Hoppa till huvudinnehåll

Folk undviker att besöka läkare i coronatider - rädsla för smitta och allvarliga diagnoser ligger bakom

Läkare undersöker patient med stetostop.
Hör du till dem som undviker att besöka läkaren? Läkare undersöker patient med stetostop. Bild: Yle/Jessica Edén hosta,pneumoni,läkarundersökningar,Stetoskop

Finländarna verkar skjuta upp läkarbesök i rädsla för coronasmitta. Också rädsla för obehagliga undersökningar och allvarliga diagnoser gör att folk tenderar att undvika att träffa läkare, även om det vore motiverat.

Läkarförbundets verksamhetsledare Kati Myllymäki beklagar läget.

- Rädsla ligger ofta bakom det faktum att folk inte vill besöka läkare. Man är rädd för obehagliga och smärtsamma undersökningar, och för att symptomen möjligen kan vara cancer, säger Myllymäki. En annan orsak är att symptomen kan kännas pinsamma.

Under coronaepidemin har också sådana personer som inte tidigare varit rädda för att uppsöka läkare börjat undvika läkarbesök.

- Det har blivit allt vanligare att läkartiden annulleras eller skjuts upp. Många är rädda för att smittas av corona via andra patienter eller via personalen på vårdcentralen.

Många finländare drar sig också för att låta testa sig för coronasmitta, säger Myllymäki.

- De vill kanske inte använda allmänna kommunikationsmedel, de är rädda för själva testsituationen och de vill undvika en eventuell karantän.

Diabetes och högt blodtryck diagnostiseras inte

Hon nämner diabetes och högt blodtryck som sjukdomar som är underdiagnostiserade och därmed obehandlade och i vårt land just nu.

- Det kan gälla upp till hundratusentals finländare. Också vården av andra kroniska sjukdomar är i obalans, säger Myllymäki. Folk kommer inte in på kontrollbesök och receptmedicinerna används inte.

Det gäller i synnerhet män med kroniska besvär. Ofta finns rusmissbruk eller demens bakom ovilja att träffa läkare.

Dålig ekonomi ligger också ofta bakom rädslan för att besöka läkare. Hälsocentralernas avgifter, allmänläkarnas taxor och den dyra tandvården avskräcker låginkomsttagare, påpekar Myllymäki.

Behovet av vård för psykiska problem har ökat under coronaepidemin. Det är särskilt unga som vill ha hjälp, men också här tenderar det dröja länge innan man söker sig till vård.

Läs också