Hoppa till huvudinnehåll

Hangöunga om verkligheten: Varför umgås med någon som pratar annat språk?

Två unga i fullmäktigesalen i Hangö.
Framtidens beslutsfattare. Nuutti Saramo och Ines Kojo vill utmana de nuvarande beslutsfattarna till att skapa bättre grund för tvåspråkighet i Hangö. Två unga i fullmäktigesalen i Hangö. Bild: Ilse Klockars / Yle Hangö,Nuutti Saramo

Gränsen mellan språkgrupperna i Hangö är en djup klyfta som är svår att överbrygga. Det anser dagens unga som vill utmana beslutsfattarna till att hitta bättre lösningar än de nuvarande.

- Det finns en tydlig gräns speciellt bland oss unga. Ända sedan vi var små har det funnits en tydlig gräns: vi är svenskspråkiga barn och dom är finskspråkiga barn; vi är vi och dom är dom, vi är inte tillsammans, säger Ines Kojo.

- Det finns utan tvekan en gräns mellan språkgrupperna. Den är kanske inte så tydlig bland mindre barn men speciellt i högstadieåldern förstärks den avsevärt, anser Nuutti Saramo.

Varför umgås med någon som pratar annat språk?

Det är framtidens beslutsfattare jag träffar i fullmäktigesalen i Hangö. Ines Kojo från Hangö gymnasium och Nuutti Saramo från Hankoniemen lukio är aktiva i stadens ungdomsråd.

De anser att de negativa attityderna språkgrupperna emellan inte gynnar någon och växer ur en onödig uppdelning som snarast är skadlig.

Ung man i bild
Starka fördomar. Nuutti Saramo anser att finskspråkiga har starkare fördomar mot svenskspråkiga än tvärtom. Ung man i bild Bild: Ilse Klockars / Yle Hangö,Nuutti Saramo

- Varför skall vi umgås med dom där som talar ett annat språk, exemplifierar Nuutti nuläget.

- Jag tror att vi finskspråkiga kanske har starkare fördomar mot svenskspråkiga än tvärtom, säger han.

Tvåspråkighet hellre än tudelning

Både Ines Kojo och Nuutti Saramo ser bara fördelar med att behärska både finska och svenska, inte minst med tanke på arbetslivet. Den lilla staden kunde i bästa fall erbjuda det naturligt, men så är inte fallet i dag.

- Bland mina kompisar talar ingen flytande svenska. Det finns några som förstår svenska men visst är det är väldigt dåligt, konstaterar Nuutti.

- Mina vänner pratar ganska långt båda språken flytande men förstås har jag också vänner som inte alls kan finska, och har det jättekämpigt, säger Ines Kojo.

Svalt intresse för gymnasiekurser över språkgränserna

De unga efterlyser mera samarbete skolorna emellan för att minska på klyftan mellan språkgrupperna i Hangö. På gymnasienivå erbjuds redan nu kurser över språkgränserna men tröskeln att delta är för hög.

- Svenska elever kan läsa franska i Hankoniemen lukio, men det är få som gör det. Det är en så stor klyfta att som svenskspråkig komma till en grupp där majoriteten är finskspråkiga, konstaterar Ines Kojo.

Ung kvinna i bild.
Börja i låg ålder. Ett samarbete måste börja redan i förskola eller dagis, inte i gymnasiet, säger Ines Kojo. Ung kvinna i bild. Bild: Ilse Klockars / Yle Hangö,Ines Kojo

Samarbete måste inledas i lägre ålder

Ungdomarna är öppna för en ny bättre modell och utmanar nu även beslutsfattarna till att försöka hitta bättre lösningar än de nuvarande. Ines och Nuutti tror att ett samarbete måste inledas tidigt i livet.

- Det måste starta i lågstadiet, där borde barnen få lära sig både finska och svenska. Till en början kunde man ha gemensam undervisning i praktiska ämnen som gymnastik, handarbete och bildkonst, anser Nuutti Saramo.

- När språkkunskapen utvecklas kan man stegvis införa en tvåspråkig undervisning, men den språkiga grunden måste utvecklas först, betonar Saramo.

- Jag är på samma linje som Nuutti, det måste börja från förskola eller dagis. Att börja i gymnasiet, det blir allt för svårt, säger Ines Kojo.

Vad kan göra själva?

Jag frågar till sist Ines och Nuutti vad de själva konkret kunde göra för att överbygga klyftan mellan språkgrupperna.

Två unga i fullmäktigesalen i Hangö.
Hitta konkreta förslag för att överbygga språkklyftan uppmanar Nuutti Saramo och Ines Kojo. Två unga i fullmäktigesalen i Hangö. Bild: Ilse Klockars / Yle Hangö,Ungdomsråd,Västnyland,Ines Kojo

- Jag är ordförande för elevkåren vid Hankoniemen lukio och jag kunde införa mera samarbete med den svenskspråkiga elevkåren vid det svenskspråkiga gymnasiet, säger Nuutti Saramo.

- När jag gör något tillsammans med mina svenskspråkiga vänner kunde jag även bjuda in mina finskspråkiga vänner. Då märker alla att det inte är så farligt att vara tillsammans och att det till och med kan vara helt roligt, konstaterar Ines Kojo.

Ines Kojo är ordförande och Nuutti Saramo viceordförande för ungdomsrådet i Hangö.

Läs också