Hoppa till huvudinnehåll

"Jag lider fortfarande av ångest och får obehag av fullsatta platser" – bombdåden i Bryssel förstörde Philippe Vandenberghes liv

Intervjuobjektet Philippe Vandenberghe sitter på en bänk i Bryssel.
Philippe Vandenberghe var en av de första att hjälpa offren på Zaventems flygplats. Intervjuobjektet Philippe Vandenberghe sitter på en bänk i Bryssel. Bild: Rikhard Husu Bryssel

Han var en av de första att hjälpa de drabbade på Bryssels flygplats. I dag lider han själv av svåra symtom. Sedan Brysselattackerna för fem år sedan har Philippe Vandenberghe kämpat för offrens rättigheter.

Bryssel

Fem år har gått sedan Brysselattackerna den 22 mars 2016. Men Philippe Vandenberghe minns allting som om det var igår.

– Jag hörde två bomber explodera. Jag visste omedelbart att det var frågan om en terrorattack, alla visste det, berättar Vandenbergerhe om den ödesdigra dagen.

Vid tidpunkten jobbade Vandenberghe som it-expert vid Zaventems flygplats utanför Bryssel. Den första impulsen var att hjälpa de drabbade.

– Eftersom jag har utbildning i första hjälpen sprang jag genast till terminalen och började hjälpa offren, rädda liv.

Vandenberghe hörde till de första som hjälpte offren tills räddningstjänsten anlände till platsen en knapp timme senare.

– Timmen i Zaventem innan hjälpen anlända var mycket svår, det var som en krigsskådeplats och jag påverkades av det senare.

Posttraumatiska symtom

Vandenberghe fick inga fysiska skador i attacken. Men han lider att posttraumatiska symtom.

– Jag fick genast svårigheter med att sova och efter månader blev det ett väldigt problem eftersom min hälsa började försämras.

Jag förlorade alla mina sociala kontakter, attacken förstörde mitt liv

Till slut blev symtomen så så svåra att det ledde till arbetsoförmögenhet.

– Jag måste sluta jobba, jag måste avsluta min hobby. Det det ledde till att jag förlorade alla mina sociala kontakter. Attacken förstörde mitt liv.

Hur påverkar händelsen dig i dag, fem år senare?

– Ja, jag lider fortfarande av ångest och får obehag av fullsatta platser, som i en metro. Julmarknaden är skräckinjagande för mig, eftersom jag vet att marknaderna kan vara ett mål för terrorister.

Terrorismens offer behöver stöd

I dag är Vandenberghe aktiv i föreningen V-Europe som hjälper och för samman människor som blivit offer för terrorism. Verksamheten har hjälpt honom att knyta nya vänskapsband.

– I dag är alla mina vänner själv terroroffer, det är en intressant situation.

Folk avlägsnar sig från flygplatsen Zaventem, Bryssel, efter explosionen
Attackerna på Zaventem skapade stor förstörelse. Folk avlägsnar sig från flygplatsen Zaventem, Bryssel, efter explosionen Bild: LAURENT DUBRULE Zaventem,Bryssel,Belgien,explosioner,terrorism

Gemensamt för terroroffer är att man känner sig vilsen efter händelsen, förklarar Vandenberghe. Många upplever också att samhället svikit dem.

– Vanligt är att offren känner sig borttappade från dag ett. De vet inte var det ska hitta hjälp, vad den rättsliga processen går ut på eller hur de ska handskas med försäkringsbolaget.

Vandenberghe säger att det finns stora skillnader i hur EU-länderna hanterar konsekvenserna av terrorism. Målet för V-Europe är att det i varje land ska finnas en kontaktpunkt där offer för terrorism kan söka hjälp.

Psykiska men förbises

Terrorattacker kan både leda till fysiska och psykiska men hos offren. Det är ändå vanligt att de psykiska problemen förbises, säger Vandenberghe.

– Fysiska åkommor kompenseras med psykiska problem uppmärksammas inte av försäkringsbolag, myndigheter eller medicinska organisationer.

Många offer måste sluta jobba efter några år, vissa får familjeproblem med skilsmässor och andra negativa sociala konsekvenser

Psykiska problem kan också ha långvariga effekter eller börja ett eller två år efter den traumatiska händelsen.

– Många offer måste sluta jobba efter några år, vissa får familjeproblem med skilsmässor och andra negativa sociala konsekvenser som försvårar livet. Men försäkringsbolagen ser inte till det här.

Blommor utanför Maalbeeks metrostation i Bryssel den 30 mars 2016.
Maalbeeks metrostation i Bryssel. Blommor utanför Maalbeeks metrostation i Bryssel den 30 mars 2016. Bild: EPA / OLIVIER HOSLET Maalbeeks metrostation,Terrordåden i Bryssel 2016,Bryssel,Belgien

Viktigt att rättvisa skipas

Vandenberghe är missnöjd med den behandling som offren efter Brysselattackerna fått i Belgien. För två år sedan hungerstrejkade han i protest mot hur hans fall skötts av myndigheterna.

– Vi är ett land som är splittrat i regioner. De olika nivåerna talar inte med varandra, och det är oklart vem som ska hjälpa offren.

År 2022 räknar man med att en rättegång ska äga rum mot tio personer för delaktighet i Brysseldåden. Vandenberghe säger att det är viktigt att rättvisa skipas och att man går i grunden med vad som skedde

– Det är viktigt med tanke på Belgiens historieskrivning och för alla länder som blivit attackerade att det finns vittnen som berättar om vad som hände och att rättvisa skipas.

Brysseldådens offer hedras med tysta minuter vid Maalbeeks metrostation och Zaventems flygplats. På eftermiddagen ordnas en televiserad minnesceremoni.

På grund av coronarestriktionerna får endast inbjudna gäster närvara vid ceremonin.

Terrorattackerna i Bryssel

  • På morgonen den 22 mars 2016 inträffade tre koordinerade bombdåd i Bryssel: En bomb sprängdes på Maalbeeks metrostation i centrala Bryssel och två på Bryssel-Zaventems flygplats.
  • Sammanlagt dödades 32 personer i attackerna. 300 personer skadades, varav 60 allvarligt.
  • Tre gärningsmän miste också livet i attackerna.
  • En rättegång mot tio personer som misstänks för att ha varit inblandade i terrordådet väntas äga rum hösten 2022.

Läs också