Hoppa till huvudinnehåll

”Hur kunde de här kvinnorna erkänna att de hade flugit till Blåkulla” – en fråga författaren Carina Karlsson och historikern Marko Lamberg ofta stött på när de talar om häxförföljelser förr och nu

En häxa som rider på en kvast.
En häxa som rider på en kvast. Bild: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:%C4%8Carod%C4%9Bjnice_v_Pikovic%C3%ADch_(02).jpg häxa

Tänk dig att dina barn vittnar mot dig så att du bränns på bål! Eller att man hotar att elda upp dig och och ditt hem så att din man och dina barn blir hemlösa mitt i vintern. Författaren Carina Karlsson och historikern Marko Lamberg forskar och skriver om häxförföljelserna på 1600-talet och deras motsvarigheter i dag. Och vad har Per Brahe med det här att göra?

Som uppvuxen i Åbo har jag alltid känt en fullkomligt irrationell stolthet över Per Brahe, Finlands generalguvernör i två omgångar under 1600-talet. Walter Runebergs Brahe-staty utanför gymnasiets fönster levde liksom med en, med sin text om hur väl han var med landet och landet med honom tillfreds.

Nu har jag fått min tro på Brahe som en klok man ytterligare förstärkt. Det har skett under min läsning av historikern Marko Lambergs verk Häxmodern.

Pärmbilden till historiker Marko Lambergs bok "Häxmodern Berättelsen om Malin Matsdotter." 2021.
Pärmbilden till historiker Marko Lambergs bok "Häxmodern Berättelsen om Malin Matsdotter." 2021. Pärmbilden till historiker Marko Lambergs bok "Häxmodern Berättelsen om Malin Matsdotter." 2021. Bild: Camilla Pentti/Natur & Kultur Marko Lamberg,häxprocesser,facklitteratur,historia

Boken handlar om häxförföljelserna och tron på att häxor rövar bort barn till Blåkulla i den västra rikshalvan av det dåvarande svenska riket. I februari 1676 redovisar borgmästare Olof Thegner och kyrkoherde Olof Svebilius den kungliga kommissionens rapport för – i det skedet – riksdrotsen, greve Brahe.

Enligt borgmästaren och kyrkoherden är vissa Blåkullavisiter sanna medan andra är rena sinnesvillor. Per Brahe för sin del skulle helst se en rapport om att samtliga Blåkullaberättelser är hjärnspöken och att de tiotals som dödats i häxjakterna i norr ännu hade varit i livet, skriver Lamberg.

Porträtt av Per Brahe d.y. gjort av David Beck ca 1650. Finns i Skoklosters slott.
Porträtt av Per Brahe d.y. gjort av David Beck ca 1650. Porträtt av Per Brahe d.y. gjort av David Beck ca 1650. Finns i Skoklosters slott. Bild: Wikipedia Generalguvernör över Finland,häxprocesser,Per Brahe den yngre

Också om majoriteten av prästerskapet i Stockholm tror på åtminstone en del av Blåkullarapporterna, är kommissorialrättens nämndemän vid denna tid rätt tvivlande.

Tyvärr förblev det inte så och under samma årtionden som tiotusentals avrättas som häxor i Europa, dödas också några hundratal i hela svenska riket.

I den östra rikshalvan, Finland, har vi haft mera omfattande häxförföljelser i Österbotten, på Åland och i bland annat Kristinestad, Nykarleby och Uleåborg.

I Åbo stad fick föreställningen om häxeri fotfäste vid Kungliga Akademien i Åbo (det som i dagens läge är känt som Helsingfors universitet).

Teckning av det gamla Åbo. G.S. Sergejev, sannolikt 1811.
Teckning av det gamla Åbo. G.S. Sergejev, sannolikt 1811. Teckning av det gamla Åbo. G.S. Sergejev, sannolikt 1811. Bild: G.S. Sergejev Åbo,Åbo Domkyrkan och den gamla Åbo centrumen,Aura å

Ungefär i mitten av 1600-talet hade rektorn för akademin påträffat svartkonstböcker hos sina studenter, varpå Hovrätten uppmanar rektorn att göra husrannsakningar.

Men Kungliga Akademiens grundare och kansler, generalguvernör Per Brahe, slår då fast att det inte är straffbart att läsa böcker som handlar om magi.

I Åbo var många högutbildade emot häxförföljelserna. Och i synnerhet Per Brahes verksamhet bidrog till att hålla häxanklagelserna nere i Finland överlag, framkommer det här.

Häxförföljelser i Stockholm

Under samma årtionde, 1630-talet, som Per Brahe första gången flyttar från Sverige till Finland, hör österbottniskan Malin Matsdotter till de finländare som beger sig i motsatt riktning för att i likhet med andra finländare söka sin lycka i Sverige. Marko Lamberg antar att hon först arbetar som piga, innan hon gifter sig.

Malin får långt över tio barn, men endast två av dem överlever, döttrarna Annika och Maria. Och i slutet av Malin Matsdotters liv är det just dessa döttrar som bland andra fås att vittna mot Malin, sin egen mor.

Systrarna Maria och Ursula van Beckum bränns på bål 1544. Jan Luyken, 1685.
Systrarna Maria och Ursula van Beckum bränns på bål 1544. Jan Luyken, 1685. Systrarna Maria och Ursula van Beckum bränns på bål 1544. Jan Luyken, 1685. Bild: Public Domain etsning,häxprocesser

I augusti 1676 bränns hon levande på Galgberget på Söder i Stockholm. Då är Malin sextio år.

Det att hon bränns utan att först halshuggas beror på att hon vägrar erkänna att hon varit i Blåkulla och fört med sig barn dit till Satans samkväm.

Alla andra anklagade som avrättas har erkänt och får därmed via nattvarden, halshuggningen och bålet komma in i den saliga evigheten, utan att bli förtappade själar nere i helvetet.

Pärmbilden till Carina Karlssons roman "Märket" om häxförföljelserna på Åland på 1600-talet.
Pärmbilden till Carina Karlssons roman "Märket". Pärmbilden till Carina Karlssons roman "Märket" om häxförföljelserna på Åland på 1600-talet. Bild: Matilda Saul/Schildts & Söderströms Carina Karlsson,häxprocesser,romaner

Häxförföljelser på Åland

Under 1660-talet anklagas hela tretton kvinnor på Åland för häxeri. Poeten, författaren Carina Karlsson har skrivit skönlitterärt om dem både i sin lyrikdebut 1996 och i romanen Märket.

Häradshövding Nils Psilander och kyrkoherden Bryniel Kjellenius - i romanen kallad Bryniel Kjellinus - har båda studerat i Dorpat, nuvarande Tartu. Där fokuserar man vid universitetet i mitten av 1650-talet väldigt mycket på att utbilda präster som skall känna igen och avslöja trollfolk.

Pärmen till Carina Karlssons debutdiktsamling "Lisbeta, Per Skarps hustru" 1996.
Pärmen till Carina Karlssons debutdiktsamling "Lisbeta, Per Skarps hustru" 1996. Pärmen till Carina Karlssons debutdiktsamling "Lisbeta, Per Skarps hustru" 1996. Bild: Carina Karlsson dikter,lyrik,debutverk,Carina Karlsson

En av de kvinnor som Karlsson väljer att lyfta fram i sin roman är Lisbeta från gården Skarpans. I slutet av Märket ställs hon inför valet att brinna upp tillsammans med gården, så hennes man och barn blir hemlösa, eller att bekänna.

Psilanders och Kjellenius samarbete leder till att sju kvinnor på Åland dödas som häxor.

- Psilander inleder ganska snart, ser man i de här trolldomsprotokollen, en kamp för att koppla ihop den vardagliga vidskepelsen med djävulskonster, säger Carina Karlsson.

Carina Karlsson, poet, författare bosatt i Sund. 2014.
Författaren Carina Karlsson Carina Karlsson, poet, författare bosatt i Sund. 2014. Bild: Matilda Saul författare,Åland,carina karlsson

Avgörande var också tidens syn på att Gud delar ut livets gåvor i bestämda portioner till var och en.

Det man då kunde vinna med ett djävulskontrakt var att störta den här ordningen och komma åt mer av livets goda i form av exempelvis större skördar och bättre mjölkande kor än vad man hade rätt till.

- Men hade man lyckats få mer var det någon annan som fick mindre än vad Gud hade bestämt. Och därför var det en verkligen omstörtande verksamhet som Djävulen och de misstänkta trollkonorna höll på med, berättar Karlsson.

Häxsabbaten. Oljemålning av Francisco de Goya, 1797-1798.
Häxsabbaten. Oljemålning av Francisco de Goya, 1797-1798. Häxsabbaten. Oljemålning av Francisco de Goya, 1797-1798. Bild: Alamy/All Over Press sabbat,häxor,Häxsabbat,Häxsabbaten

Hur kunde så många av de anklagade erkänna att de hade flugit till Blåkulla…

Carina Karlsson talar om människans benägenhet att gärna gå i flock.

- Och om överheten säger att vi skall göra på ett visst sätt och tycka på ett visst sätt så gör de flesta det, påpekar hon.

Här ingår också ett underliggande hot.

- Folk, i synnerhet på 1600-talet, men också idag, har behov av att vara godkända, att få vara med, säger Karlsson.

På 1600-talet fick du som trolldomsanklagad till exempel inte gå till kyrkan och ta del av nattvarden.

- Fram till att du erkände fick du ingen nattvard, vilket var ett svårt straff att bära eftersom det betydde att man var utesluten ur gemenskapen, påpekar Karlsson.

Nattvardssilver som räddades från kyrkan som brann ner i Joensuu.
Nattvardskärl Nattvardssilver som räddades från kyrkan som brann ner i Joensuu. Bild: Tanja Perkkiö / Yle nattvardskärl,nattvard,nattvardssilver

Och som nu var hedersbegreppet väldigt starkt på 1600-talet. Det var mycket vanhedrande att bli anklagad för trolldom.

– Det gjorde att människor aktade sig för att komma till de här kvinnornas försvar, påpekar Karlsson.

- Det minst svåra var att följa flocken. Och tyvärr är det ju så att vi är mera lättledda än vi många gånger tror, säger Karlsson.

De som anklades för trolldom fick uppleva rädsla, smärta, sömnlöshet, svält och en stark ledare som talade om för dem vad de skulle säga och tro och lade ord i deras mun.

- Då är det inte så svårt att förstå att kvinnorna till slut erkände, säger Karlsson.

Upplösningen i Sverige

Någon månad efter Malin Matsdotters död uppdagas det i Sverige att alla anklagelser och häxdomar hade byggt på falska vittnesmål.

När rätten så diskuterar vad som skulle vara ett lämpligt straff för bland andra Annika och Maria talas det om en möjlig utvisning till Finland - trots att deras far var svensk och trots att döttrarna bott i Sverige hela livet.

Marko Lamberg vill framhäva också etnicitetens betydelse i det skedda, i Malins fall den finska bakgrundens betydelse. Eftersom det är något som den tidigare forskningen helt har förbigått, påpekar han.

- Bland dem som utpekades i det tidigaste skedet var nog det icke-svenska inslaget dominerande. Det var alltså lättare att misstänka sådana som inte hade samma bakgrund som den stora majoriteten, säger Lamberg.

Marko Lamberg, professor, docent i historia. 2021.
Marko Lamberg, professor, docent i historia. Marko Lamberg, professor, docent i historia. 2021. Bild: Tage Rönnqvist historiker (forskare),häxor,Marko Lamberg

Motsvarigheter till häxförföljelserna i dag

Finns här några likheter med vår tid idag, undrar jag. Lamberg svarar att det är ganska allmänmänskligt att betrakta den som är lite avvikande som också potentiellt farlig.

- Och i vissa situationer, i krissituationer kan sådant sedan komma till ytan och utlösa till och med våldshandlingar.

Lamberg ser både likheter och olikheter mellan häxförföljelserna och fenomen idag. Sådana fenomen som dagens populism, tron på konspirationsteorier och så kallade alternativa fakta och egna grupperingar i sociala medier med en helt egen världsbild.

Annorlunda då var att det i 1600-talets samhälle rådde kronisk brist på information. De officiella nyheterna förmedlade prästen muntligt i samband med gudstjänsten.

- Och därför var det så lätt att acceptera historier om häxor som för barn till Blåkulla, säger Lamberg.

Noidat keittävät noitakeittoa.
En etsning av Jacques de Gheyn II Noidat keittävät noitakeittoa. Bild: Jacques de Gheyn II häxor

- Idag utsätts vi för ett ständigt informationsflöde från flera olika håll. Men, påpekar Lamberg, det som är likt är att det fortfarande finns en viss kritiklöshet och svårighet att sortera och plocka ut det som är trovärdig information från mindre trovärdig information.

Därför är det så lätt att påverka en del till exempel via sociala medier, konstaterar Lamberg. Det är en orsak som förklarar varför sådant också medvetet kan utnyttjas av dem som sprider Fake news, falska nyheter och startar informationskrig. Men:

Avdelningen för fake news är flitigt besökt på Newseum. Här en kvkinna frmaför bilden på Donald Trump.
Avdelningen för fake news är flitigt besökt på Newseum. Avdelningen för fake news är flitigt besökt på Newseum. Här en kvkinna frmaför bilden på Donald Trump. Bild: Bengt Östling/Yle Donald Trump,Newseum,massmedier,Fake news

- Det som sker i dag är mera omfattande, mera planmässigt… Och det finns människor som lever i bubblor och som inte är benägna att godta sådan information som strider mot deras personliga världsbild. Jag tycker det är ett stort problem, poängterar Marko Lamberg och fortsätter:

- Jag har själv lagt märke till att det just under den här pandemin i de sociala medierna och nätdiskussionerna förekommer påståenden om sammansvärjningar just angående alla restriktioner och vaccineringar.

Karlsson för sin del vill lyfta fram frågan ”Men hur är det då?”, att vi verkligen ger oss tid att tänka efter hur något är och inte bara följer flocken.

Hon tror inte att vi kan tysta våra rädslor. Men det gäller att låta förnuftet tala högre, säger Karlsson och påminner om:

- … indianen som säger att man har två vargar inom sig som slåss mot varandra. Vilken varg vinner? Jo den man matar. Så om man väljer att mata sitt förnuft istället för att mata sina rädslor tror jag att man kommer en bit på vägen.

När hon säger det ser jag ett hopp i det faktum att det även under de värsta förföljelsetiderna har funnits de som i likhet med Per Brahe har matat både sitt eget och andras förnuft.

Affischen för den opera som Kulturföreningen Katrina lagt in en beställning på om Lisbetas öde. Carina Karlsson skriver librettot tillsammans med Ida Kronholm. 2021.
Affischen för den opera om Lisbetas öde som Carina Karlsson och Ida Kronholm skriver librettot till. Affischen för den opera som Kulturföreningen Katrina lagt in en beställning på om Lisbetas öde. Carina Karlsson skriver librettot tillsammans med Ida Kronholm. 2021. Bild: Kulturföreningen Katrina Opera,affischer,häxprocesser,Åland,Carina Karlsson

I den här dokumentären får du höra mera om Malin Matsdotters och Lisbeta från Skarpans öden.

Artikeln har uppdaterats 21.3.2021 klockan 09.33. Det stod tidigare att föreställningen om häxeri fick fotfäste vid Åbo Akademi. Det rätta är Kungliga Akademien i Åbo.

Läs också