Hoppa till huvudinnehåll

"Skogsägare känner sig skuldbelagda" – en mer nyanserad diskussion om skogsvårdsmetoder behövs

Skogscentralens kundchef Björn Stenmark
Skogscentralens kundchef Björn Stenmark efterlyser ett bättre diskussionsklimat, där både nackdelar och fördelar med olika skogsvårdsmetoder diskuteras. Skogscentralens kundchef Björn Stenmark Bild: Björn Stenmark porträtt

Skogsägarnas klimatansvar betonas starkt i dagens läge och diskussionen blir ofta polariserad. Vid Skogscentralen säger kundchef Björn Stenmark att han upplever att många skogsägare känner sig skuldbelagda.

– Det känns som om man i den allmänna diskussionen försöker hitta syndabockar bland skogsägarna. Att de tar hand om sin skog på fel sätt och inte förstår sig på det rätta sättet att göra saker med tanke på klimatet.

Den vanligaste debatten handlar om man borde använda sig av kalhyggen eller föredra en metod där man avverkar träd efter hand, så kallad kontinuerlig skogsvård.

Forskning visar att kontinuerlig skogsvård i vissa typer av skogar skulle öka på en del av artmångfalden i skogsnaturen. Men metoden är också mer kostsam och kan i vissa fall öka på granbeståndet på andra trädarters bekostnad.

Björn Stenmark säger att skogsvårdsmetoderna måste anpassas efter växtplatsen. Han efterlyser därför en mer nyanserad diskussion om hur de här två sätten kan kombineras.

– Oberoende om man har 100 eller 20 hektar skog så är skogsvårdsmetorderna olika. Men det är viktigt att komma ihåg att den ena metoden inte utesluter den andra. Istället kompletterar de varandra.

Vindfälle som sågats i bitar. Resterna av vad som varit en ståtlig tall ligger på marken.
Frågan om man ska använda sig av kalhyggen eller inte då man avverkar skapar ofta en debatt där skogsägare känner sig skuldbelagda. Vindfälle som sågats i bitar. Resterna av vad som varit en ståtlig tall ligger på marken. Bild: Yle/Moa Mattfolk stormskador,Skog,Österbotten,virke,stormen aila

Biodiversiteten är viktig i framtiden

Stenmark säger att kraven på att öka på biodiversiteten inte hänger ihop med vilken skogsbruksmetod man använder.

– Att lämna död ved och orörda områden i sin skog kan vem som helst göra, bara man gör det med eftertanke.

För tillfället sker cirka tre procent av avverkningarna med kalhyggesfria metoder, men Stenmark säger att de finns ett växande intresse för att prova på metoden.

– Många är intresserade av metodens möjligheter. Men samtidigt har vi en kunskapslucka. Vi behöver mer forskning om vilka slags områden metoden passar bäst på och vilken slags inverkan den har på lång sikt.

Stenmark säger ändå att kalhyggesfri avverkning kan ha aktiverat en del skogsägare.

– Vissa skogsägare som saknat kunskap har kanske inte varit så aktiva förut. I och med kontinuerlig skogsvård ser de nu nya möjligheter. Men samtidigt är det viktigt att ingen känner sig tvingad att prova på den här metoden, bara för att det pratas så mycket i om den i pressen.

“Teknologi och mångfald blir allt viktigare”

Att vara skogsägare i dag är mycket annorlunda än för tjugo år sedan, säger Stenmark.

– Då räckte det att du hade en röjsåg och motorsåg och själv gick omkring mycket i skogen. Nu kan man köpa den tjänsten via nätet och få någon annan att göra det. Jag tror att digitaliseringen kommer att öka ytterligare inom branschen i framtiden.

Stenmark säger också att frågor kring att bevara skogens mångfald hela tiden blir viktigare.

– Mångfaldens betydelse kommer att öka och bli en mer naturlig del av skogsägarnas vardag. Dels genom att helt enkelt skydda vissa områden, men också genom att skogsägare använder sig av en mjukare och mer bevarande skogsvård.

Stenmark hoppas även att man ska få ett mer helhetsmässigt perspektiv på skogsbruket då det kommer till klimatfrågor.

– Skogsvårdsmetoderna är väldigt viktiga med tanke på klimatet. Men det finns också andra aspekter som borde diskuteras mer. Till exempel har trä som material oändligt med potential. Det är hållbart och förnybart och kan användas till mycket. Det vi sett nu är bara början.

Läs också