Hoppa till huvudinnehåll

Cirkulär ekonomi och återvinning – vad ska vi göra med allt?

Genom att till exempel reparera och återanvända våra prylar och återvinna olika material kan vi minska miljöbelastningen – och dessutom spara pengar. Det är kärnan i det som kallas cirkulär ekonomi. Men vad kan man ta tillvara och återvinna?

I huvudstadsregionen finns det sammanlagt nio återvinningscentraler. Knektbro är den största, med ett par hundra anställda som arbetar med att sortera, reparera och sälja vidare de saker som folk lämnar in till återvinning. Allt från kläder, keramiska prydnadssaker till möbler, som till exempel soffor och hyllor, lämnas in. Varje år hittar också cirka fem miljoner föremål nya hem genom Knektbrons återvinningscentral.

– Folk lämnar av de saker de vill bli av med här på lastkajen. Det grovsorteras sedan, kläder i en hög, böcker i en annan, prydnadsföremål på ett ställe och elektronik på ett annat, berättar miljöguide Viveka Backström.

Återvinningscentralerna har också en sysselsättningsfunktion. De anställer nämligen en hel del långtidsarbetslösa som på det här viset kan lära sig ett nytt yrke. Centralen har också utvecklat ett helt eget varumärke som heter Plan B, som produceras på återvinningscentralen.

– Här finns både en syverkstad och möbeltapetserare. Det kommer in en hel del kläder och fina tyger hit, som man återanvända till nya saker. I salen intill finns en avdelning där elektronik putsas upp. Om någon komponent är sönder så ersätts den, berättar Backström.

Slalomskidor till salu i återvinningscentralen.
Mycket av det som lämnas in kan säljas igen – vad sägs om ett par slalomskidor? Slalomskidor till salu i återvinningscentralen. Bild: Mathias Gustafsson / YLE återvinning,knektbro

Förutom textilverksamheten och elektroniken, iståndsätts också cyklar på återvinningscentralen. Saker som inte längre går att fixa återvinns på annat sätt – komponenter kan återvinnas och textilmaterial kan skänkas vidare eller förbrännas som energi.

För Viveka Backström betyder återanvändning och cirkulär ekonomi en hel del också på ett personligt plan. Främst gäller det att inte konsumera onödiga saker, resonerar hon.

– Jag brukar nog köpa återanvänt eller av god kvalitet, om det måste vara nytt. Mina kläder är oftast begagnade, men till exempel mobiltelefonen är ny – men jag ser till att hålla mina telefoner ganska länge, förklarar hon.

Avlagda textilier kan lätt få ett nytt liv där hemma

Bara i Finland uppstår varje år cirka 100 miljoner kilo textilavfall och det här vill man nu komma åt.

I Pemar färdigställs som bäst en textilavfallsanläggning som ska ta hand om ungefär 12 miljoner kilo, eller cirka 10 procent av Finlands textilavfall. Råmaterialet ska bli tråd, tyger, isoleringsmaterial, akustikskivor och kompositer.

Jag hade aldrig tänkt att här skulle finnas så här mycket, så här stora säckar, helt otroligt!

Redan nu försöker man återvinna inlämnat textilavfall. För några år sedan öppnade Sydvästra Finlands avfallsservice en butik i Åbo där vem som helst kan köpa textilmaterial, allt från kläder till hemtextilier och tygbitar.

Massor av avlagda kläder i en textilåtervinningsbutik
Användbart textilavfall säljs till kilopris i butiken i Åbo. Massor av avlagda kläder i en textilåtervinningsbutik Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,textilinsamling

Vi besöker butiken tillsammans med rådgivare Beatrice Bäckström från hantverkscentret Taito i Pargas.

Trots att Bäckström är en van textilåtervinnare blir hon överväldigad av den stora mängden textilier som kunderna fritt kan botanisera bland.

– Wow! Jag hade aldrig tänkt att här skulle finnas så här mycket, så här stora säckar, helt otroligt! Jeans och lakanstyg är perfekt för mattor och mycket av kläderna som finns här kunde sys om till någonting annat.

I vävstugan i Pargas förvandlas ett par jeans vi hittar till mattväft och vävs in i en matta i sällskap med gamla skjortor, gardiner och en pyjamas.

– Förr återanvände man så mycket som möjligt, eftersom det inte fanns att köpa i butiken. Men nu är det igen populärt att återanvända. Inte bara att göra till något nytt utan också att hänga upp till exempel gamla gardiner.

Beatricvid en vävstole Bäcklund
Det mesta i textilväg går att återanvända till och med flera gånger. Det har också ett namn: Hållbart hantverk. Beatricvid en vävstole Bäcklund Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild,textilåtervinning

Beatrice Bäckström håller kurser i filtarbete där man använder återvunnet ylle, men också kurser där man lär sig att stoppa sockor. Allt för att komma bort från slit- och slängkulturen.

– Jag tror att vi går mot bättre tider då det gäller att reparera kläder, men tyvärr är mycket av det vi köper idag tänkt att hålla bara en kort tid för att vi ska köpa nytt. Men har du till exempel ett par sockor av bra garn håller de länge och de lönar sig att stoppas. Att stoppningen syns gör dem bara mer personliga.

Företagen hänger också med i återvinningen

Allt fler företag ser värdet och nödvändigheten i att öka sitt hållbarhetstänk. Företaget Mirka, som tillverkar slippapper och slipverktyg i Jeppo, har kommit långt i utvecklingen.

– Cirkulär ekonomi ser jag som en del av en helhet. Där ingår hur vi till exempel jobbar med varuflöden och hur vi försöker att inte slösa resurser, säger vd Stefan Sjöberg.

Företaget Mirka i Jeppo. Utomhusbild.
Företaget Mirka har lyckats göra den cirkulära ekonomin lönsam. Företaget Mirka i Jeppo. Utomhusbild. Bild: Yle/Kati Enkvist. Närbild,Mirka,Jeppo

Hållbar utveckling har ett pris, men enligt forsknings- och utvecklingsdirektör Mats Sundell är det värt det.

– Det är klart att det kostar företaget. Det är fråga om investeringar, men på lång sikt ska det vara lönsamt för oss, våra kunder och för de som använder våra slutliga produkter.

Tre stycken bilhuvsluckor i Mirkas verkstad.
Bilhuvsluckor slipas i Mirkas verkstad. Tre stycken bilhuvsluckor i Mirkas verkstad. Bild: Yle/Kati Enkvist. Närbild,Mirka

För några år sedan tog företaget i bruk en bioenergianläggning som gjort fabriken nästan helt oberoende av fossila bränslen.

– Vi använder vårt eget avfall som bränsle, och bio- och metangas i vår bioenergianläggning. Det innebär att vi har hittat en energiförsörjningsstrategi som sparar pengar.

Utveckling handlar alltid om om risktagning, framhåller Sundell.

– I början kan man inte vara säker. Man kan bara ha en åsikt om vart världen är på väg. Vi trodde att hållbarhet kommer att vara en viktig del i framtiden och där verkar det som om vi skulle ha haft rätt.

Du kan inte gå framåt snabbare än kundens verklighet och marknaden

Vid Mirka strävar man alltså efter att tillverka produkter med så låga utsläpp och så lite miljöpåverkan som möjligt. Men är det möjligt att göra ännu mer på den här fronten?

– Alltid. Men jag tror också att det är viktigt att det finns en balans. Du kan inte gå framåt snabbare än kundens verklighet och marknaden, säger Mats Sundell.

Mirkas Mats Sundell och Stefan Sjöberg sitter vid ett bord.
Mats Sundell och Stefan Sjöberg försöker själva leva miljömedvetet i vardagen. Mirkas Mats Sundell och Stefan Sjöberg sitter vid ett bord. Bild: Yle/Kati Enkvist. Närbild,Mirka

Men varför hör man inte om flera liknande företag som satsar på cirkulär ekonomi?

Trots att Mirka lyckats hittat sätt att göra återvinning lönsamt, är det inte något som direkt kan kopieras till andra företag, förklarar vd Stefan Sjöberg.

– Det är inte så lätt att lista ut hur man gör det lönsamt, eller hitta rätta partner, hitta rätta ekosystem eller att veta hur man bygger upp en helhetslösning där alla parter har en ekonomisk nytta.