Hoppa till huvudinnehåll

Vem har råd att köpa hem i Helsingfors?

Det har blivit allt svårare för unga stadsbor att ta sig in på bostadsmarknaden. Priserna stiger mångdubbelt snabbare än inkomsterna och konkurrensen med investerarna är hård.

Priset på gamla höghuslägenheter i Helsingfors har stigit med 22 procent under de senaste fem åren. 27-åriga Karl Österlund och Iiris Talvitie blev besvikna på bostadsmarknaden i huvudstaden och bestämde sig för att flytta till Åbo.

Karl Österlund, 27, och Iiris Talvitie, 27, bor i en mysig hyreslägenhet i Ulrikasborg i Helsingfors. Köpandet av en egen bostad har nu blivit aktuellt, i och med att båda nyligen blivit färdiga med sina studier. Båda jobbar på heltid, Talvitie som arkitekt och Österlund i IT–branschen.

Till en början gick paret på visningar i Helsingfors, men konstaterade snabbt att bostadsutbudet och prisnivån inte gick ihop med deras planer. En sommarresa i hemlandet öppnade ögonen för andra alternativ.

– Det finns andra orter och möjligheter i Finland än bara Helsingfors, säger Talvitie, som ursprungligen är hemma från Kuopio.

Till sist föll valet på Åbo.

– För mig var beslutet kanske lite svårare, eftersom jag hela mitt liv bott i Helsingfors och Esbo, säger Österlund.

Här berättar paret om hur de upplevt bostadsmarknaden i Åbo gentemot Helsingfors, samt hurdana önskemål de har för sin första egna bostad:

Den största orsaken till tvekan var alla de vänner paret har i Helsingfors - men å andra sidan finns många bekanta också redan färdigt i Åbo.

– Vi är nog jätteivriga inför flytten, säger Talvitie, och Österlund nickar.

Ekonomiskt stöd av föräldrarna har blivit viktigare

Johanna Lilius är stadsforskare med speciellt intresse för frågor kring boende. Hon jobbar som forskardoktor vid Aalto universitets institution för arkitektur, fast just nu bor hon i Wien där hon forskar i bland annat bostadspolitik.

Enligt Lilius har det blivit allt tuffare att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Vi vet att bostadspriserna i nästan alla städer stiger mångdubbelt snabbare än inkomsterna.

Statistik visar att allt färre under 40-åringar i dagens läge köper bostad. Förutom att priserna stigit har också läget på arbetsmarknaden blivit mer osäkert, om man jämför med hur det varit för de äldre generationerna. Till exempel har visstidsanställningar blivit vanligare.

Johanna Lilius
Forskardoktor Johanna Lilius. Johanna Lilius Bild: Hector Ahlroos forskare,Johanna Lilius

Lilius berättar att det i Europa pågår en utveckling där hjälp av föräldrarna blivit allt viktigare för unga vuxna som vill komma in på bostadsmarknaden. Många behöver ekonomiskt stöd, ett arv eller något liknande för att ha en chans.

– I södra Europa har det sett ut så här i årtionden, men nu ser vi samma mekanism sprida sig också till norr.

Investerare styr marknaden

Speciellt i huvudstadsregionen tävlar de som ska köpa sin första bostad med en stor skara investerare. Helsingin Sanomat rapporterade i februari att investerare köper mellan 70 och 90 procent av alla nya ettor som byggs i Helsingfors.

Enligt forskardoktor Lilius styr investerarnas intresse också produktionen mot mindre bostäder.

I Fiskehamnen i Helsingfors byggs det på i rask takt.

Det är egentligen väldigt få som vill bo i en etta, berättar Lilius. Till och med hushåll med en person säger att de helst skulle vilja ha två rum.

Trots att det finns dom som hellre hyr sitt hem visar studier också att de allra flesta finländare som bor på hyra hellre skulle äga sin bostad.

Att investerare gärna köper bostäder är inte konstigt. De anses vara bra och relativt säkra investeringar. Dessutom är det enligt Lilius väldigt gynnsamt att vara hyresvärd i Finland just nu.

– Det har blivit svårare att köpa ett hem. Har man inte råd med det måste man hyra, för man måste ju bo någonstans.

Drumsö har redan länge varit ett av Helsingfors mer populära bostadsområden.

Prisnivån varierar allt mer

En annan utveckling som sker i Helsingfors är att klyftorna mellan olika bostadsområden växer. Var man vill bo har en allt större inverkan på bostadens prislapp, både för den som vill köpa och den som vill hyra.

Att skillnaderna i prisnivån mellan olika områden blivit allt större är inte helt egalt.

Lilius lyfter fram exempel från Sverige, där olika bostadsområden har tydliga profiler som väldigt långt grundar sig på invånarnas socioekonomiska status. Det har i sin tur lett till att vissa områden i svenska städer stigmatiserats starkt, vilket kan ha långvariga konsekvenser för invånarna.

– De som växer upp i de här stigmatiserade områdena har sämre möjligheter att uppnå samma levnadsstandard som de som växer upp i ett högstatusområde.

Ny tvårummare på populärt område kan kosta en halv miljon

Maskinverkstaden i Vallgård är ett av Helsingfors mest eftertraktade bostadsområdena. De röda tegelväggarna och den nostalgiska bangården har lockat till urbant boende sedan 2004, då bostadsbygget på tomterna började.

I medeltal kostar Maskinverkstadens bostäder drygt 9000 euro per kvadrat. Kvadratpriset på områdets dyraste lägenheter landar kring 11 000 euro.

Här kan du kika in i en splitterny bostad i huset Helmeri som nyligen blivit färdigt på området. Tvåan på 56,5 kvadrat ligger i tionde våningen och har ett skuldfritt pris på 514 000 euro (inklusive tomtandel):

Maskinverkstaden är ett av de dyrare bostadsområden i Helsingfors. Men också på annat håll i staden har bostadspriserna stigit i rask takt. Ser man på gamla höghuslägenheter har prislappen enligt Statistikcentralens uppgifter stigit med 22 procent på fem år. I Esbo har motsvarande siffra varit 10,5 procent och i Vanda 3 procent.

Ville inte lägga drömmar på is

De flesta av Iiris Talvities och Karl Österlunds vänner bor på hyra. En del funderar också på flytt till annan ort, medan andra inte ens överväger att köpa bostad. Att bo centralt är en prioritet för många, och då är det oftast hyresbostad som gäller.

– Vill man äga sin bostad i Helsingfors gäller det nog att göra en hel del kompromisser, säger Talvitie.

Här hoppas Karl och Iiris hitta sitt nya hem.

Enligt Österlund är situationen lättare då man är två som tillsammans planerar att köpa bostad.

– Om man ensam skulle vilja köpa något i Helsingfors så vet jag inte hur man skulle ha råd.

Paret konstaterar att de tillsammans kunde ha köpt något i bostadsväg i Helsingfors, men det skulle ha inneburit att lägga drömmar om till exempel husdjur och mera utrymme på is. Att flytta till Åbo och hitta drömlägenheten kändes som rätt val.

– Vi börjar till och med vara lite otåliga. Men när det rätta hemmet kommer emot så vet man nog, avrundar Österlund.