Hoppa till huvudinnehåll

Skolorna har fått tänka om vad gäller prov under distanstiden: "Vi tar inte proven så på allvar nu och det vet eleverna också"

Ung person skriver studerar vid bärbar dator.
Ung person skriver studerar vid bärbar dator. Bild: Pasi Takkunen / Yle studier,distansundervisning,distansundervisning,skolor,datorer,bärbara datorer,högstadiet

Föräldrar till barn i östnyländska skolor uppmanas övervaka när proven skrivs hemma på distans. Skolorna är medvetna om att det inte är möjligt i alla hem. Därför läggs mindre vikt på proven och mera på helheterna.

- Han har sin egen dator. Han satt och skrev provet där och jag satt bredvid i hans rum och tittade att han fyllde i. Jag såg att han kom in på nätet för det första och så satt jag bara och kollade på vad han gjorde. Och sedan att han skickade in det och att det lyckades.

Det berättar Anette Sundström, som är en av flera östnyländska föräldrar som skolan uppmanat att övervaka när barnen skriver prov på distans.

- Helt bra gick det ju nog. Man blir ju i panik med mindre när man ser hur han fyller i, men det kan man inte göra något åt. Det är bara att godkänna i det skedet.

Situationen där hemma väckte samtidigt tankar om hur olika elevernas förutsättningar kan vara.

Fotograf Anette Sundström
Anette Sundström övervakade när sonen skrev prov hemma. Arkivbild. Fotograf Anette Sundström Bild: Yle/ Stefan Paavola fotografer,fotografier,bröllopsfotograf

För Anette Sundström väcktes frågan om hur tillförlitliga provsvaren är för de elever vars föräldrar inte har möjlighet att vara hemma medan provet skrivs.

Hon undrade också om det inte vore mera rättvist för alla parter om eleverna fick ha böcker och material tillgängliga för att slå upp och söka information under provets gång.

- Alla har ju inte samma situation. Det sitter inte någon hemma hos alla.

För hennes sjundeklassare som skrev prov i historia gällde denna gång att eleverna varken fick ha material framme eller använda nätet. Han hade 45 minuter på sig att skriva provet.

- Det stod att om det kommer fram att de har plagierat något eller har samma svar som kompisen, så är det underkänt, säger Sundström.

Som förälder till en tonåring misstänker hon att det kan vara svårt för en ensam högstadieelev att inte lockas till att snegla i boken om man vet var svaret finns.

Skolorna är medvetna om problematiken

I skolorna är man mycket medvetna om problem som kan uppstå när elever arbetar självständigt hemma utan övervakning.

Skolan kan heller inte kräva att en vuxen övervakar, utan bara önska att någon är hemma under provet.

Situationen gäller i praktiken alla projekt, arbeten och uppgifter som eleverna gör hemma. Läraren kan inte då heller veta om syskon eller vuxna möjligen hjälper till.

- Det råkar vi ut för varje gång vi har ett hemarbete för en elev och eleven gör arbetet hemma. Varje år hittar vi dem som har plagierat så det där är något vi diskuterar väldigt mycket, säger Carola Wiksten, rektor för Strömborgska skolan i Borgå.

En kvinna.
Carola Wiksten En kvinna. Bild: Yle/Hedvig Sandell Rektor,carola wiksten

Om en lärare misstänker plagiat eller fusk kan man efteråt prata om uppgiften tillsammans och se om eleven verkligen har förstått innehållet och dragit rätt slutsatser.

Lärare som undervisat samma elever under en längre tid känner ofta igen elevernas sätt att uttrycka sig muntligt och i skrift.

- Största delen av lärarna vet vad eleven presterar och då kan det finnas sådant som får varningsklockor att ringa och då kan läraren vara i kontakt med eleven och fråga om denne fick hjälp med att skriva provet. Direkta kopieringar hittar läraren nog snabbt, säger Petra Paakkanen, rektor för Lovisavikens skola.

En medelålders kvinna i vit kavaj står framför en mikrofon och läser från någonting.
För Petra Paakkanen är det viktigaste att eleverna lär sig det de ska. Arkivbild. En medelålders kvinna i vit kavaj står framför en mikrofon och läser från någonting. Bild: Yle/Rebecka Svedberg skolelever,människor,Lovisa,rektorer,petra paakkanen

Samtidigt kan en förälder som övervakar och följer med när provet skrivs lockas att hjälpa barnet lite på traven eller driva på och orsaka stress.

- Det betyder ju inte alls det att du inte skulle ha behövt förbereda dig, men det är en besvärlig situation om föräldrarna hjälper. Idén är ju att eleven visar vad den kan, inte vad föräldern och eleven kan tillsammans, säger Petra Paakkanen.

Paakkanen önskar att föräldrar tar sitt eget ansvar, men betonar att det viktigaste i alla fall är att eleven lär sig det stoff som de ska gå igenom och föräldrars stöd är bra om det kör ihop sig.

Distansprov kan inte jämföras med prov i klassen

Christa Bäckström är timlärare i finska och franska vid Lyceiparkens skola i Borgå. Den här onsdagen har hon hållit ett finskaprov för sina elever på distans.

- Nu hade vi flervalsalternativ och korta egna svar. Vi hade till och med en skrivuppgift idag som avslutning och en läsförståelse.

Att lägga upp ett distansprov kräver att läraren tänker annorlunda än vid närundervisning, men fjolårets erfarenheter har gjort det lättare både för lärare och för elever.

- Instruktionerna från vår skola var, att vi följer provschemat eller så har vi ersättande uppgifter. Vi valde att ha prov på distans eftersom vi har lite erfarenheter av det från ifjol. Det var inte att börja fundera på vad vi ska göra utan vi överförde ett prov digitalt.

Lyceiparkens skola
Elever i Lyceiparkens skola har haft prov i finska och historia på distans. Lyceiparkens skola Bild: Yle/ Stefan Paavola skolor,grundskolan,grundskolans högstadium,lyceiparkens skola

Provet i finska var ett så kallat lärarstyrt prov. I praktiken går de till så att läraren på given tid väntar tills alla elever är inloggade i programmet och starar sedan provet.

Om provuppgiften består av flervalsfrågor med svarsalternativ a, b eller c, så har eleven till exempel 15 sekunder på sig att svara. En kortare tid minskar också risken för att fuska.

Svarstiden kan vara något längre om eleven behöver fylla i ord eller skriva längre meningar. När svarstiden är ute kan man inte längre gå tillbaka till en tidigare fråga.

- Det är ett problem för i ett vanligt prov till pappers kan man hoppa över en svår fråga och återkomma senare, men här går det inte, säger Bäckström.

Redan i god tid före provet fick eleverna möjlighet att torrträna i skolan.

- Det är klart att vi har förberett eleverna. Vi hade en vecka på oss att förbereda både elever och personal. Eleverna har gjort ett testprov förra veckan i klassen så att de visste var de ska logga in på morgonen och vad det går ut på.

Prov inom citationstecken

Bäckström kallar inte onsdagens prov för prov utan förhör.

- Jag talar om förhör för vi talar om prov inom citationstecken. Det kan inte bedömas som ett riktigt prov i klassen. Det kan inte alls bli jämställt, men vi lever i undantagstillstånd och gör så gott vi kan. Eleverna hade prov på listan så dom har ett så kallat prov och det är riktgivande kan man säga. Eleverna vet också själva att det inte kan bedömas som ett vanligt prov.

Jag måste säga att vi inte tar proven så på allvar nu och det vet eleverna också.― Lärare Christa Bäckström

Om provet hade hållits i klassen hade en del elever behövt mera tid för en viss fråga. Nu var provet lärarstyrt på tid för att eleverna inte ska hinna bläddra i böckerna hemma.

- Men en del elever behöver mera tid att svara på en viss fråga än andra så på det sättet så blir det ju inte rättvis på något vis.

Bäckström kan också utläsa om eleven inte har hunnit med den snabba takten eller blivit stressad och därför inte kunnat tänka.

- Jag måste säga att vi inte tar proven så på allvar nu och det vet eleverna också. Jag har sagt att ni inte ska stressa, att nu lever vi i sådana här tider och det här är ett prov inom citationstecken.

Skolelev i grön huvtröja sitter vid en dator.
Distansproven är riktgivande och ska inte förorsaka stress. Illustrerande arkivbild. Skolelev i grön huvtröja sitter vid en dator. Bild: Petteri Juuti / Yle distansundervisning,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland

På onsdagen har Bäckström bara hunnit ögna igenom svaren från förhöret i finska, men kan redan konstatera att eleverna själva fyllt i dem och att svaren i stort motsvarar de färdigheter eleverna visar i klassen.

Prov eller förhör i finska på distans verkar alltså fungera i praktiken.

- Nog fungerar det, men inte vill jag hålla på med det här resten av livet. Nog vill vi ju återgå till det normala jättesnabbt, säger Bäckström.

Läraren har alltså möjlighet att utforma proven som hen finner bäst.

De kan vara lärarstyrda på tid eller sträcka sig över en hel timme. Beroende på ämne kan eleverna få ha böcker eller material framme eller inte. Detta motsvarar de omständigheter som råder i skolorna.

- Det är viktigt att proven är så tydliga att eleverna vet vad de ska svara på, för det kan vara betydligt svårare att förtydliga provuppgifter i vissa ämnen på distans än i närundervisningen, säger Petra Paakkanen.

Under distanstiden kan läraren också välja mellan att inte alls hålla prov eller ersätta det med ett hemarbete eller ett projekt.

Bedömningen är mångsidig

Distansprov eller prov överhuvudtaget är bara ett sätt att testa elevernas kunskaper.

- Vi har nog bedömt eleverna hittills under det här läsåret på många olika sätt som timaktivitet och läxförhör så vi skulle nog kunna ge ett betyg redan utan det här provet, säger Bäckström.

- Proven ska inte heller vara det enda saliggörande, utan bedömningen ska vara mångsidig. Det finns ju också andra delområden som man bedömer, men provet är en av dom bitarna, säger Carola Wiksten.

Även i Strömborgska skolan i Borgå diskuterade lärarna redan innan övergången till distansundervisning huruvida de ville ha distansprov eller inte.

- Det är lite olika från ämne till ämne, och till exempel matematiklärarna bestämde att de inte kommer att hålla prov utan väntar till efter distanstiden, säger Wiksten.

En skolbyggnad.
Lovisavikens skola En skolbyggnad. Bild: Yle/Hedvig Sandell högstadium,lovisavikens skola

Petra Paakkanen är övertygad om att lärarna vid Lovisavikens skola också övervägt väldigt noga om de håller prov eller inte.

- Det är helt upp till ämnet om de har prov eller inte. Sedan spelar det in om du vet att det kanske inte finns möjlighet att ha ett prov när du kommer tillbaka till skolan. Men om du har ämnet under hela terminen så kan du kanske skjuta på det med tre veckor, säger Paakkanen.

Om ett ämne går under endast en period faller i princip tre av åtta veckor bort, och det försvårar undervisningen i ämnet.

Tekniskt strul gör provet ojämlikt

Paakkanen nämner faktorer som kan störa elevens koncentration: till exempel en förkylning, problem inom den egna familjen eller problem med tekniken.

- Om tekniken av någon orsak strular så blir det heller inte en jämlik situation för alla.

Paakkanen nämner också en teknisk lösning som ger möjlighet för läraren att i princip ha sin klass framför sig, genom videouppkoppling.

- Där är också en fråga om läraren kräver att eleven är inloggad till exempel på Teams, skriver på datorn och är uppkopplad med bild så ser läraren om eleven får hjälp av någon annan.

Provets olika funktioner

Även om prov på distans inte är jämförbara med prov i skolorna har provet flera funktioner som kan testas på olika sätt.

- Eleverna förbereder sig för proven och då blir där en repetition av kunskapen och nöts kanske in på ett annat sätt. Sen är det också för att visa för eleven själv var hen står, har han eller hon lärt sig, säger Carola Wiksten.

- Sen är proven en respons till läraren, att finns det något delområde där många har haft svårt i ett prov. Då får läraren respons om att det är något i undervisningen som inte gick helt optimalt och behöver göras om till nästa år eller lappas direkt, säger Petra Paakkanen.