Hoppa till huvudinnehåll

Snart röks det lax från Färöarna i Hangöby, men ingen lokal fiskare har ännu nappat på att hantera sin fångst i fiskhallen

en röd hall
Fiskhanteringshallen i Hangöby har moderniserats för att tas i bruk igen. en röd hall Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Hangöby,fiskförädling,fiskrökerier i skärgården,lax,Fiskhanteringshallen i Hangöby

Den nya företagaren i fiskhanteringshallen i Hangöby är redo att börja röka lax.

Bolaget Njord Nordic har av olika orsaken fått vänta länge på att komma igång med sin produktion.

Hittills är företaget den enda hyresgästen i hallen.

Modern hall som möter dagens krav

Trots att rökugnarna fortfarande står oanvända är rökeriets blivande produktionschef Andreas Groundstroem allt annat än sysslolös.

Sedan i somras har han snickrat och putsat och fejat, så att det rostfria stålet nu blänker i hallen.

Rökugnar i rostfritt stål
Alla ytor är blanka efter att produktionschefen fejat och bonat varje yta. Rökugnar i rostfritt stål Bild: Johanna Lindholm/Yle Rökugn,Fiskhantering,fiskrökerier i skärgården,Hangö,Hangöby,Fiskhanteringshallen i Hangöby

Sedan företaget, med mat- och medieprofilen Tony Ilmoni i spetsen, kontaktade staden för att höra om möjligheterna att starta fiskförädling i hallen, har det hänt en hel del.

Men mycket har också trampat på stället.

Det visade sig att hallen var rätt sliten när den nya hyresgästen trädde in i bilden.

Den hade stått tom sedan den förra företagaren gjorde konkurs år 2017.

Dessutom hade lagstiftningen och hälsomyndigheternas krav på hygien och livsmedelshantering skärpts.

Allt detta har krävt en modernisering av fastigheten, såväl invändigt som utvändigt.

Företaget har bekostat en del men det är staden som fastighetsägare som gjort de största investeringarna i byggnaden.

För att finansiera moderniseringen har man sökt om pengar från Egentliga Finlands Närings-, trafik- och miljöcentral.

Man vid en fiskhall
Andreas Groundstroem hoppas att komma igång med produktionen så fort som möjligt. Man vid en fiskhall Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Hangöby,Fisk,Fiskhantering,fiskförädling,fiskrökerier i skärgården,hamnar,Fiskhanteringshallen i Hangöby

Staden har också köpt två av rökugnar av konkursboet för 10 000 euro.

Fortfarande sitter den distinkta doften av rökt fisk kvar i väggarna, trots att det är några år sedan det röktes fisk i hallen.

- Det är en sådan där stark doft som biter sig fast överallt, konstaterar Groundstroem.

Lång startsträcka

Fiskerinäringen är en erkänt tuff bransch, vilket också är en orsak till att hallen och dess verksamhet drabbats av motgångar sedan den byggdes.

Den senaste i raden av förseningar var en vattenskada som inträffade i vintras.

Men nu är företaget närmare start än någonsin tidigare.

Enligt Groundstroem räknar företaget med att kunna inleda testkörning av produktionen inom mars månad.

- Vi måste ta reda på hur alla saker fungerar eftersom allt stått stilla i tre, fyra år. Vi vill att fisken som kommer ut skall ha en viss smak, så det gäller att testa som om det vore en ny ugn hemma, förklarar han.

Rökugnarna kan ta emot 800 kilo lax per dygn, men Groundstroem säger att man inte strävar efter att nå upp till maximal volym i första taget.

- Det viktigaste är att slutprodukten blir sådan som vi vill ha den.

Företaget har en klar vision om hur laxen som kommer att rökas i hallen skall smaka.

- Allt skall vara perfekt och det är viktigt att hålla samma kvalitet från gång till gång.

Renoveringsprocessen har väckt frågor

För att sätta fart på fiskerinäringen, måste staden som fastighetsägare kunna erbjuda ändamålsenliga utrymmen åt de företag som verkar i hanteringshallen.

Ett sätt är att ta hjälp av statliga myndigheter som NTM-centralen och i juli beviljades Hangö stad pengar för projektet.

På politiskt håll har det dock efterlysts en större transparens i fråga om hur ansökan om ekonomiskt stöd formulerats och kring användningen av stadens egna medel.

Eero Koli (Obunden, gruppen Hanko 2016), har också riktat en rättelseyrkan till intern service.

Han vill riva upp besluten om att använda stadens pengar för att renovera hallen och köpa rökugnar, eftersom saken aldrig enligt yrkan godkänts i något politiskt organ.

Fiskhall i Hangö
Staden har låtit bygga ett vindfång i båda ändar av hallen, de är en del av produktionsflödet. Fiskhall i Hangö Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Hangöby,Fiskhantering

I yrkan står också att staden genom att renovera hallen gynnar ett privat bolag som verkar på marknadsmässiga grunder.

Information om fiskhanteringshallen fanns som ett ärende på stadsstyrelsens föredragningslista inför mötet 15.3, men ärendet bordlades.

Litar på att det dyker upp lokala fiskare

De pengar staden sökt om är i huvudsak till för att stödja lokalt kustfiske.

Enligt stadsdirektör Denis Strandell är man medveten om att det till en början kan bli svårt att hitta lokala aktörer som sysslar med fiske på heltid.

- Men finns det någon som sysslar med det ens på halvtid och är intresserad av att hyra in sig, så är det bara ta kontakt.

Han litar också på att bara verksamheten kommer igång, kommer det att generera efterfrågan och nya tjänster.

Från stadens sida har man valt att skriva kontrakt med en huvudsaklig hyresgäst (Njord Nordic Ab), som i sin tur kan ta in hyresgäster i andra hand.

På så vis vill staden garantera att verksamheten och ekonomin sköts ordentligt och åskådligt.

Med hjälp av stödet utvecklas förutsättningarna på sikt

Eftersom det inte finns några lokala hyresgäster i hallen, har det på politiskt håll väckts farhågor om att det kan gå som senast; då var staden tvungen betala tillbaka startstödet till staten.

Enligt stadsdirektören finns det inget fog för oron.

- Man kan ju alltid koka soppa på en spik och syssla med konspirationsteorier, men här finns absolut ingen sådan fara. Vi skall vara glada över att vi får en ny verksamhet som gör att vi alla snart kan njuta av lokalt producerad förädlad fisk i Hangö.

Menar du att du att det är möjligt att så att säga söka om stödet på förhand?

- Ja, understödet är ju inte sökt för något enskilt företag. Det är sökt för att kunna renovera byggnaden till sådant skick, så att man i den kan idka den verksamhet som är meningen, det vill säga hantering och förädling av fisk.

Denis Strandell säger att det inte finns någon konflikt mellan ansökan och ändamål.

- Ansökan är ifylld exakt enligt de åtgärder som staden sagt att man skall göra och exakt så är det gjort.

Han ser inte heller att staden skulle gynna någon enskild företagare genom att investera i sin egen fastighet.

- Vi har helt enkelt med det här stödet och en del egna pengar åtgärdat det som behövde göras i byggnaden för att den skall kunna användas till det den är byggd för, alltså hantering, förvaring och förädling av fisk.

Stadsdirektören kan inte heller svara på vad uppfattningen om bristande information om finansieringen bottnar i.

- Vi har stött och blött det här både i stadsstyrelsen och fullmäktige. Men tyvärr finns det alltid illviga människor som vill sätta käppar i hjulet med sina konspirationsteorier.

Han säger att staden också använt sig av experthjälp för att fylla i ansökan korrekt och dessutom kompletterat ansökan skriftligt.

Kustfiske främst, men även förädling

På NTM-centralen är det företagshandläggare Ville Turta som undertecknat beviljandet av stöd.

- Stödet är beviljat som ett investeringsstöd i byggnaden med åtanke att utveckla det lokala fisket. På det sättet gynnar det ju i slutändan de företag som verkar i hallen.

Enligt honom skall stödet i första hand användas för att lokala fiskare skall kunna hantera sin fångst nära sina fiskevatten, så kallad primärnäring.

Men en del av hallen får också användas för att förädla fisk, för att ge chans åt näringen som helhet att utvecklas.

Att hallen finns till för det lokala fisket betyder inte att fiskaren måste vara Hangöbo. Det räcker med att hen är verksam i närheten av Hangö och har ett företag som betalar mervärdesskatt på sina tjänster.

- Staden har ju förhandlat med några aktörer som fyller kriterierna, säger Turta.

Namnen är inte offentliga medan förhandlingar pågår.

Det här handlar stödet om

I juli 2020 beviljade Närings, -trafik och miljöcentralen cirka 46 000 euro för att Hangö stad skall kunna modernisera hallen för att blåsa liv i fiskenäringen i Hangö.

Stadens ansökan är gjord i november 2019 och kompletterad i april 2020.

Det beviljade stödet utgör cirka 60 procent av renoveringskostnaderna.

Den totala kostnaden är 98 381 euro (utan mervärdesskatt).

Staden finansierar renoveringen med egna medel till 32 procent, alltså för 31 482 euro.

Utöver det här har staden köpt två rökugnar från konkursboet för 10 000 euro.

NTM-stödet fördelar sig på två områden.

Det ena och huvudsakliga, är hantering och förvaring av fisk som fångats i vattnen kring Hangö. Det andra är fiskförädling. I det här fallet kan råvaran vara lokal eller importerad.

Finlands operativa program för Europeiska havs-och fiskerifonden har bedömt huruvida fiskhanteringshallen uppfyller kraven för stöd. Hallen i Hangöby fick 80 poäng av 100.

Följande kriterier får 20 poäng var: projektet stöder den sökandes möjlighet att utveckla verksamheten och skapa nya tjänster, projektet riktar sig till småskaligt kustfiske, det gynnar samarbetet mellan aktörer som sysslar med fiske och det förbättrar logistikkedjan från fångst till färdig produkt.

Myndigheten såg att hallens totala yta på 410 kvadratmeter skall 320 användas för ursprunglig hantering medan de resterande 90 kvadratmetrarna är vikta för för direkt förädling och därmed inte berättigar till ekonomiskt stöd.

Staden sökte ursprungligen om 66 899 euro men myndigheten beviljade inte hela summan.

Enligt NTM-centralen bestod den del som inte fick stöd av ett så kallat förväntningsvärde, alltså antaganden om hur näringen kommer att utvecklas.

Turta säger också att NTM-centralen övervakar att stödet används enligt de kriterier som det beviljats.

- Enligt den information jag besitter, har vår samarbetspart KEHA-keskus redan varit i kontakt med Hangö stad för att diskutera hur de kommer att följa upp utvecklingen av verksamheten.

KEHA har bara ett finskt namn och förkortningen står för ELY-keskusten sekä TE-toimistojen hehittämis- ja hallintokeskus.

Den är alltså nationell myndighet som jobbar med NTM-centralerna och TE-tjänster bland annat med att övervaka ekonomin.

Rent teoretiskt kan den sökande bli skyldig att betala tillbaka pengarna, ifall uppföljningen visar att de inte använts till rätt ändamål.

Ren färöisk lax

Under tiden som staden jobbar på att knyta lokala fiskare till hallen, kommer Njord Nordic att importera odlad lax från Färöarna.

Ur ett globalt perspektiv är lax en begränsad råvara. Enligt produktionsansvariga Andreas Groundstroem är den färöiska odlade laxen den minst stressade laxen.

- Den lever i de renaste vattnen; de är kalla och syrerika och har lägre halter av miljögifter än andra vatten.

I början kommer företaget att leverera sina produkter till den inhemska marknaden, men de siktar också på att kunna exportera.

- Förutom att laxen med sina oljor har positiva hälsoeffekter, så är den också en bra proteinkälla. Människor är nuförtiden intresserade av att äta hälsosamt, resonerar han.

Man utomhus
Andreas Groundstroem säger att det är viktigt den råvara företaget använder är högklassig. Man utomhus Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Hangöby,hamnar,fiskförädling,lax,fiskrökerier i skärgården,Fiskhanteringshallen i Hangöby

Han säger att företaget också strävar efter att ta tillvara hela fisken och utveckla produkter som stöder den här filosofin om hållbar utveckling.

Ungefär 80 procent av produktionen kommer att vara kallrökt lax och ungefär 20 procent varmrökt.

Men Njord Nordic vill gärna samarbeta med lokala fiskare för att kunna arbeta med lite andra sorters fisk än lax.

Lämnade soliga Sydney för Hangöby hamn

Andreas Groundstroem har bott merparten av sitt liv i Australien.

Hur kommer det sig då att någon är beredd att resa över halva jordklotet för att förädla lax i Hangöby hamn?

I början av 1980-talet fick hans far som arbetade för gruvbolaget Outokumpu, välja mellan att bli stationerad i Oregon, USA eller i Sydney i Australien.

- Min far kände till bägge ställen och som tur var, valde han varma Sydney.

Groundstroem säger att han ändå alltid haft en stark längtan att komma tillbaka till Finland.

Under åren i Australien har han rökt och gravat lax åt de många finländare som är bosatta i landet.

Det var inte hans huvudsyssla, men han hade ett bra rykte om sig som fiskförädlare.

När han sedan kontaktades av Tony Ilmoni såg han att han fått den konkreta chans han väntat på.

Bodar och båtar
Hangöby hamn är pittoresk året om med sina bodar och båtar. Bodar och båtar Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Hangöby,hamn,Sjöbod

På frågan om stavningen av hans efternamn är en engelsk version av Grundström, säger han att det är en finländsk variant av namnet.

De facto var släktnamnet ganska svår för australiensarna att uttala.

- I något skede funderade jag om det vore klokt att byta till Smith eller Jones, men med tanke på hur det gick, var det ju bra att jag behöll mitt namn, säger han med ett skratt.

Och för honom var det inte alls svårt att lämna stränderna och solen för kalla Finland.

- Jag har nog det finaste kontoret alldeles invid vattnet, säger han och tittar ut över småbåtshamnen med sina röda sjöbodar i Hangöby, där isen ligger kvar när intervjun görs.

Hangöborna väntar på att rökandet skall börja

Groundstroem har också noterat att han inte är det enda som är ivrig på att komma igång med verksamheten.

- Nästan dagligen har jag någon som tittar in när jag har dörren på glänt och undrar när det vi börjar leverera fisk, säger han.

Sjöbodar i Hangö
Sämre utsikt kan man ha på jobbet. Sjöbodar i Hangö Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Hangöby,hamnar,Sjöbod,hangöby hamn

Hans företag är med andra ord under lupp, men Groundstroem tycker att det bara är trevligt att Hangöborna är intresserade och känner igenom honom på gata och stannar för att växla några ord i butiken.

- Jag känner mig redan som en del av möblemanget.