Hoppa till huvudinnehåll

Utvidgad läroplikt gör gymnasiet gratis – kan leda till att fler västnylänningar vill studera på annan ort

Tom gymnastiksal.
Lotta Almark tycker att frågan om hurdan framtid Västnylands gymnasier har borde lyftas fram mer än tidigare. Tom gymnastiksal. Bild: Silja Viitala / Yle vår,maj,2020,Helsingfors,Finland,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,undantagstillstånd,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,pandemier,epidemier,smittsamma sjukdomar,beredskapslag,skolor,skolelever,grundskolan,grundskolans lågstadium,Grundskolor och gymnasier,utbildning,klassrumsundervisning,lågstadiet,First grade,grundskolans högstadium,gymnastiksalar i skolor,skolidrott,avslutning

Vad vill Västnyland med sina gymnasier? Finns det rum för sju gymnasier fördelat på fem kommuner? Hur kommer den utvidgade läroplikten att påverka utbildningen på andra stadiet?

Det finns många aktuella frågor gällande andra stadiets utbildning just nu.

Lotta Almark, som studerar ledarskap inom offentlig förvaltning och har fördjupat sig i gymnasiesituationen i Svenskfinland, efterlyser en helhetsbild av gymnasieutbildningen i Västnyland.

Hon ställer många frågor men utger sig inte för att sitta på svaren. Däremot hoppas hon på en bred samhällelig diskussion.

- Det finns mycket statistik och fakta om gymnasierna men däremot inte någon helhetsbild.

Lotta Almark
Lotta Almark är pedagogie magister och slutför för tillfället sin politices magisterexamen. Hennes pro gradu-avhandling gäller gymnasieutbildning i Svenskfinland. Lotta Almark Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,lotta almark

Hon har noterat att trots att gymnasieutbildningen oftast är i kommunal regi är det flera kommuner som inte alls nämner den i sina strategier.

Eftersom gymnasierna trots allt är en kostnad för kommunerna är hon förvånad över att deras framtid knappt alls verkar diskuteras.

- Befolkningsutvecklingen är negativ och det finns många utmaningar med det gäller inte bara här i Västnyland.

Samtidigt tycker hon att västnylänningarna kunde visa lite stolthet över att vi har det så bra förspänt.

Fördelat på de fem kommunerna Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Lojo finns sammanlagt sju gymnasier, varav tre finskspråkiga och fyra svenskspråkiga.

Utöver det erbjuder andra stadiets utbildning två yrkesskolor och ett utbud av fri bildning.

Gymnasierna i Västnyland

Hangö: Hangö gymnasium och Hangon lukio
Raseborg: Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium och Karjaan lukio
Lojo: Virkby gymnasium och Lohjan yhteislyseon lukio

- Vilka offentliga tjänster vill vi ha och vad är vi beredda att betala för det? frågar hon sig.

Särskilt utmärkande är Raseborg där det finns tre gymnasier som alla har under tvåhundra studerande och därigenom klassas som små gymnasier vilket i sin tur berättigar till förhöjda statsandelar från statens kassakista.

Hangö gymnasium
Hangö gymnasium har för tillfället 52 studerande. Hangö gymnasium Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,hangö gymnasium,Hangö

Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen var antalet studerande per läroanstalt i medeltal 191 studerande år 2018. Av gymnasierna i Västnyland är Hangö gymnasium minst medan Lohjan Yhteislyseon lukio är överlägset störst med omkring 700 studerande.

Av de svenskspråkiga gymnasierna i Västnyland är Ekenäs gymnasium störst med knappt 200 studerande.

Ökat samarbete står i lagen

Lotta Almark förundras också över att samarbetet mellan skolorna verkar vara så litet, särskilt med tanke på att digitaliseringen idag kunde öppna många nya dörrar för samarbete.

Också Utbildningsstyrelsen uppmanar till samarbete mellan skolorna och Finansministeriet uppmanar till samarbete mellan kommuner. Enligt gymnasielagen ska gymnasierna samarbeta med arbetslivet, internationellt och med högre utbildning.

I år införs utvidgad läroplikt i vårt land. Det innebär att de som går ut grundskolan i vår blir de första som har läroplikt tills de är 18 år eller tagit en examen på andra stadiet.

Eftersom skolgången blir obligatorisk blir både yrkesutbildning och gymnasieutbildning gratis. Också skolresor kommer att ersättas.

Vart vill de västnyländska unga?

- Den intressanta frågan är om benägenheten att söka sig bort från sitt närgymnasium kommer att öka, säger Almark.

Av gymnasierna i Västnyland har rörligheten hittills mest drabbat Virkby gymnasium och i någon mån Karis.

- Det är ju ett osäkerhetsmoment för skolorna också när de inte på samma sätt kan förutspå hur många som söker sig till närskolan.

Kamp om nya studerande

Frågan är om de västnyländska gymnasierna i framtiden ska lyckas vända vinden så att de inte bara upplever ett bortfall utan tvärtom lyckas värva nya studerande från andra orter.

I dagens läge gäller det också för gymnasier och kommuner att kunna marknadsföra sig. Samtidigt kan man fråga sig vilka konsekvenser det får om skolorna i hög grad börjar tävla om de studerande.

- Blir det en tudelning mellan de som stannar och de väljer att söka sig bort?

Österbottnisk framåtanda

När Lotta Almark under sitt arbete bekantade sig med de olika kommunernas strategier och hur gymnasieutbildningen beaktades i dem noterade hon att de österbottniska kommunerna hade något som saknades i Västnyland.

- Där fanns en positiv framåtanda och vilja att värna om det lokala som inte syntes lika tydligt i kommunerna här i södra Finland. Förstås har de österbottniska kommunerna också sina utmaningar men vi kunde lära oss av varandra och kanske bli bättre på att hjälpa varandra. Alla behöver ju inte uppfinna hjulet på nytt.

18.3 kl. 11: Förlängd läroplikt ändrat till den korrekta termen utvidgad läroplikt.