Hoppa till huvudinnehåll

Skogen ska bli både textilier, cellulosaplast och biodrivmedel: "Allsköns nya produkter uppfinns, men skogsresursen är begränsad"

Stockar på rad efter skogsavverkning.
Stockar på rad efter skogsavverkning. Bild: Simon Eliasson skogsbruk,skogsindustri,samer,Sapmi,Luokta-Mávas sameby,Sverige

Det behövs en genomtänkt prioritering av vad skogen och skogsbruket kan utnyttjas för i den gröna omställningen, säger både skogsbolag och miljöorganisationer i Sverige.

Plastfilm av cellulosa, burkar av träfiber, kläder av skogsråvaror, kosmetika, kemikalier, drivmedel och byggmaterial. Inom bioekonomin målas skogen upp som lösningen för alla möjliga fossila material och bränslen som ska ersättas.

– Skogen kan vara ett stort bidrag till klimatomställningen och det bör den vara, men den kan inte vara hela lösningen, säger skogsexpert Malin Sahlin på Naturskyddsföreningen i Sverige, som konstant driver frågan om ett mer hållbart skogsbruk.

– Det är allsköns nya produkter som ska uppfinnas av skogen och det är ju jättespännande, men skogsresursen är begränsad.

Skogsdebatten i Sverige har tagit fart i år igen, av flera orsaker. Konflikterna mellan skogsbolagen och samebyarna i norra Sverige är en av dem. En större granskning av skogsindustrin i tidningen Dagens Nyheter är en annan. Miljöorganisationerna är också igång med kampanjer.

Skogsindustrin: Skogsbruket behövs för att göra Sverige fossilfritt

En som ofta får svara på kritiken är det statliga skogsbolaget Sveaskog. Tillsammans med resten av skogsindustrin lyfter bolaget gärna upp både klimatkrisen och den biologiska mångfalden som kärnområden i sin verksamhet.

– Bevarandet av biologisk mångfald är en grundförutsättning för verksamheten, säger Olof Johansson, chef för miljö och hållbar utveckling på Sveaskog.

Närbild på skogen i marknivå: mossa, gamla löv, barr.
Närbild på skogen i marknivå: mossa, gamla löv, barr. Bild: Magnus Campanello / Alamy / All Over Press Skog,Sverige

Han pratar om hur skogen ska hjälpa Sverige mot målet att bli fossilfri välfärdsnation 2045. Han tror uttagen kan öka ännu, liksom tillväxten inom skogsindustrin, men skogen behöver skötas uthålligt.

– Skogen gör väldigt stor klimatnytta, inbindningen i både Sverige och Finland är nästan i nivå med vad vi släpper ut i koldioxid, därför är den en nyckelfaktor.

Trakthyggesbruk dominerar klart

Den svenska debatten liknar den som också i Finland kommer och går, ibland mer aktiv, ibland mer under ytan.

Det finns både skillnader och likheter mellan de två skogsländerna i norr: Skogen i Finland är uppdelad på betydligt fler privata småägare än i Sverige, och skogen täcker en större del av landsarealen i Finland än i Sverige. I båda är skogsbruket viktigt för exporten, men i Finland ännu mer.

Skogsindustrin är viktigare för Finlands export än för Sveriges

Omkring hälften av den svenska skogen ägs av privata enskilda skogsägare, de är nästan 330 000 stycken i Sverige. Den andra hälften ägs av privata företag (25%), staten (14%) och andra privata ägare.

I Finland finns det över 600 000 privata skogsägare och de äger över 60 procent av skogen. Staten äger en fjärdedel.

95 000 människor i Sverige jobbar inom skogsbruket och skogsindustrin. Skogsnäringen står för 10 procent av Sveriges varuexport och hela industrin är överlag starkt exportinriktad: av massa- och pappersproduktionen exporteras omkring 90 procent, av de sågade trävarorna 70 procent.

I Finland står skogsindustrin för 19 procent av varuexporten och 74 000 jobb.

Källa: Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, Jord- och skogsbruksministeriet, Luke

Själva skogsbruket ser lika ut i de två länderna: Den klart dominerande metoden är trakthyggesbruk, som i folkmun kallas kalhyggen.

Men nu visar en studie delvis gjord i Finland att mildare metoder kan ge ett mer lönsamt skogsbruk i längden.

Gult björklöv på en grankvist.
Gult björklöv på en grankvist. Bild: Magnus Campanello / Alamy / All Over Press Skog,Sverige

Flera svenska skogsexperter är av samma åsikt: skog som gallras och får fröa av sig naturligt blir mer motståndskraftig mot både stormar, torka och skadeinsekter.

I dag är det bara några procent av de stora skogsbolagens skogsareal som sköts via mildare metoder, som fortfarande ger klart mindre virke: 30–70 procent mindre, säger Olof Johansson.

– På basis av nuvarande kunskap producerar det inte lika mycket som trakthyggesbruk. Då får man kanske acceptera att blir mer av landskapet som man behöver bruka, för att kompensera.

Kalhyggen upprör – "Skogens kontinuitet är månghundraårig"

Just frågan om kalhyggen väcker mycket engagemang hos allmänheten i både Sverige och Finland. Att gå in för mildare metoder skulle ge skogsindustrin goodwill, men framför allt ge skogen både variation och kontinuitet, säger Malin Sahlin:

– Sen mitten av 90-talet tar skogsbruket mer hänsyn än tidigare, man sparar några procent på ett hygge när man avverkar. Men det handlar om enskilda träd eller små trädgrupper som står kvar på hygget. Skogens kontinuitet kan vara månghundraårig. Och om man då lämnar tio procent har man fortfarande avverkat 90 procent.

Skogslandskap med granar.
Skogslandskap med granar. Bild: Martin Eriksson / Alamy / All Over Press Skog,Sverige

Naturskyddsföreningen efterlyser en kartläggning av den skog som finns kvar i Sverige, en bristanalys av vad som behöver skyddas, och tydligare politik i frågan.

Timmer är fortfarande högsta prioritet

Olof Johansson tror att det finns möjlighet att använda skogen för mer nya produkter än vad man gör i dag, men talar också om timmer som prioritet och huvudsortiment.

– Det kommer en utveckling där man behöver ta ställning till vilken den bästa användningen av råvaran är. Och vilken är den bästa användningen för restflödena i skogsbruket och industrin, i relation till de nya produkterna? Det behövs en genomtänkt prioritering där.

För skogsindustrin är virkesanvändningen högsta prioritet, och också för miljöorganisationerna: genom trä- och virkesanvändning för till exempel möbler och husbyggen fortsätter koldioxiden lagras i virket, i långlivade produkter.

"Grundfrågan är att vi måste minska konsumtionen"

Men redan i dag går mycket av produktionen till kortlivade produkter som papper och kartong. För miljöorganisationerna, och för många skogs- och klimatforskare, är tillväxtfrågan klart större än bara skogsindustrin i sig. Det handlar om att ställa om helt. I stället för att bara hitta ersättningar till det fossila och öka på produktion och tillväxt måste vi tvärtom minska:

– Vi säger inte att vi ska upphöra med skogsbruk, tvärtom behövs det skogsbruk, vi behöver skogsbruksprodukterna, men vi behöver mätta mun efter matsäck helt enkelt, säger Malin Sahlin.

– Grundfrågan är ju att vi måste minska konsumtionen. Vi har två gigantiska utmaningar med klimatkrisen och biologisk mångfald-krisen. Vi måste lösa de frågorna parallellt.