Hoppa till huvudinnehåll

UPM vill sluta individuella avtal - facket befarar att bolaget börjar diktera om förmåner

UPM:s fabrik i Jakobstad.
UPM:s fabrik i Jakobstad. Bolaget avser att börja sluta individuella avtal om de anställdas arbetsvillkor. UPM:s fabrik i Jakobstad. Bild: Raila Paavola / Yle UPM,Jakobstad

Det är först i höst som de stora förbunden inleder sina avtalsförhandlingar, men redan nu bubblar det under ytan. UPM vill gå in för att sluta individuella avtal, och har därför ådragit sig fackets skarpa ogillande. Arbetslivsforskare tycker sig se en återgång till det tidiga 1900-talets avtalsförfarande.

Skogsjätten UPM:s förtroendemän har i ett öppet brev anklagat sin arbetsgivare för att ha svikit deras förtroende. Nästan 40 personer har undertecknat brevet, som avsändes i torsdags.

Orsaken är UPM:s besked i februari att börja förhandla om tjänstemännens arbetsvillkor på individnivå.

Förtroendemännen uppger att UPM tidigare lovat en uppgörelse som skulle gälla hela bolaget. Det hade inneburit att fackförbundet Pro skulle representera tjänstemännen vid förhandlingarna.

I sitt brev skriver förtroendemännen att de blivit "rent ut sagt svikna" av arbetsgivaren. De fruktar att utvecklingen ska märkas i försvagad motivation och sämre välbefinnande på arbetsplatsen.

Fackförbundet Pros ordförande Jorma Malinen oroas för att UPM i framtiden ska börja diktera lönetillägg, sjuklöner, föräldraledigheter och semesterpengar.

– Av hävd har arbetstagarna haft rätten att organisera sig, och i grupp kunnat förhandla om sina arbetsvillkor. Den förhandlingsmodell som UPM nu meddelat om gör arbetsmarknaden instabilare och mer oförutsägbar, säger Malinen.

Enligt Malinen har kollektivavtal varit arbetsgivarens sätt att köpa fred på arbetsmarknaden ända till avtalsperiodens slut. Genom individuella avtal uppnår inte företagen samma fördelar.

"Man ser också positiva möjligheter"

UPM:s arbetsmarknadsdirektör Jyrki Hollmén håller inte med kritiken från förtroendemännen och Pro.

Enligt Hollmén har bolaget underrättat de anställda att förhandlingarna om arbetsvillkor ska föras tillsammans med personalen. Det kommer an på parterna själva på vilket sätt uppgörelsen nås.

– Det är långt ifrån något diktat. Jag tar också annars avstånd från konfrontationer, där företagets intresse inte är detsamma som personalens intresse.

Hollmén konstaterar att det finns risker med individuella avtal, i synnerhet när tjänstepersonal förvägras rätten att förhandla tillsammans.

– Men inom företaget har inte responsen varit entydigt negativ. Man ser också positiva möjligheter med att skrankorna mellan olika yrkesgrupper försvinner.

Hollmén hänvisar till att man även inom andra företag i skogsbranschen sluter individuella avtal med högre tjänstepersonal. Vid UPM ska förfarandet nu utvidgas till alla tjänstemän.

– Det är en ny situation för alla, och den öppnar nya möjligheter. I 75 år följde vi en sorts modell, på 2020-talet är det dags att tillsammans övergå till nästa skede, säger Hollmén.

UPM säger sig ha cirka 1 400 högre tjänstemän. De övriga tjänstemannagrupperna omfattar runt 1 100 anställda.

En stor fråga på principnivå

Skogsindustrin och fackförbundet Pros kollektivavtal för tjänstemännen löper ut vid årets slut. Innan dess borde parterna komma överens om vem som ska förhandla om avtalet.

Enligt Jorma Malinen samtalar Pro med UPM. Men förhandlingarna förs inte om kollektivavtal på samma vis som med andra företag i skogssektorn.

– De andra företagen har meddelat att de också i fortsättningen sluter tjänstemannaavtal med oss, säger Malinen.

Harri Melin är professor i sociologi vid Tammerfors universitet. Han jämför den modell som UPM nu förordar med systemet i 1900-talets början.

– På principnivå handlar det om en stor fråga. Man är på väg tillbaka till tiden före den organiserade arbetarrörelsen, då varje löntagare individuellt kom överens om arbetsvillkoren med sin arbetsgivare.

Strejker inte uteslutna

Harri Melin antar att man på både löntagar- och arbetsgivarhåll noga följer med vad som sker vid UPM. Om UPM lyckas i sitt uppsåt, kommer man på många håll att följa exemplet vid framtida förhandlingar.

Melin gissar att facket fruktar att förlora makten. Ju lägre nivå som avtalen sluts på, desto svagare är de anställdas ställning vid förhandlingarna.

– I förbundsvisa förhandlingar är fackets kompetens och kraft större än på lokal nivå, säger Melin.

Vid fackförbundet Pro tror man strejker kan bli möjliga om situationen tillspetsas mycket,.

– Men det är ändå UPM:s personal som besluter om dem, och förbundet står som deras stöd, säger Jorma Malinen.

Avtalsförhandlingarna börjar på allvar i höst. Då löper till exempel pappers- och teknologiindustrins kollektivavtal ut.

Texten är en något modifierad översättning av Hannu Tikkalas och Jyrki Haras artikel UPM:n luottamushenkilöt arvostelevat tiukasti metsäyhtiön suunnitelmia sopia työehdoista yksilöllisesti: “Katsomme tulleemme petetyiksi”