Hoppa till huvudinnehåll

Många satsningar görs för att cementtillverkningen ska bli miljövänligare – men klimatvänliga lösningar kan leda till att cementpriset fördubblas

Finnsementin tehdas.
Olika sätt att göra cementtillverkningen miljövänligare utvecklas hela tiden. Men klimatvänliga lösningar kostar mer och kan leda till att priset på cement stiger i framtiden. Finnsementin tehdas. Bild: Kimmo Gustafsson / Yle cement

Tillverkningen av cement, stål och plast måste bli betydligt klimatvänligare inom de närmaste tio åren. Det tycker miljardären Bill Gates. På cementfabriken i Pargas görs redan mycket för att reducera koldioxidutsläppen, men på längre sikt kan även nya sätt att ta tillvara koldioxiden bli aktuella.

Miljardären Bill Gates har under de senaste åren blivit en aktiv kämpe för klimatfrågor. I en artikel i Helsingin Sanomat säger han att för att rädda klimatet behöver vi göra mycket mer än bara ändra våra konsumtionsvanor och att alla länder måste dra sitt strå till stacken.

En sak som behöver bli klimatvänligare är tillverkningen av cement, stål och plast.

I Pargas tillverkar den lokala cementfabriken Finnsementti stora mängder cement varje vecka. Under de senaste åren har fabriken satsat mycket på miljöarbetet, men fortfarande finns mycket kvar att förbättra.

Cement är svårt att ersätta

En stor orsak till att cementtillverkningen är ett problem för klimatet är att den används i så stora mängder och är svår att ersätta. Det största hotet för klimatet är koldioxidutsläppen.

- En stor del av utsläppet i cementtillverkning härstammar från själva råmaterialet, det vill säga den kemiska reaktionen när kalksten bryts ner till kalk och koldioxid. Det här är en kemisk reaktion som sker vid hög temperatur. Resten av koldioxidutsläppen kommer från de bränslen som krävs för att uppnå den här höga temperaturen, säger miljöchef Ulla Leveelahti vid cementfabriken i Pargas.

Det finns flera metoder att minska koldioxidutsläppen
I Finland jobbar man på både kort och lång sikt för att minska koldioxidutsläppen. Leveelahti säger att det redan nu finns fyra olika metoder för att minska koldioxidutsläpp och att de metoderna kommer att utvecklas under de närmaste åren.

- Vi kan bland annat ersätta kalkstenen som vi använder som råmaterial med andra biprodukter inom industrin som inte har koldioxid i sig. Dessutom försöker vi minska på energibehovet, ju mer energieffektiva våra ugnar är, desto mindre är koldioxidutsläppet.

Andra sätt att minska på koldioxidutsläppen är också att ersätta fossila bränslen med avfallsproducerade bränslen eller biobränslen och att tillverka blandad cement. Då ersätts huvudmaterialet med andra material som har motsvarande egenskaper som cement, men inte har lika höga utsläpp, som exempelvis masugnslagg från stålindustrin.

Miljöchef Ulla Leveelahti vid cementfabriken i Pargas.
Ulla Leveelahti säger att det redan nu finns många metoder för att minska koldioxidutsläppen. Miljöchef Ulla Leveelahti vid cementfabriken i Pargas. Bild: Carmela Johansson/Yle cement,fabrik,förorenande,Miljö,Pargas,finnsementti i pargas

Norska staten deltar i projekt för koldioxidavskiljning

På längre sikt finns det också projekt som utvecklar metoder för hur man kan avskilja och ta tillvara koldioxiden. I Norge fattade norska staten i december ett beslut att första gången i cementindustrins historia gå in för en fullskalig koldioxidavskiljning och -lagring. Totalt är det en kostnad på ungefär 2,3 miljarder euro.

- Det här gäller cementfabriken i Brevik i Norge. Norska staten delfinansierar projektet och står för två tredjedelar av kostnaderna. Om allt går enligt planerna kan verksamheten köras igång år 2024, säger Leveelahti.

En skorsten som sträcker sig högt upp i luften, ut kommer vit rök, förmodligen vattenkondens.
Målet är att i framtiden bli bättre att ta tillvara och återanvända koldioxid. En skorsten som sträcker sig högt upp i luften, ut kommer vit rök, förmodligen vattenkondens. Bild: Amanda Vikman/Yle värmeverk,skorstenar,fjärrvärme,Utsläpp,koldioxidutsläpp

Flera forskningsprojekt om koldioxidavskiljning också i Finland

Även i Finland forskar man i olika sätt att ta tillvara koldioxid. Åbo Akademi har i drygt 20 års tid jobbat med att binda koldioxid i sten som sedan kan användas till olika tillämpningar. Även om metoden fungerar har intresset från näringsliv och beslutsfattare varit svalt. Många företag tycker helt enkelt att det kostar för mycket.

Också fabriken i Pargas är, tillsammans med flera andra företag, med i ett forskningsprojekt på Villmanstrands universitet. Där undersöker de hur koldioxid kunde återanvändas som syntetiskt bränsle.

När det gäller statliga stöd i Finland är det möjligt att få understöd för projekt inom exempelvis energi och cirkulär ekonomi, men företag har ofta svårt att få understöd för att utveckla metoder för att minska sina koldioxidutsläpp.

"Cementpriset kan i värsta fall fördubblas i framtiden"

En orsak till att utveckling av klimatlösningar tar tid är att det kostar pengar. Investeringen i sig är redan en kostnad, men även själva tillverkningsprocessen blir dyrare. Det betyder att även priserna för till exempel cement kommer att stiga i framtiden.

- Cementpriset kommer att bli dyrare. Exakt hur mycket dyrare är svårt att säga, men priserna kan höjas med 60 procent eller i värsta fall till och med fördubblas, säger Leveelahti.

Finnsementtis kalkfabrik vid stranden
Cementfabriken i Pargas levererar en stor del av den cement som används i södra Finland. Finnsementtis kalkfabrik vid stranden Bild: Yle/Linus Hoffman Finnsementti,Pargas,fabrik,industri

"Cementindustrin i Europa kan vara klimatneutral år 2050"

När det gäller Gates åsikt om att cementtillverkningen måste bli klimatvänligare inom de närmaste tio åren, tror Leveelahti att det säkert är möjligt att åtminstone nästan halvera koldioxidutsläppen på tio år. Men när det gäller koldioxidavskiljning dröjer det längre än så.

- Det kommer säkert att finnas pilotprojekt, men det kommer att ta tid innan koldioxidavskiljning används i större skala. Cementindustrin i Europa har satt som mål att vara klimatneutral år 2050 och det tror jag att är en mer realistisk plan, säger Leveelahti.

Läs också