Hoppa till huvudinnehåll

De lämnar snart Källhagens skola i Virkby bakom sig – den utvidgade läroplikten påverkar inte deras val av studieplats

Fyra ungdomar framför en skola
Ingåborna Linn Rödlin, Fanny Sandström, Frida Ray och Kheelan Jung har i god tid lämnat in gemensam ansökan. Fyra ungdomar framför en skola Bild: Yle/Veronica Montén Virkby,Västnyland,Lojo,Kheelan Jung

Att få se något nytt och att få träffa nya människor - det är vanliga orsaker till att unga väljer ett annat alternativ än sitt hemgymnasium. Det är niondeklassare i Källhagens skola i Virkby överens om.

De som går ut grundskolan i år blir de första som har läroplikt tills de är 18 år gamla. Senast den 7 april är det dags att lämna in ansökan om fortsatta studier efter grundskolan.

Den utvidgade läroplikten betyder bland annat gratis läromedel och också gratis skolresor för yrkes- och gymnasiestuderande. Kan det här locka allt fler studerande bort från sitt närgymnasium? Svaret blir nej när vi ställer frågan till niondeklassaren Fanny Sandström.

- Jag tror det är ganska många som söker sig längre bort för att träffa nya människor Så jag tror inte det har så jättestor betydelse, säger Fanny Sandström som själv valt att söka in till en medielinje i Prakticum i Helsingfors.

Källhagens skola och Virkby gymnasium
Virkby gymnasium och Källhagens skola delar byggnad. Källhagens skola och Virkby gymnasium Bild: Yle/Maria Wasström virkby gymnasium

Janne Luuppala är på samma linje. Han är studiehandledare i Virkby gymnasium och elevhandledare i Källhagens skola. Gymnasie- och yrkesstuderande har också hittills kunnat ansöka om Folkpensionsanstaltens resestöd för sina skolresor, tillägger han.

- Jag tror inte det har en så stor betydelse. Däremot är jag kanske lite överraskad att då vi har en väldigt miljömedveten regering vill man nu gå över till att stöda skolresor runt hela Finland. Enligt min logik så stämmer det dåligt överens med det här miljötänket man har.

Texten fortsätter efter ljudklippet


Janne Luuppala
Janne Luuppala är både studiehandledare i Virkby gymnasium och elevhandledare i Källhagens skola Janne Luuppala Bild: Veronica Montén / Yle Virkby,Västnyland,Lojo,studiehandledare,janne luuppala

Men vad är det som spelar in när niorna ska ta sitt beslut om framtida studier?

Frida Ray har klart för sig att hon vill bort från Virkby för att se något nytt. Bra lärare och bra kurser gjorde att hon valde att söka till Gymnasiet Lärkan i Helsingfors.

- Det har varit ganska svårt att bestämma sig. Men sedan då man måste bestämma sig så måste man och då är det bara att fatta ett beslut, säger Ray.

Niondeklassaren Kheelan Jung har däremot sökt till Virkby och stannar alltså kvar i samma byggnad han är van vid sedan förut.

- Jag är van vid miljön, jag vet vilka lärare jag kommer att ha och jag tycker att det här är en bra skola och ett bra gymnasium.

ungdomar framför en skola
Frida Ray, Linn Rödlin, Fanny Sandström och Kheelan Jung går nu i skola i Virkby men kommer att studera på olika orter i höst. ungdomar framför en skola Bild: Yle/Veronica Montén Virkby,Västnyland,Lojo,högstadiet

Liksom Fanny Sandström valde Linn Rödlin studieplats utgående från sina intressen och söker nu in till Solvalla idrottsinstitut i Esbo.

- Jag har alltid varit intresserad av hälsa och idrott så det var ett ganska självklart val. Jag har hört mycket bra om den skolan.

Hur mycket spelar det in vad andra tycker; vad era föräldrar tycker eller vart era kompisar söker?

- Det beror lite på. Vissa påverkar det mer men för mig var det ganska klart vart jag ville och då bestämde jag själv, berättar Linn Rödlin.

Logistik och geografi

Majoriteten av eleverna i Källhagens skola kommer från Ingå. Resten kommer från Sjundeå, Lojo och Vichtis.

Av eleverna i Källhagens skola väljer runt 60-70 procent att söka in till en gymnasieutbildning och runt hälften av dem söker till Virkby gymnasium. I dag har gymnasiet i Virkby 87 studerande.

Sjundeå- och Ingåbor har en större benägenhet att söka sig bort eftersom det logistiskt är lättare för många av dem att ta sig till gymnasier i huvudstadsregionen än att ta sig till Virkby.

Det här leder till att andelen Lojobor är större i Virkby gymnasium än i Källhagens skola, berättar Janne Luuppala.

Helikopterbild av Degerby centrum
Logistiskt sett kan det kännas smidigt för till exempel Degerbybor att ta bussen längs stamväg 51 och åka raka vägen in till huvudstadsregionen och gymnasierna där. Helikopterbild av Degerby centrum Bild: YLE / Linus Westerlund Degerby,Ingå,kyrka,Centrum,By,Västnyland,stamväg 51

Ingåbon Frida Ray kommer att pendla till Gymnasiet Lärkan i Helsingfors men ser inte pendlingssträckan som något problem. Hon är redan van vid långa skolresor.

- Jag har redan i dag en och en halvtimme från att jag stiger på min första skolskjuts till att skolan börjar så jag tycker inte det är en så stor förändring att ta sig till Helsingfors.

Linja-auto maantiellä Virkkala–Lohja–Helsinki-reitillä
För att studerande ska kunna ta sig till Virkby krävs smidiga bussförbindelser bland annat mellan Ingå och Virkby. Linja-auto maantiellä Virkkala–Lohja–Helsinki-reitillä Bild: Petteri Bülow / Yle Virkby,Lojo,Lokal busstrafik,Bussi,Bussresor,busstrafik,bussar,busschaufförer,tätort i Norden,landsbygd,glesbygd,glesbygdsområden,Vainion Liikenne

Avsaknaden av smidiga lösningar inom kollektivtrafik är något Janne Luuppala är förundrad över.

- Det finns ett praktiskt problem med skjutsarna på landsbygden. Det har blivit sämre år för år. Ändå talar man varmt för hemregioner, det ska vara liten skala och man ska skära ner på privatbilismen. Å andra sidan ger man 17-åringar körkort. Det finns mycket motsägelser i den här tanken hur man jobbar, säger Luuppala.

Fem kommuner och sju gymnasier

De senaste årens statistik visar att antalet barn och unga blir allt färre. På samma gång ökar konkurrensen gymnasierna emellan.

Virkby gymnasium är ett av sju gymnasier i Västnyland - en region där många unga bor på pendlingsavstånd från huvudstadsregionens gymnasier.

skolbyggnad en grå novemberdag
Karis-Billnäs gymnasium skolbyggnad en grå novemberdag Bild: Yle/Helena von Alfthan
En gul stenbyggnad.
Ekenäs Gymnasium En gul stenbyggnad. Bild: Marica Hildén \ Yle Skola,utbildning,andra stadiets utbildning,Raseborg,Ekenäs
Hangö gymnasium
Hangö gymnasium Hangö gymnasium Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,hangö gymnasium,Hangö
Finska gymnasiet och högstadiet i Karis, Karjaan lukio och Karjaan yhteiskoulu
Karjaan lukio Finska gymnasiet och högstadiet i Karis, Karjaan lukio och Karjaan yhteiskoulu Bild: Yle/ Petra Thilman finska gymnasiet i karis,Raseborg
En byggnad där både Källhagens skola och Virkby gymnasium finns i Virkby.
Virkby gymnasium En byggnad där både Källhagens skola och Virkby gymnasium finns i Virkby. Bild: Marica Hildén / Yle Virkby,Västnyland,virkby gymnasium

Kommer Virkby gymnasium att klara av konkurrensen?

- I princip har man ju haft möjlighet att söka sig bort redan nu men gymnasiet finns ändå kvar. Antagligen kommer folk att söka sig hit men antagligen lite färre. Virkby kanske satsar på de elever som redan finns här färdigt och söker inte på det sättet nya elever., funderar Frida Ray.

Trumfkorten Virkby gymnasium kan dra ur ärmen är enligt Janne Luuppala närheten, trygghet och duktiga lärare.

Men med tanke på marknadsföring och rekrytering utgör det geografiska läget vissa begränsningar för Virkby gymnasium som inte kommer åt det stora klientelet - det vill säga det som finns i huvudstadsregionen, menar Luuppala.

- Utanför vårt gymnasiums rekryteringsområde finns vi nog på en besvärlig plats när det gäller till exempel att rekrytera Kyrkslättsbor eller Esbobor. Vi har haft studerande från Raseborg och det har fungerat bra, men att marknadsföra sig i huvudstadsregionen är inte ens praktiskt möjligt.

Karta
Virkby gymnasium har svårt att nå de stora massorna på grund av sitt läge. Karta Bild: Yle Virkby,Karta,Västnyland

Borde de små gymnasierna i Västnyland gadda ihop sig för att bli starkare?

- Vi har ett samarbete med kurser över nätet. Det har till och med någon gång diskuterats gemensamma lärartjänster med Raseborg men det har inte riktigt fungerat. Det är svårt att få det schemamässigt och arbetstidsmässigt att fungera.

- Någon gång har man funderat på gemensamma kurser i en viss skola. Men man har kommit fram till att även om de här röda prickarna på kartan faller ganska tätt så är verkligheten utanför kartan en annan, särskilt om man inte har bil säger Luuppala och himlar sig ännu en gång över den usla kollektivtrafiken i Västnyland.

18.3 kl. 11: Förlängd läroplikt ändrat till den korrekta termen utvidgad läroplikt.

Läs också