Hoppa till huvudinnehåll

Natorapport: Finlands kvinnliga ministrar är föremål för en exceptionell hatkampanj på sociala medier

Collage av sex bilder. I bilderna syns Annika Saarikko, Sanna Marin, Maria Ohisalo, Li Andersson, Anna-Maja Henriksson och Finlands flagga.
Annika Saarikko, Sanna Marin, Maria Ohisalo, Li Andersson och Anna-Maja Henriksson utgör den så kallade regeringskvintetten. Collage av sex bilder. I bilderna syns Annika Saarikko, Sanna Marin, Maria Ohisalo, Li Andersson, Anna-Maja Henriksson och Finlands flagga. Bild: Collage: Yle Sanna Marin,Regeringen Marin,Maria Ohisalo,Li Andersson,Annika Saarikko,Anna-Maja Henriksson

Finlands kvinnliga ministrar är föremål för en ständig hatkampanj på sociala medier. Det framkommer i en rapport gjord av Natos strategiska kommunikationscentrum.

Studien undersökte, under en period på fyra månader, runt 350 000 tweetar som antingen var direkt riktade mot eller diskuterade 19 finländska ministrar.

De kvinnliga ministrarna är de värst utsatta och får motta hatmeddelanden i högre grad än de manliga ministrarna. Deras värderingar, beslutsförmåga och ledaregenskaper ifrågasätts ständigt, står det i rapporten.

- Inkompetent, oerfaren, kassör på Sokos, flicka, flickregering, läppstiftsregering, strumpbyxeregering, hot, hatprat, svartmålning. Ja, kvinnor leder regeringen. Kom över det, kommenterade Marin på Twitter.

De fem ministrar som får motta mest hat på sociala medier är statsminister Sanna Marin (SDP), inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna), undervisningsminister Li Andersson (VF), före detta finansminister Katri Kulmuni (Centern) och europaminister Tytti Tuppurainen (SDP).

Dessutom visar rapporten att de kvinnliga ministrarna får motta misogyna och sexistiska förolämpningar oavsett vilket politiskt ställningstagande det handlar om.

Enligt analysen kommer största delen av hatet från riktiga personer och inte från automatiserade datorprogram. Oftast handlar det om personer som befinner sig på högerflanken av den politiska kompassen.

Ett hot mot demokratin

Enligt rapporten försvagar näthatet den finländska demokratins tillstånd.

I en studie från 2019 framkommer det att 28 procent av kommunala beslutsfattare som blivit utsatta för hatpropaganda, hade minskad vilja att delta i beslutsfattande.