Hoppa till huvudinnehåll

Akseli fick tre olika besked om sitt vitsord i historia - så här arbetar de mystiska censorerna som avgör studenternas framtid

Akseli Vidgren, student från Kangasniemen lukio våren 2019.
Censorn sänkte Akseli Vidgrens studentvitsord i historia med två steg jämfört med lärarens bedömning. Efter granskning höjdes vitsordet med ett steg. Akseli Vidgren, student från Kangasniemen lukio våren 2019. Bild: Paula Tiainen / Yle skolor

Akseli Vidgren blev glatt överraskad då han fick se poängen som hans historielärare hade gett. 83 poäng kunde räcka till för det berömliga studentvitsordet M.

Några veckor senare blev han än mer överraskad då de slutliga poängen kom från Studentexamensnämnden. Vidgrens poäng hade sjunkit till 52, vilket skulle ge honom det näst sämsta vitsordet B.

Det var våren 2019 som Vidgren blev student från Kangasniemen lukio. Han hade gillat historia hela sin gymnasietid och alltid fått goda vitsord. Läraren och rektorn rådde honom att be nämnden granska bedömningen.

Studentskrivningarnas betydelse ökar hela tiden. Våren 2020 var första gången som högskolorna antog över hälften av de nya studerandena enbart på basis av studentvitsord.

I det här systemet kan till och med en skillnad på en poäng i ett studentprov ha en avgörande betydelse för framtiden.

Den här artikeln belyser hur censorerna arbetar. Vi har analyserat data om bedömningarna i studentexamen våren 2019 och gjort en enkät med censorerna i realämnen samt intervjuat flera av dem.

Så gjordes granskningen

I den här artikeln jämför vi lärarnas och censorernas poäng med hjälp av Studentexamensnämndens statistik om skrivningarna våren 2019. Vi har också fått en lista med namnen på de censorer som granskade proven.

Vi sände också ut en enkät till censorerna i realämnen om deras arbete. Bland över 150 censorer i realämnen svarade drygt 60 på enkäten. Nio av dem som gav kontaktuppgifter intervjuades.

En stor del av censorerna vill uppträda anonymt i artikeln eftersom Studentexamensnämndens linje är att inte publicera deras namn (med undantag för ämnesutskottens ordföranden). De vill sitta still i båten och inte soloåka eller tvingas fundera på följderna av sin kritik.

För enkelhetens skull koncentrerar vi oss på realämnena, det vill säga fysik, kemi, biologi, geografi, historia, samhällslära, religion, livsåskådningskunskap, filosofi, psykologi och hälsolära.

Studentskrivningarna våren 2019

  • Våren 2019 deltog över 40 000 examinander i studentskrivningarna. Drygt 27 000 studenter skrev något realämne.
  • Prov kan skrivas i 35 olika ämnen. De populäraste ämnena är finska som modersmål, lång engelska samt kort och lång matematik.
  • Sammanlagt 392 censorer granskade proven. Varje censor har för det mesta minst 100 prov att rätta.

Poängen ändras mest i filosofi och i små skolor

Censorernas arbete syns oftast först i de sällsynta fall då lärarnas preliminära bedömning justeras väldigt mycket, vilket Akseli Vidgren råkade ut för.

Då kan det handla om att vissa censorer är ovanligt stränga och andra milda. Men lika väl kan det handla om skillnader i hur stränga lärarna är.

Om man frågar censorerna är det senare alternativet närmare sanningen.

– Tack vare censorernas arbete kan lärarbedömningen, som ibland varierar mycket mellan skolor, göras betydligt enhetligare, skriver en censor i hälsokunskap.

Så bedöms studentproven

Studentproven bedöms först av den egna ämnesläraren och sänds sedan till Studentexamensnämnden för granskning av censorerna. Vissa censorer är också provmakare, det vill säga de deltar i att formulera provuppgifterna.

Det speciella ordet censor återspeglar studentexamens långa anor. Censor är bildat från latinets censere, att bedöma.

Lärarna gör sin förhandsbedömning av proven med hjälp av nämndens preliminära beskrivningar av goda svar, som är rätt kortfattade instruktioner. Censorerna granskar sedan proven mot mera omfattande kriterier som de besluter om på censormötet efter studentskrivningarna.

Censorernas slutgiltiga bedömningskriterier publiceras inte i alla ämnen. Också censorernas identitet förblir hemlig i ett år.

Enligt censorerna kan det finnas många orsaker till den brokiga lärarbedömningen.

Lärarna känner sina elever och kan medvetet eller omedvetet göra partiska bedömningar. Censorerna får å sin sida inte reda på examinanders namn, kön eller skola fast de skulle vilja.

– Ibland blir jag arg på lärare som ger sina elever hopp om laudatur med svar som man inte kan ge laudatur för, konstaterar en censor.

Nivåskillnader i läromedlen återspeglas också i elevernas prov - och i lärarnas bedömning.

Men felet kan också ligga i att lärare och censorer bedömer svaren enligt olika kriterier. En erfaren censor i hälsokunskap berättar att också censorernas bedömningar har varit brokig och olika då de prövat sig på att bedöma proven enligt lärarinstruktionerna.

Saken förvärras av att lärarna inte får kommunicera med censorerna. En censor föreslår att censorerna kunde ordna utbildningar eller diskussioner om bedömningen och de noggrannare kriterier som censorerna besluter om.

Våren 2019 var första gången studentproven i huvudsak skrevs digitalt och det är nu första gången man har kunnat få ut data om bedömningen. Vår analys visar att skillnaderna var särskilt stora i vissa ämnen. Grafiken visar att poängen i över 40 procent av filosofiproven och över 30 procent av hälsokunskapsproven ändrades så mycket att vitsordet sjönk med ett steg eller mer.

Grafik över andelen prov i olika ämnen där vitsordet har ändrats på grund av censorernas poängjusteringar. I drygt 40 % av filosofiproven och 30 % av hälsokunskapsproven sjönk vitsordet.
Grafik över andelen prov i olika ämnen där vitsordet har ändrats på grund av censorernas poängjusteringar. I drygt 40 % av filosofiproven och 30 % av hälsokunskapsproven sjönk vitsordet. Bild: YLE/Juha Rissanen studentprov

Vitsordssänkningarna är ändå en teoretisk mätare, eftersom poänggränserna för de olika vitsorden slås fast först efter att censorerna har gett sina poäng.

Poängen ändras dessutom på olika sätt i olika skolor.

Grafik, censorerna sänker oftare vitsorden i studentprov från mindre gymnasier.
Grafik, censorerna sänker oftare vitsorden i studentprov från mindre gymnasier. Bild: YLE/Juha Rissanen studentprov,gymnasiet

Grafiken visar också att censorerna oftare justerar lärarbedömningarna nedåt i mindre skolor. Dessutom uppvisar mindre skolor i medeltal sämre resultat i studentskrivningarna.
I små skolor bedömer lärarna färre examinander och det kan därför vara svårare för dem att sätta elevernas kunnande i relation till nivån i hela landet, tror censorerna.

Vi undersökte också om lärarna bedömer kvinnliga och manliga examinander olika, eller om det finns skillnader på hur bättre och sämre presterande skolor bedöms. Några direkta samband hittades inte.

De flesta prov läses av bara en censor

Då Akseli Vidgrens historieprov kom tillbaka från studentexamensnämnden hade poängsumman sjunkit med 31 poäng, från 83 till 52. Provet hade granskats av en censor som inte hade visat Vidgrens svar åt någon annan censor.

Det här bryter mot nämndens egna regler. Censorn ska konsultera en annan censor om hen tänker ändra poängsumman med mer än 25 poäng.

Våren 2019 hade 98 examinander fått minst 25 poängs ändringar i realämnen. I elva av de här fallen hade man enligt Studentexamensnämnden inte konsulterat en andra censor.

Även om de här elva proven är en försvinnande liten del av av alla 36 321 realämnesprov som skrevs våren 2019, så handlar det om mer än en tiondedel av de fall där en andra censor hade krävts. Det väcker frågan om hur examinandernas rättssäkerhet tryggas.

Studentexamensnämndens generalsekreterare Tiina Tähkä tar inte ställning till enskilda examinanders fall, men hon konstaterar på ett allmänt plan att mänskliga misstag är möjliga. Hon försäkrar ändå att motsvarande situation inte kan upprepa sig eftersom man har ökat på den systematiska övervakningen.

Överlag är det rätt ovanligt att fler än en censor används. Grafiken visar att över 99 procent av historieproven läses av bara en censor.

En historiecensor som ställde upp på intervju påpekar att det här inte nödvändigtvis är ett tecken på osammanhängande bedömning, utan tvärtom att det bara finns enstaka oklara fall.

Grafik över andelen prov i olika ämnen som har granskats av mer än en censor. Andelen är högst i psykologi och hälsokunskap, ca tio procent.
Grafik över andelen prov i olika ämnen som har granskats av mer än en censor. Andelen är högst i psykologi och hälsokunskap, ca tio procent. Bild: YLE/Juha Rissanen studentprov

Censorns identitet hemlig i ett år

I samband med att studentexamen fått mer tyngd har nämnden blivit noggrannare med att hemlighålla censorernas identitet. Tidigare kunde lärarna kontakta censorerna direkt för att till exempel fråga om grunderna för bedömningen, det kan de inte längre.

En av de intervjuade censorerna bad på ett gemensamt censormöte om en förklaring till den nya linjen.

– Svaret var att det kan uppstå påtryckningar då provets betydelse har ändrat. Trots att det inte finns belägg för det: samtalen med lärarna har alltid varit mycket sakliga, säger censorn.

Då vi närmade oss censorerna i realämnen med en enkät sände ämnesutskottens tjänstemän ett mejl till alla censorerna. Så här stod det i mejlet:

“Varje censor har yttrandefrihet och alla som har jobbat som censor kan inom ramen för sin tidsanvändning svara på Yles enkät. Intervjuförfrågningar kan styras till nämndens generalsekreterare Tiina Tähkä, som bäst känner till bakgrunden och helheten.”

Flera av censorerna är närmast roade av nämndens sätt att ingripa.

– Själv var jag överraskad över att där stod att vi överhuvudtaget får svara, konstaterar en av de intervjuade censorerna lakoniskt.

Vilka är censorerna och hur väljs de ut?

Flera av censorerna anser att praxis kring hur censorerna väljs ut bidrar till att öka på mystiken kring dem.

Censorerna kan i många ämnen sägas "komplettera sig själv". När en censor avgår ersätts hen ofta av någon som har blivit föreslagen av någon av de andra censorerna.

En långvarig censor beskriver i enkätens öppna svar systemet som "gammalmodigt" och "icke-transparent":

– Kompletteringen av utskotten sker genom nåt slags interna kallelser som inte motiveras. Val och byten av utskottsordföranden motiveras inte heller.

Enligt generalsekreterare Tähkä är det beklagligt om censorerna inte känner till kompetenskraven eller hur censorerna och provmakarna utses.

Expertmedlemmarna väljs på nämndens allmänna möte av de egentliga medlemmarna som har tillgång till personens cv och andra väsentliga uppgifter.

Man kan väljas till uppdraget exempelvis tack vare expertis och undervisningserfarenhet. De flesta censorer har sin huvudsyssla på universitet, en del är lärare. Många har långa censorsbanor. Man kan verka som censor fram tills man har fyllt 70 år.

Enligt en censor pågår som bäst "diskussioner i god anda" om behovet av noggrannare kriterier.

Det finns inga enhetliga formkrav på censorkårens representation i förhållande till ålder, kön, hemort eller minoritetsbakgrund.

Grafiken nedan visar att könsfördelning bland censorerna i huvudsak inte motsvarar examinandernas.

Andelen kvinnliga censorer och examinander i olika ämnen. Andelen män bland censorerna är i regel högre än bland examinanderna.
I de flesta ämnen är andelen kvinnliga examinander betydligt större än andelen kvinnliga censorer. Grafiken visar realämnena och de fyra populäraste proven våren 2019. Endast i geografi och lång engelska är det fler kvinnliga censorer än examinander. Andelen kvinnliga censorer och examinander i olika ämnen. Andelen män bland censorerna är i regel högre än bland examinanderna. Bild: YLE/Juha Rissanen studentprov,könsfördelning

Utbildningsstyrelsens statistik visar att den också skiljer sig från könsfördelningen bland gymnasielärare. Till exempel är 70 procent av religionslärarna kvinnor, medan bara 20 procent av ämnets censorer är det.

Trots att det finns stor variation mellan ämnena är könsfördelningen bland censorerna jämnare än bland lärarna. Bland censorerna är 46 procent män, men bara 31 procent av lärarna är män.

Enligt en censor i historia återspeglas den manliga dominansen bland ämnets censorer så att politisk historia och militärhistoria betonas: vid nästan varje examenstillfälle finns det frågor om världskrigen och deras konsekvenser. De här frågorna ger också vanligen många poäng.

– Censorernas och provmakarnas sammansättning syns direkt i provinnehållet: vilka frågor som frågas och en hurdan historiebild som betonas. Det styr i sin tur direkt undervisningen i gymnasiet.

Många censorer påpekar också att södra Finland är överrepresenterat bland censorerna.

Mystiken skadar examens trovärdighet― intervjuad censor

Trots att censorns identitet blir offentlig ett år efter skrivningarna är det sällan de syns eller hörs i offentligheten.

Under arbetet med den här artikeln meddelar Studentexamensnämnndens generalsekreterare Yle att "censorerna önskar överlag att deras namn inte publiceras på webbsidor eller i andra sammanhang".

En del av censorerna förundrar sig över nämndens linje.

Åtminstone har allas önskemål inte hörts – det är inte alla censorer som upplever det som problematiskt att berätta om det egna arbetet.

I synnerhet väcker det förundran att varken censorns namn, arbetsmetoder eller slutliga bedömningskriterier kommuniceras ens till skolorna. Enligt censorerna är deras jobb ett helt vanligt bedömningsarbete.

– Jag vet inte vem som tjänar på att upprätthålla den här mystiken, i mitt tycke skadar det examens trovärdighet. Det måste ju vara klart för examinanden varifrån poängen trillar in, konstaterar en intervjuad censor.

Tidsbrist och låga arvoden nackdelar med censorsarbetet

Då man frågar censorerna om deras arbete är det tidsbrist och låg lön som möter mest kritik.

Enkätresultat. Nästan var tredje censor är missnöjd med arvodena. Drygt tio procent anser att tiden inte räcker till för att bedöma provprestationerna.
Enkätresultat. Nästan var tredje censor är missnöjd med arvodena. Drygt tio procent anser att tiden inte räcker till för att bedöma provprestationerna. Bild: YLE/Juha Rissanen studentprov,Enkät,granskning

Hur mycket tid arbetet kräver varierar mellan censorer och ämnen, men till och med att rätta minimiantalet prov för ett ämne kan kräva över 100 timmars arbete. Bedömningstiden påverkas också av längden på svaret och nivån på examinanderna. Vissa censorer granskar en examinand på en timme men för andra kan det ta två eller till och med tre timmar.

Vissa år ska hela bedömningen vara avklarad på tre veckor och det görs vid sidan av det egna arbetet, på kvällar och veckoslut. En censor i hälsokunskap berättar att timlönen för en del av proven är under tio euro.

– Jag gör det här för att utvecklas i mitt yrke och för värdigheten i arbetet. Jag skulle göra det oberoende av ersättningen, säger en kemicensor som intervjuas.

Censorerna intygar ändå att tidsbristen och den låga lönen inte påverkar arbetet. Bedömningen anses vara enhetlig och examinandernas rättssäkerhet tryggad, och censorerna är rätt nöjda med praxis.

Många av dem tycker också det är synd att arbetsinsatsen förblir dold då många elever inte känner till censorernas arbete.

Enkätresultat. Över 90 % av censorerna anser att bedömningen är tillräckligt enhetlig och att systemet tryggar studenternas rättsäkerhet.
Enkätresultat. Över 90 % av censorerna anser att bedömningen är tillräckligt enhetlig och att systemet tryggar studenternas rättsäkerhet. Bild: YLE/Juha Rissanen studentprov,granskning,Enkät

Kvaliteten på bedömningen anses ha blivit bättre i och med att proven digitaliserades från och med hösten 2016. Våren 2019 var första examenstillfället med enbart digitala prov. Bedömningen är numera helt anonym och både lärare och examinander får tillgång till censorernas skriftliga kommentarer.

Det skulle ändå vara möjligt att utveckla jämlikheten i systemet på olika sätt, säger censorerna som intervjuas.

En och samma censor kunde ansvara för bedömningen av en uppgift, så att flera människor skulle vara involverade i bedömningen av varje examinands prov.

– Studentskrivningarnas växande betydelse ökar pressen på censorerna. En poängs skillnad mellan censorer kan påverka studentens slutliga vitsord, konstaterar en censor.

En del av censorerna kritiserar också den nya rättelsepraxisen.

Nu måste examinanden motivera sitt rättelsekrav genom att hänvisa till beskrivningar av goda svar, sitt eget svar och censorernas eventuella kommentarer.

Nämndens verksamhet är inte föremål för utomstående bedömning

År 2018 figurerade Studentexamensnämnden i rubrikerna då nämnden underställdes Utbildningsstyrelsen och generalsekreterare Kaisa Vähähyyppä protesterade genom att avgå mitt i sin mandatperiod.

Enligt Vähähyyppä handlade det om att nämndens oberoende hotades.

Studentexamensnämndens uppdrag är nämligen indirekt att utvärdera hur läroplanens grunder förverkligas i utbildningen. Utbildningsstyrelsen å sin sida ansvarar för göra upp och förverkliga läroplanen.

– Om man är både underställd Utbildningsstyrelsen och samtidigt utvärderar dess arbete så fungerar oberoendet inte riktigt, sade Vähähyyppä då i en intervju för Helsingin sanomat.

Från och med i år huserar nämnden och styrelsen under samma tak i Hagnäs i Helsingfors.

Flera av de intervjuade frågar sig varför ingen utomstående part systematiskt utvärderar till exempel nämndens oberoende, studenternas rättskydd eller provfrågorna.

Det här vore allt viktigare då provets betydelse ökar.

Det är undervisnings- och kulturministeriet som utser medlemmarna till Studentexamensnämnden.

– Examensnämnden själv har processer för att gå igenom prov och censorernas praxis. Men det är helt bra att fundera på vilket behov det finns att utvärdera innehållet i redan förverkligade prov också externt, konstaterar undervisningsrådet Heikki Blom vid undervisnings- och kulturministeriet.

Enligt Blom har det ändå inte förts någon större diskussion om saken.

Blom berättar att nämnden utvecklar studentexamen med Utbildningsstyrelsen och vart fjärde år gör en plan som godkänns av undervisnings- och kulturministeriet.

Blom tillägger att Studentexamensnämnden själv utvärderar sin verksamhet. Nämnden har en kommitté för att stöda utvecklingsarbetet och i den ingår även exempelvis representanter för lärare och elever.

Liksom generalsekreterare Tiina Tähkä anser Blom att nämnden fortsättningsvis är oberoende.

Akseli Vidgren i Kangasniemi följde sin lärares råd och skickade sitt prov till Studentexamensnämnden för omprövning.

Tack vare det höjdes provresultatet i historia med en poäng, och lyckligtvis steg även vitsordet till C.

Vidgren blev ändå konfunderad av fallet. Varken lärare eller rektor verkade kunna förklara varför poängen först sjönk, men inte heller varför de sedan steg.

Artikeln är ett samarbete och har också publicerats på finska: Ylioppilaiden tulevaisuudesta päättävät mystiset sensorit, jotka ovat itsekin sitä mieltä, että heistä pitäisi tietää enemmän

Läs också