Hoppa till huvudinnehåll

“För oss som är normen är det bekvämt att fokusera på Dom andra” – genusvetaren Malin Gustavsson ger sin syn på vad jämställdhet är

Malin Gustavsson i skärgårdsmiljö.
Malin Gustavsson. Malin Gustavsson i skärgårdsmiljö. Bild: Antti Lempiäinen/Yle jämlikhet,malin gustavsson

- Jämställdhet och jämlikhet handlar om att få alla människor att känna sig respekterade och sedda, säger genusvetaren Malin Gustavsson. Nu på jämställdhetsdagen funderar hon över sitt jobb och hur det har förändrats efter #metoo.

- Alla vill känna sig värdefulla, men om mitt sätt att känna mig värdefull får andra att känna sig icke-värdefulla, då finns där en konflikt och den måste vi jobba med. Det är det min expertis handlar om.

Malin Gustavsson har jobbat med jämställdhet, mångfald och inkludering i många år. Hon menar att det handlar om att jobba med makt i olika former. Vem är det som sitter på makten? Hur utnyttjar vi vår makt?

- Ibland brukar jag säga att min titel också kunde vara expert på makt och maktdynamik.

Från genusvetenskap till arbete som företagare

Malin Gustavsson började studera genusvetenskap vid Åbo Akademi och var under studietiden med om att tillsammans med andra studerande starta olika projekt som behandlade orättvisor och diskriminering och inkludering.

Aktivismen från studietiden lade grunden till det som sedan blev företaget Ekvalita, som hjälper små och stora organisationer med just sådana frågor. Det kan handla om konsultuppdrag, kurser, expertutlåtanden, utvärderingar eller handböcker.

Malin Gustavsson föreläser för museipersonal.
Inför föreläsning för museipersonal. Malin Gustavsson föreläser för museipersonal. Bild: Mikaela Weurlander / YLE. föreläsning,malin gustavsson

- Jag har varit företagare i snart 15 år men jag har jobbat med det här i över 20, berättar Malin Gustavsson.

- Tidigare låg fokuset nästan alltid uteslutande på ”dom andra”. Man ställde frågor som: Varför finns det inga kvinnor på de högsta positionerna i ett företag? Varför finns det inte etniska minoriteter i den här organisationen? Varför finns det inga öppet homosexuella i vår skola? Fokus låg hela tiden på ”dom andra”. Men idag handlar mycket av det arbete jag gör om att istället lägga fokus på ”vi:et”, som är majoriteten och därmed ofta normen på en arbetsplats.

- Det är där förändringen behöver göras. Att välja att prata om vithet snarare än om andra etniska grupper. Att prata om heterosexualitet snarare än om homosexualitet. Att prata om kristendom istället för om islam.

Fokus på vi:et istället för på dom andra

- Det är ju ganska bekvämt för oss som är normen, som vit eller som heterosexuell eller som kristen att fokusera på ”dom andra”. Men om man lägger normen i fokus, då faller ljuset på mig och på vilket sätt jag bidrar till att orättvisa och diskriminerings finns. Det kan ju kännas lite jobbigt för vissa, speciellt om en aldrig behövt vara självkritisk och fundera på sin maktposition som en del av en självklar norm.

- Om jag är en person som aldrig behövt fundera på mina privilegier, kan det här bytet av fokus kännas som en kalldusch. Jag kan känna mig kränkt och ifrågasatt, precis det som alla de som inte tillhör normen känner då fokus läggs på dem. Skillnaden är att vi som privilegierade behöver erkänna att det är vi som behöver förändras om vi vill bidra till mer rättvisa och inkludering.

Malin Gustavsson i sin byrå.
Malin Gustavsson och kontoret. Malin Gustavsson i sin byrå. Bild: Antti Lempiäinen/Yle jämlikhet

- Min approach är inte att skuldbelägga utan att synliggöra hur vi alla är en del av en struktur, oberoende av om vi vill det eller inte, och vi måste erkänna det för att kunna förändras.

- Min uppgift är att förklara varför och hur mångfald i ett team bidrar till mer nyskapande, hur anonymiserad rekryteringen hjälper oss att rekrytera den kompetens vi faktiskt söker och inte en kopia av oss själva.

Förändring efter #metoo

- Enligt mig var metoo otroligt viktigt för att man äntligen började prata om de strukturella problem som finns och inte bara om enskilda människors upplevelser. Jag upplever att det har skett en förändring på så sätt att man nu vågar mer ta tag i de här frågorna. Det gäller inte bara sexuella trakasserier utan flera olika former av maktmissbruk och kränkande behandling på arbetsplatserna.

- Det som har skett efter metoo är att frågor om inkludering och maktmissbruk har fått en annan betydelse i organisationerna. Ingen arbetsplats vill bli uthängd för att vara den som är rasistisk eller homofobisk eller sexistisk.

- Så var det inte för 15 år sedan när jag började. Medier var inte intresserade av att lyfta upp de här sakerna, och den stora allmänheten visade inte heller något intresse för det här.

Det att man lyfter olika frågor är ju positivt, men det skapar också rädsla. Malin Gustavsson förklarar.

Malin Gustavsson.
Malin Gustavsson. Malin Gustavsson. Bild: Antti Lempiäinen/Yle jämlikhet

– Det finns en risk för att vi hänger ut enskilda personer eller enskilda företag istället för att säga att det här är ett strukturellt problem som finns överallt och som sitter i både dig och mig.

- Det handlar inte om att hitta en syndabock genom att hänga ut företag eller personer i olika former av media. Det handlar om att se hur var och en av oss är delaktiga i att något kunde hända.

Inför jämställdhetsdagen – en utmaning att fundera över.

- Eftersom jag har jobbat med frågor kring jämställdhet och diskriminering och inkludering under så många år, så säger jag att en av utmaningarna är att det är för få män som är engagerade i de här frågorna.

- Det finns massor med utmaningar som är kopplade till maskulinitet och manlighet, men frånvaron av engagerade män som vill skapa förändring för män är enorm. Jag har många män i min vänskapskrets som länge tyckte att de här frågorna var viktiga och de kanske också kallade sig för feministiska män, men sen stannade det ofta vid det.

- I metoo fanns hashtaggen "Inte alla män". Det är ett bra exempel på att män inte ser sig som ett kollektiv, eller att män skulle behöva ta ett kollektivt ansvar för att förhindra något som den egna gruppen utsätter andra för.

- För att förstå mäns frånvaro i förändringsarbetet som berör dem själva, kan jag dra en parallell till vithet. Varför finns det så få vita i föreningar där man jobbar mot rasism. Varför är det alltid de som är rasifierade som förväntas vara de som gör det här jobbet, fast problemet så att säga är de vitas handlingar eller icke handlingar?

- När jag hörde om initiativet att starta upp en feministisk förening för män, då var jag som att … jess! Så vi har väntat på det!

Inspelning av tv-program med Malin Gustavsson.
Den nya feministiska föreningen Män rf:s årsmöte. Inspelning av tv-program med Malin Gustavsson. Bild: Mikaela Weurlander / YLE. jämlikhet,malin gustavsson

- Kanske vi nu kunde komma till en punkt där också män i en högre grad är med, på samma sätt som kvinnor har sett att konstruktionen av kvinnlighet kan vara destruktiv, anorexi och skönhetsideal och duktig flicka ideal, på samma sätt finns det ju en massa ideal som är kopplade till manlighet och män som är jättedestruktiva. Vi ser alkoholism, missbruk, bostadslöshet, våld, saker som i mycket högre grad berör män än kvinnor.

19e mars är Minna Canths dag

Författaren Minna Canth (1844-1897) har kallats för den finländska feminismens moder. Hon lyfte fram arbetares och kvinnors situation i sina dramer. Vad betyder feminismen idag för Malin Gustavsson?

- Jag har varit feminist så länge att jag inte längre vet vad det innebär att inte vara det, inleder hon lite kaxigt. Men så fortsätter hon:

- Att vara feminist innebär för mig att man vill ifrågasätta och förändra makten. Det betyder också att man förstår att det finns orättvisa maktstrukturer som är kopplade till en historia av hur vi har sett på människors lika eller olika värde.

Alla rörelser förändras med tiden, konstaterar Malin Gustavsson, också den feministiska.

- Först handlade den feministiska kampen om kvinnors rättigheter, om rätten att äga sin egen kropp, att delta och ställa upp i val, ha rätt att ta vilka jobb och kunna studera vad hen vill. Det är en historia med många kamper som i många länder pågår fortfarande.

- Ju längre vi har kommit i det här arbetet med jämställdhet så har det också blivit möjligt att se att vi inte är enbart kvinnor, vi är också rasifierade, kanske lesbiska, vi kanske har en funktionsnedsättning, och att vi måste lägga in många nya perspektiv i den här kampen. Och så länge vi dessutom delar upp detta i män och kvinnor, så är det ju också omöjligt att få plats om man inte definierar sig som man eller kvinna, eller om man har en manlig identitet i en kvinnlig kropp.

- Så att vara feminist är också att se och erkänna sin maktposition, och att vilja rekonstruera och förändra den.

Dokumentären "Värsta året" skulle följa med Malin Gustavsson i hennes arbete. Sedan kom pandemin, som tömde hennes almanacka. Så blev det ett program om ett år med pandemin, aktivism, och om att försöka hålla sitt företag flytande.