Hoppa till huvudinnehåll

Jakten på mårdhund och mink får mer resurser: "Nu kan vi systematiskt skapa bättre förutsättningar för sjöfåglarna i skärgården"

Ett nytt projekt vid Viltcentralen och resurser från Forststyrelsen betyder utvidgad jakt av mink och mårdhund i Skärgårdshavet.

– Nu kan vi gå från hobbyverksamhet till att jaga mer systematiskt, säger jägaren Tommy Arfman på Kimitoön.

– Utan de här resurserna skulle det ha varit svårt att få bukt på mårdhundsstammen som klarar sig förvånansvärt bra ute på holmarna i den åboländska skärgården.

jakthund
Den karelska björnhunden Zarmi är guld värd då det ska hittas och jagas mårdhund. jakthund Bild: Arash Matin / Yle jakthundar,mårdhund,jakt,Kimitoön

Arfman kommer nu att kunna arbeta med jaktfrågor på deltid vid sidan om sitt arbete på Söderlångvik Gård i Kimitoöns kommun.

Dessutom ger mer resurser möjlighet att ta in nya jaktmetoder och få fram ny information om hur mårdhunden lever och rör sig i skärgården.

– Vi har flera mårdhundshanar som är gpsförsedda och som vi kan följa med dator och pejlingsutrusning, säger Arfman.

– Vi har lärt oss mycket om hur de livnär sig och hur stora deras revir är ute i skärgården.

Överraskad trots tiotals år av erfarenhet

Arfman har idkat mårdhundsjakt sedan början av 2000-talet och lärt sig ett och annat längs med åren.

Yle Åboland träffade Arman så sent som 2019 då buffertzoner drogs upp i Åboland.

Sedan dess har det hänt en hel del och mårdhundstammen har klarat sig bra trots hård vinter och jakt.

– Jag överraskades av hur stora revir de har då det är isvintrar som den vi haft nu, säger Arfman. Djuren rör sig ute på isarna och simmar om de måste, så reviren blir snabbt väldigt stora.

Den information man nu har fått kommer från de GPS-försedda mårdhundarna runtom i Åboland.

– Informationen vi får genom att följa dessa invider är guld värd då det gäller att göra upp en plan för hur de ska jagas på bästa möjliga sätt, säger Arfman.

Markägarna i Åboland positivt inställda

– Det är viktigt att vi får med markägarna och jaktlagen, säger Arfman.

– För det finns rikligt med holmar och skär i den åboländska skärgården som måste tömmas på mårdhund för att ge sjöfåglarna en chans att överleva.

Ejderpar med en drös ungar som simmar i vatten. Ejdern är en brun fågel.
Sjöfåglarna är hotade från många håll. Mårdhunden utgör ett av hoten. Ejderpar med en drös ungar som simmar i vatten. Ejdern är en brun fågel. Bild: Mikael Kilpi / Privat ejder,Hangö,Västnyland,vattenfåglar,andfåglar,ejdrar

Lika bra bemötande som vi har fått i Åboland har inte förekommit på alla orter.

– I exempelvis Nyland är markägarna fler och attityderna inte alltid lika positiva som i Åboland, säger Arfman. Men det skulle vara viktigt att få med så många som möjligt ifall vi vill få ner mårdhundstammen på bred front.

Minken och mårdhunden är stort hot mot sjöfåglarna

Jakten på mårdhund och mink görs för att ge sjöfåglarna en möjlighet att fortplanta sig.

De markhäckande sjöfåglarna som årligen häckar i skärgården är försvarslösa mot minken och mårdhunden.

– Genom att idka etisk jakt under en viss tid på året kan vi ge sjöfåglarna en bättre chans att fortplanta sig, säger Arfman. Gör vi inget har vi snart inga sjöfåglar kvar ute i skärgården då både örnen och mårdhundarna gärna kalasar på sjöfågel.

Förutom mårdhund och mink tvingas sjöfåglar såsom ejdern akta sig för havsörn och trutar. Det har skrivits mycket om havsörnsproblematiken de senaste åren.

Judasmetoden införs i Skärgårdshavet

Nytt är att man nu har tagit lärdom av de lappländska jägarna och har infört judasdjur i skärgården.

– Här på Söderlångvik gårds marker har jag tre hanar som är märkta och som fungerar som judasdjur, säger Arfman. De söker hela tiden upp nya honor och då de hittar dem åker vi ut och tar livet av honorna innan det blir valpar.

mårdhundsjakt
Genom att använda sändare kan Tommy Arfman pejla och hitta mårdhunden lättare. mårdhundsjakt Bild: Arash Matin / Yle mårdhund,jakt,Kimitoön,tommy arfman

Med hjälp av den här metoden hoppas jägarna kunna decimera mårdhundsstammen rejält.

– Hittils har erfarenheterna har varit goda och jag tror att vi om några år kan ha fått ner mårdhundstammen till noll ute på holmarna i skärgården, säger Arfman. Men för att det ska ske krävs det naturligtvis hårt och gediget arbete.

För om inget görs återvänder mårdhunden ganska snart till holmarna i skärgården.

mårdhundsjakt
Det är främst honorna som det gäller att skjuta bort för att få ner mårdhundsstammen. mårdhundsjakt Bild: Arash Matin / Yle mårdhund,jakt,Kimitoön

– Vår erfarenhet är att det krävs systematisk jakt på de här djuren i flera års tid för att det ska synas i stammen, säger Arfman. Så desto fler som kan göra arbetet, desto bättre resultat kan vi se om några år.

Läs också