Hoppa till huvudinnehåll

Kolumn: Hundratusentals böcker för priset av en kaffe och en bulle? Nej tack!

Kommentatorn, i bakgrunden en mobiltelefon uppkopplad till en strömningstjänst.
Vem vinner och vem förlorar på ljudbokens frammarsch? Kommentatorn, i bakgrunden en mobiltelefon uppkopplad till en strömningstjänst. Bild: Unsplash photos/Distingué CiDDiQi/Yle/Barbro Ahlstedt ljudböcker,litteratur,lyssnande (lystrande),digitalisering,Marit Lindqvist

Har du haft lite mer tid för läsning under det gångna året? Du är inte ensam om att söka dig till boken i dessa coronatider.

Om man får tro försäljningsstatistiken för år 2020 har bokförsäljningen gått framåt med besked – det visar färska siffror från såväl Finland som Sverige.

Den största framgången står ljudboken för – ljudboksförsäljningen fördubblades under fjolåret, och står nu för en femtedel av all bokförsäljning i Finland.

Motsvarande siffror från Sverige visar att ljudboken ökade med drygt 30 %, och att ljudboksformatet nu gått om den tryckta boken rent försäljningsmässigt.

Nainen kuuntelee korvakuulokkeet päässä sohvalla maaten.
Försäljningen och strömningen av ljudböcker har ökat markant under år 2020. Nainen kuuntelee korvakuulokkeet päässä sohvalla maaten. Bild: Henrietta Hassinen / Yle läsning,avslappning,hem,Boom-år,lycka,tid,böcker,litteratur,fred,ledighet,vinterlov,semester,kvinna,medelålder,medelålders personer,varande,väsen,dagssömn,podcast,ljudböcker,talböcker,lyssnande (lystrande),musik

Själv är jag lite gammaldags och läser helst en pappersbok – jag vill känna bokens tyngd, form och närvaro i mina händer. Jag vill kunna stryka under och göra anteckningar – inte i biblioteksböcker dock, gud förbjude.

Under det gångna året har jag också lånat en del e-böcker och ljudböcker på bibliotekets webbplats.

Jag har dock inget abonnemang till någon strömningstjänst för ljudböcker och e-böcker – jag har helt enkelt tyckt att jag har tillgång till det jag behöver via mitt bibliotek.

Men – visst låter det lockande med en buffé på hundratusentals boktitlar för endast 9,99 euro/månad (lite till om man vill ha möjlighet att lyssna och läsa i obegränsat antal timmar per månad).

Vad får man för en tia i dag? En kopp kaffe och en bulle på kafé, två och en halv timmes bilparkering i centrum av Helsingfors, en bukett tulpaner eller en ask cigaretter. Eller en pocketbok. En.

För bra för att vara sant

Hur kan då strömningstjänster som Storytel, Nextory och Bookbeat erbjuda sina kunder förmånliga månadsabonnemang med tillgång till hundratusentals e-böcker och ljudböcker – såväl gamla klassiker som de senaste snackisarna.

Någonting känns skevt här.

Och om något låter för bra för att vara sant är det ju oftast det. Om något känns för billigt är det alltid någon som tvingas betala priset i slutändan.

I det här fallet är det till en del förlagen, men framför allt författarna som får ta den största smällen. Författarna som står för den primära produkten, för berättelsen.

Två händer formar ett hjärta framför en bokhylla.
Bokförsäljningen har gått bra under år 2020. Två händer formar ett hjärta framför en bokhylla. Bild: Yle / Anna-Maija Kalén böcker

I veckan modererade jag en diskussion på Finlands svenska författareförening som handlade om hur författarna ska lyckas överleva på ljudboksmarknaden.

Webbinariet riktade sig primärt till medlemmarna i författareföreningen och hade ett tydligt författarfackligt perspektiv, men diskussionen var också öppen för allmänheten och går att ta del av i efterhand.

Under diskussionens gång blev jag mer och mer medveten om i hur hög grad frågan om strömningstjänsternas allt starkare grepp om ljudboksmarknaden kommer att inverka på författarnas och på litteraturens framtid.

Strömningstjänsterna betalar ut ersättning till förlagen enligt en revenue share-modell som innebär en procentuell fördelning mellan strömningstjänsten å ena sidan och förlagen och författarna å andra sidan.

Hur stor andel av kakan som tillfaller författaren beror på avtalet mellan författaren och förlaget.

Ersättningarna från strömningstjänsterna betalas ut enligt rätt så komplicerade modeller såsom enligt avlyssnad timme, styckepris eller beroende på hur lång boken är och andra variabler.

Faktum kvarstår dock: om man jämför med den ersättning författaren får för varje såld pappersbok är ersättningen för ljudboksversionen på strömningstjänsterna ungefär 80 % lägre.

Författarnas ekonomiska situation är redan nu ansträngd visar en färsk studie som Lotta Westerlund sammanställt över de finlandssvenska författarnas inkomster år 2019 på uppdrag av Finlands svenska författareförening.

Förutom stipendier är författarnas största inkomstkällor royalties, arvoden från uppträdanden samt låneersättningar.

Medelinkomsten för royalties är 1 200 euro per år, medianen 8,50 euro.

Ljudboken i sig inte problemet

Under webbinariet påminde författaren Monika Fagerholm om att ljudboken i sig inte är problemet, utan strömningstjänsternas olika distributions- och ersättningsmodeller.

– Detta är en ödesfråga för oss författare. Ljudbokens frammarsch är ohejdbar, och det är naturligtvis både på gott och på ont. Det vi ser just nu är en tilltagande ”spotifyering” av litteraturen och en allt snabbare monopolisering av strömningsmarknaden. För storsäljande författare är ersättningen och synligheten på strömningstjänsterna inte ett problem, men för majoriteten av författarna väntar bistra tider om ingenting görs.

Förutom oron över krympande inkomster finns en oro över det minskade utrymmet och den oerhört viktiga synligheten för den smalare litteraturen, den så kallade kvalitetslitteraturen, som anses ”prestera dåligt” på strömningstjänsterna.

För mindre förlag är det också ofta ekonomiskt ohållbart att ta plats på strömningstjänsterna.

Monika Fagerholm understryker dock vikten av att alla former av litteratur bör vara tillgänglig på olika ljudboksplattformar och på strömningstjänsterna:

– Det är där publiken finns idag, och därför är det viktigt att kvalitetslitteraturen också finns där. Men det förutsätter schyssta avtalsvillkor och rimliga ersättningsnivåer till författarna.

Kirjailija Monika Fagerholm istuu Helsinkiläisessä Fabian 6 -hotellin aulassa
Monika Fagerholm är oroad över den tilltagande "spotifyeringen" av ljudboksmarknaden. Kirjailija Monika Fagerholm istuu Helsinkiläisessä Fabian 6 -hotellin aulassa Bild: Retu Liikanen / Yle Monika Fagerholm,författare

Visst finns det också författare som drar stor nytta av strömningstjänsterna, och som tack vare sitt höga marknadsvärde kan ställa krav och förhandla sig till fördelaktiga villkor – men de allra flesta författare får nöja sig med kaffepengar.

De nordiska strömningstjänsternas distributions- och affärsmodell är inte de enda möjliga, framhåller Monika Fagerholm, och lyfter fram ljudboksplattformar med affärs- och distributionsmodeller där konsumenten t.ex. kan köpa ljudböcker till styckepris, eller betala en månadsavgift mot att man kan köpa och ladda ner enskilda ljudböcker:

– Den Amazon-ägda ljudboksplattformen Audible fungerar enligt denna modell, och deras ersättningar är också betydligt bättre än de nordiska strömningstjänsternas.

Varför får böcker inte kosta?

Författaren Sirpa Kähkönen, som är ordförande för Suomen kirjailijaliitto, är oroad över författaryrkets framtid och hon förundrar sig över att ljudböcker ofta marknadsförs med att det är ”gratis” att lyssna på dem:

– Det kan inte vara hälsosamt vare sig för marknaden eller för oss författare att konsumenterna, lyssnarna och läsarna, blir vana vid tanken på böcker som gratisvara. Varför får böcker inte kosta?

Sirpa Helena Kähkönen on suomalainen kirjailija ja suomentaja.
Sirpa Kähkönen är oroad över författarnas och litteraturens framtid. Sirpa Helena Kähkönen on suomalainen kirjailija ja suomentaja. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Sirpa Kähkönen,författare,Union of Finnish Writers

Går det att hejda ”spotifyeringen” av ljudboksmarknaden, kan författarförbunden, förlagen och författarna sätta ner foten och tvinga strömningstjänsterna till förhandlingar om bättre avtals- och ersättningsvillkor?

Sirpa Kähkönen påpekade att det finns förlag som vägrat släppa sina e-böcker och ljudböcker på strömningstjänsterna, som t.ex. Finlands största bokförlag Otava:

– De säljer sina ljudböcker separat. Detta beslut handlar bland annat om att garantera bättre ersättningar för förlaget och för författarna.

Etiskt försvarbar ljudbokskonsumtion?

Medan författarnas intresseorganisationer och förlagen funderar på olika lösningar med minimiersättningar, förskott och tidsbundna kontrakt undrar jag vad vi som läsare och lyssnare kan göra.

Vi kan i alla fall börja med att bli medvetna om den utsatta och maktlösa position som författarna befinner sig i i förhållande till strömningstjänsterna.

Vi kan, och bör, efterlysa mer skäliga, hållbara och etiskt försvarbara ekonomiska villkor för författarna.

Monika Fagerholm drar en parallell mellan strömningstjänsterna och snabbmodeindustrin som låter tillverka billiga kläder framställda på ett etiskt ohållbart sätt:

– Jag tror att det är rätt få i dag som är omedvetna om problematiken med att de superbilliga kläder vi köper i en del butikskedjor är tillverkade av människor som jobbar som slavar.

Så, handen på hjärtat - skulle du vara villig att betala mer för ett månadsabonnemang på en strömningstjänst om du var säker på att författarna skulle få en skälig ersättning för sitt jobb?

Läs också