jade samt ädelstenar främst till Kina och undviker därmed all yttre insyn. Kina förser i gengäld generalerna med moderna vapen och arméledningen kan därmed kringgå omvärldens sanktioner och vapenembargon.

Generalernas fortsatta kontroll över enormt vinstbringande näringsgrenar stod allt mer på spel ju större inflytande Aung San Suu Kyi och hennes regering fick

Numera kontrollerar generalerna inte bara gruvdriften utan också energisektorn, inklusive stora oljeresurser och naturgastillgångar.

Militären har också stora intressen inom turistnäringen, banker, byggnadsindustrin, jordbruket samt tillverkningen av konsumentprodukter. Generalerna får via sina bolag inkomster varje gång som någon till exempel dricker öl eller röker inhemska cigarretter i Myanmar.

Generalernas fortsatta kontroll över dessa enormt vinstbringande näringsgrenar stod allt mer på spel ju större inflytande Aung San Suu Kyi och hennes demokratiskt valda regering fick.

Det är förmodligen den främsta förklaringen till varför militären genomförde militärkuppen i början av februari, trots hotet om nya sanktioner och isolering från omvärlden.

- Civilstyret utgjorde ett hot mot deras förmögenhet och det var högst sannolikt orsaken till att de genomförde kuppen, bekräftar den franska Asienexperten Francoise Nicolas.

Demonstranter i Myanmars grannland Thailand visar upp en bild av juntans ledare, general Min Aung Hlain.
Demonstranter i Myanmars grannland Thailand visar upp en bild av juntans ledare, general Min Aung Hlain. Demonstranter i Myanmars grannland Thailand visar upp en bild av juntans ledare, general Min Aung Hlain. Myanmar,Min Aung Hlaing

Stärkte sitt grepp om ekonomin år 2016

Generalerna som vanligtvis håller ytterst låg profil, kontrollerar ekonomin främst genom två stormrika och hemlighetsfulla holdingbolag, MEHL (Myanmar Economic Holdings ltd) och MEC (Myanmar Economic Cooperation).

Dessa holdingbolag kontrollerar helt eller delvis åtminstone 193 dotterbolag som i sin tur kontrollerar stora delar av till exempel bank- och transportsektorn, gruvbolag samt företag inom textil- och turismindustrin.

MEHL som grundades av generalerna år 1990, äger 56 dotterbolag som kontrollerar 14 olika industrigrenar. Vinsterna delades fram till år 2016 mellan två grupper av aktieägare: Försvarsministeriet samt individuella militärledare.

Aktivister i Indonesiens huvudstad Jakarta kräver att utländska bolag i Myanmar skär av banden till militärjuntan.
Aktivister i Indonesiens huvudstad Jakarta kräver att utländska bolag i Myanmar skär av banden till militärjuntan och dess ledare Min Aung Hlain. Aktivister i Indonesiens huvudstad Jakarta kräver att utländska bolag i Myanmar skär av banden till militärjuntan. Myanmar,Indonesien

År 2016 - kort innan Aung San Suu Kyis regering skulle ta över styret av landet - beslöt militärledningen att överlåta försvarsministeriets aktier i MEHL till individuella generaler och regementen inom armén.

På så sätt överfördes enorma tillgångar från staten till generalernas egna fickor och utanför all civil kontroll.

Det var inget som Aung San Suu Kyi eller hennes regering kunde rå över och Suu Kyi fortsatte konsekvent att hylla och försvara generalerna trots deras egenmäktiga ekonomiska styre och brutala angrepp på muslimska rohingyer i de västra delarna av landet.

Massakrerna på rohingyer utlöste från år 2016 en massflykt till grannlandet Bangladesh, vilket ledde till nya sanktioner mot individuella generaler så som juntans ledare Min Aung Hlain, men det tycks inte ha påverkat militärledarna ett dugg.

Nya sanktioner har inte heller någon effekt

USA införde den här veckan sanktioner även mot Min Aung Hlains två vuxna barn.

-Aung Pyae och Khin Thiri Thet Mon har intressen i en rad företag, och de har direkt gagnats av sin faders ställning och elakartade inflytande, konstaterade det amerikanska finansministeriet efter beslutet. Det illustrerar hur elitens barn skor sig tack vare sina kontakter till militärledningen.

USA införde redan år 2017 sanktioner både mot Min Aung Hlain och hans andreman generalen Soe Win. Även flygvapenchefen general Maung Maung Kyaw och generallöjtnanten Moe Myint Tun har utsatts för sanktioner.

USA beslöt också att frysa Myanmars tillgångar i USA, som uppgår till över en miljard dollar, då juntan försökte förflytta pengarna till sina egna konton.

FN:s specialsändebud för Myanmar, Christine Schraner Burgener berättade nyligen att hon hade informerar generalerna om att sanktionerna mot dem sannolikt kommer att skärpas i hela västvärlden. Svaret var enligt FN-sändebudet klart och kortfattat.

- Vi har lärt oss att vandra endast med ett fåtal vänner, löd svaret.

Säkerhetsstyrkor i Myanmar använder medvetet allt mer dödligt våld och slagfältsvapen mot obeväpnade demonstranter.
Säkerhetsstyrkor i Myanmar använder medvetet allt mer dödligt våld och slagfältsvapen mot obeväpnade demonstranter. Säkerhetsstyrkor i Myanmar använder medvetet allt mer dödligt våld och slagfältsvapen mot obeväpnade demonstranter. Myanmar

Skyddas av Kina och Singapore

Juntan vande sig i årtionden vid isolering och sanktioner som följde efter ytterst brutala tag mot demokratiaktivister. Kina och andra mer eller mindre auktoritära länder i Asien, var trots det redo att samarbeta med juntan.

Det återspeglas än idag av att så så gott som alla utländska företag i Myanmar som har fördömt kuppen och våldet mot demonstranter, är västerländska.

De flesta asiatiska företag i Myanmar har däremot hållit låg profil och vägrat att uttala sig om händelserna sedan kuppen i början av februari.

Ett femtiotal utländska företag och omkring 100 inhemska bolag har anslutit sig till en ny grupp som kallar sig Myanmars centrum för ansvarsfulla företag, MCRB. Gruppen har gett ut uttalanden där de försäkrar att de kommer att följa sanktioner för att värna om demokrati och mänskliga rättigheter.

- Vi vill visa att företag vill dela ett rum med mänskorättsaktivister och journalister. Om detta rum stängs av så är det negativt för affärer, säger MCRB:s direktör Vicky Bowman, som tidigare var Storbritanniens ambassadör i Myanmar.

En av de mest högljudda rösterna i företagsgruppen tillhör det norska telekombolaget Telenor, som var ett av de första utländska företagen som fördömde juntan i klara ordalag. Därefter har USA:s, Europas och Australiens handelskammare i Myanmar också höjt sina röster, men de asiatiska bolagen lyser alltså med sin frånvaro.

Demokratiaktivister i och utanför Myanmar pekar särskilt ut Kina och Singapore som sådana länder som kunde sätta tryck på generalerna.

Singapores skyline.
Generalerna har placerat en stor del av sina pengar i Singapore som inte har rört ett finger för att stöda demokratiaktivister i Myanmar. Singapores skyline. Bild: Björn Ådahl Singapore

Kina är juntans långvarigaste bundsförvant medan banker och placeringsfonder i Singapore har blivit en säker hamn för generalernas pengar.

- En del toppgeneraler och tjänstemän i Myanmar har länge haft personliga investeringar och bankkonton i Singapore och trenden har förstärkts under de senaste åren, säger Debbie Stothard vid det Internationella förbundet för mänskliga rättigheter.

Både Kina och Singapore är auktoritära enpartistater och finansminister Vivian Balakrishnan har kort konstaterat att "Singapore borde koncentrera sig på affärer och inte kommentera politiken i Myanmar."

De ökända holdingbolagen MEHL samarbetar framför allt med företag från Kina, Sydkorea, Japan och Singapore, vilket demokratiaktivister nogsamt har noterat.

Kända företag i Singapore, Japan och Sydkorea har utsatts för bojkotthot och både Japan och Sydkorea har nu skärpt tonen gentemot juntan.

Sydkorea meddelade så sent som i fredags att det avbryter allt försvarssamarbete med juntan och att de flesta biståndsprojekt i Myanmar läggs på is tills vidare. Japan hade före det meddelat om liknande åtgärder, men Singapore har som sagt inte reagerat.

Tre finger hälsningen har blivit demokratiaktivisternas symbol i Myanmar. Bilden visar en grupp demonstranter vid begravningen av två ledande oppositionsaktivister i Rangoon.
Trefingershälsningen har blivit demokratiaktivisternas symbol i Myanmar. Bilden visar en grupp demonstranter vid begravningen av två ledande oppositionsaktivister i Rangoon. Tre finger hälsningen har blivit demokratiaktivisternas symbol i Myanmar. Bilden visar en grupp demonstranter vid begravningen av två ledande oppositionsaktivister i Rangoon. Bild: LYNN BO BO Myanmar

"Ställ er inte på fel sida om historien"

Mänskorättsaktivister anser att sanktioner särskilt borde riktas mot generalernas holdingbolag samt energibolaget Myanmar Oil and Gas som samarbetar med utländska energijättar som franska Total och det amerikanska Chevron.

Myanmar Oil and Gas inbringar över en miljard euro årligen och största delen av pengarna går direkt till militären.

Thomas Andrews, FN:s människorättsrapportör i Myanmar, har uppmanat säkerhetsrådet att införa sanktioner mot Myanmar Oil and Gas, men förslaget har inte ännu godkänts på grund av Kinas och Rysslands motstånd.

Demonstranter i Myanmar har högljutt krävt att omvärlden och utländska företag skall göra sitt för att stoppa våldet och verka för en återgång till demokrati.

- Ställ er inte på fel sida om historien. Det finns ännu tid att stå upp för demokrati, konstaterade aktivisten Constance under en demonstration i landets största stad Rangoon.

- Folk kommer att uppskatta företag som står med dem och som beter sig på ett ansvarsfullt sätt i vårt land.

Källor: Reuters, AP, AFP, Nikkei, Financial Times