Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagspartierna vill stärka Finlands krishantering i Afrika – osäkerheten på kontinenten kan förvärras och få följder också i Finland

Finländare utbildar peshmergasoldater i Irak i november 2019. Soldaterna står i en halvcirkel och tittar på två soldater som lyfter upp en annan soldat.
Finländare utbildade peshmergasoldater i Irak i november 2019. Finländare utbildar peshmergasoldater i Irak i november 2019. Soldaterna står i en halvcirkel och tittar på två soldater som lyfter upp en annan soldat. Bild: Försvarsmakten krishantering,soldater,Irak,militär utbildning

Allt fler krishanteringsoperationer äger rum i Afrika. Och även Finland borde i högre utsträckning delta i operationerna, slår riksdagspartierna fast.

Regerings- och oppositionspartierna tar ställning till Finlands krishantering i ett gemensamt betänkande som publicerades på onsdagen (på finska).

– Särskilt i Afrika finns det skäl att stärka vår närvaro, säger Johanna Sumuvuori som är ordförande för kommittén som har haft till uppgift att utarbeta riktlinjer för Finlands krishantering.

Målet är att med partiöverskridande samarbete komma fram till en gemensam linje som kan sträcka sig över valperioder. Sumuvuori är utrikesminister Pekka Haavistos (Gröna) statssekreterare.

Finland bruka traditionellt delta i uppdrag vars mål är att förbättra säkerheten i Europas närområden. Partierna vill att det här ska vara en central prioritet också i fortsättningen.

En av tio finländska soldater finns i Afrika

Flest finländska soldater och civilarbetare hittas för tillfället i Mellanöstern där Finland deltar i konfliktlösningsoperationer i bland annat Libanon, Irak och Afghanistan.

Operationen i Libanon leds av FN, OIR-operationen i Irak är en internationell koalition ledd av USA och operationen i Afghanistan är ledd av Nato.

Den internationella tyngdpunkten har ändå förflyttats till Afrika, där konflikterna är många. Åtta av FN:s 13 operationer och lika många av EU:s 15 operationer är belägna i Afrika.

Av de finländska soldaterna håller färre än var tionde till i Afrika. Vad gäller civila krishanterare är siffran en av fem. Finländarna deltar i EU:s och FN:s operationer i Mali och Somalia.

Det finns en risk att läget kommer att förvärras i Afrika. I betänkandet nämns riskfaktorer som klimatförändringen, befolkningstillväxten, svag administration, brist på visioner, migration och terrorism.

Konflikterna som pyr på den afrikanska kontinenten väntas få följder också för Finland och Europa.

Ovanligt få finländska trupper ute i världen

Antalet finländska soldater som deltar i krishantering utomlands har minskat stadigt. Den här utvecklingen vill riksdagen sätta stopp för genom att trygga budgeten för krishantering.

För tillfället finns 360 finländska soldater ute i världen. Det är det lägsta antalet sedan 1970-talet, om man bortser från år 2011. Antalet civila finländare som deltar i krishanteringsoperationer är 150.

I början av 2000-talet deltog så många som 2 000 finländska soldater i operationerna.

Fler kvinnliga soldater behövs

Samtidigt anser krishanteringskommittén att det behövs fler kvinnor på fältet. Vad gäller civila uppdrag har Finland i internationell jämförelse en stor andel kvinnor, ungefär 40 procent.

Men könsfördelningen borde vara jämn både vad gäller civila och militära uppdrag. Andelen kvinnliga soldater ligger för tillfället på några enstaka procent.

Typen av uppdrag har också förändrats. I nuläget ombeds Finland allt oftare bidra med specialkunskap. Att erbjuda det är dyrare än att skicka iväg vanliga trupper.

Dessutom har omständigheterna blivit mera krävande. I betänkandet beskrivs uppdragen allt oftare vara kopplade till inbördeskrig, där problemen är komplexa och många olika väpnade grupperingar är involverade.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Eduskuntapuolueet haluavat lisää suomalaisia kriisinhallintajoukkoja Afrikkaan – mantereen epävakaus voi kasvaa ja heijastua Suomeen skriven av Maria Stenroos. Översättningen har gjorts av Eva Brunell.