Hoppa till huvudinnehåll

Pedersöre köpte 8 000 mikroportioner och Petalax delar ut mat i sex byar – överraskande få tar ändå emot maten som erbjuds under distansundervisningen

Två elever tar åt sig mat i ett skolkök.
Två elever tar åt sig mat i ett skolkök. Bild: Silja Viitala / Yle februari,2021,Helsingfors,skolor,grundskolan,gymnasiet,skolelever,läroplikt,utbildning,undervisning,klassrumsundervisning,COVID-19,coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,smittsamma sjukdomar,epidemier,skolmat,skolbespisning,Vårtermin,Hösttermin,Kulosaari Secondary School,Kostcirkeln,ungdomar,ätande,mat,beskattning,skatt,storkök

Omkring hälften av högstadieeleverna i Österbotten verkar hämta de matportioner som skolorna ordnat med under distansundervisningen. Det är överraskande få, anser flera rektorer och kosthållschefer.

Det verkar ändå vara stora skillnader mellan olika kommuner i fråga om hur många som anmält att de vill ha mat från skolan. Färst elever som hämtar mat verkar det vara i Jakobstad och Vasa.

– Det är ganska få som har beställt mat, jag hade förväntat mig att det skulle vara flera hundra, säger rektor Peter Lindqvist vid Oxhamns skola i Jakobstad.

Av eleverna (Oxhamns, Etelänummi och gymnasiet) är det kanske en av åtta som hämtar maten som erbjuds.

– De kanske vill fixa det själva. Och det är upp till var och en, säger Lindqvist.

Man tänker att det är gratis mat så varför inte ta det då man får

Maten i Jakobstad delas ut två gånger per vecka.

– Man tänker att det är gratis mat så varför inte ta det då man får. Då eleverna kommer tillbaka ska jag fråga upp lite närmare vad de har ätit under distansperioden.

De som å andra sidan hämtar matportioner säger det är lyxigt att få färdig mat, enligt Lindqvist.

På Borgaregatans skola i Vasa uppskattar rektor Markus Rönnlund att ungefär en av sex elever hämtar maten som erbjuds, men en del elever hämtar från andra skolor så det är svårt att veta den exakta siffran.

Vid Vasa övningsskola är det kring 40-50 procent som har meddelat att de vill ha mat, enligt ledande rektor Bernt Klockars.

– Resten tänker kanske att det finns mat hemma. Men många är också glada och tacksamma över att man erbjuder mat så här, säger Klockars.

Mertalan koulun ruokapalveluesimies Päivi Raninen ojentaa etäkoululaisten ruokapakettia koulun keittiön lastauslaiturilta.
Mertalan koulun ruokapalveluesimies Päivi Raninen ojentaa etäkoululaisten ruokapakettia koulun keittiön lastauslaiturilta. Bild: Esa Huuhko / Yle högstadiet,skolmat,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,distansundervisning

Larsmo frågade inte ens vem som vill ha

I Larsmo hämtar så gott som alla högstadieelever hem matportioner en gång per vecka. Hemmen har inte ens behövt anmäla intresse för maten utan den erbjuds automatiskt till alla omkring 300 elever i Cronhjelmskolan.

– I dag hade ett antal glömt, men vi puffar på och så de hämtar senare, säger kosthålls- och städserviceledare Karola Dahlbacka.

I Korsholm säger kosthållschef Marcus Åkerblom att intresset för maten har varit svalt, och han upplever att det är stor skillnad från distansperioden för ett år sen. Nu hämtar en av tre elever mat.

Mat delas ut i flera byar

Kristinestad delar ut matportioner både i centrum och i Härkmeri, så att ingen ska behöva åka så långt efter maten.

– Det finns elever som har kring 40 km lång skolväg, säger rektor Peter Grannas på högstadiet.

Utdelningen sker tisdagar och torsdagar mellan klockan 11 och 13, så Grannas gissar att tidpunkten ändå kan ställa till det för en del som har svårt att hämta just då. Både i Kristinestad och Närpes verkar ungefär hälften av hemmen hämta mat.

Högstadiet i Petalax delar ut mat i sex olika byar för att så många som möjligt ska få mat på jämlika villkor.

Kökspersonalen tar med sig maten på hemvägen eftersom de råkar bo i olika byar.

– Det är det som gör att det här är möjligt. De tar utdelningen som en del av sin arbetsdag innan de avslutar för dagen, säger rektor Mona Enlund.

Maten har anpassats för att passa för uppvärmning.

– Det ska vara mikrovänlig mat. Köket har gjort om så vi får lite annan mat nu, något som känns gott att värma.

Ungefär hälften av hemmen har nappat på erbjudandet. Om det ska räknas som många eller få i det här sammanhanget vågar Enlund inte säga.

– De föräldrar som hämtar maten är jättetacksamma. Men man vet inte, det kan hända att det i hemmet finns andra som jobbar på distans och att de ändå måste laga mat, säger Enlund som en möjlig orsak till att hälften väljer att inte hämta mat.

Ruoka-annoksia pöydällä
I Pedersöre fick eleverna hämta mikroportioner för hela distansperioden på en gång. Ruoka-annoksia pöydällä Bild: Petri Kivimäki / Yle skolmat

Pedersöre delade ut allt på en gång

Det vanliga är att skolorna lagar mat som hemmen hämtar en, två eller tre gånger per vecka. I Pedersöre fick eleverna i högstadiet Sursik och gymnasiet däremot hämta alla 15 portioner på en och samma gång, under första veckan av distansundervisning.

Nästan 9 av 10 hem hämtade maten.

– Jag blev väldigt förvånad över att det var så här stort intresse, och jag är glad att intresset fanns, säger bespisningschef Anja Lillqvist.

Hon tror det var avgörande att alla portioner kunde hämtas på en gång och också att det var fråga om mikromat som är enkel att värma.

Äter eleverna bara yoghurt och smörgås på dagen blir de väldigt hungriga

Pedersöre valde nämligen den här gången att köpa och dela ut nästan 8 000 portioner mikromat. Det beror på att köket i Sursik varken har kylningsmöjligheter eller förpackningsmöjligheter för att på egen hand tillverka portionsmat i stora mängder.

För ett år sedan delade Pedersöre ut lådor med råvaror till familjerna, men nu då det är färre elever på distans gjorde man så här.

För Lillqvist är det viktigt att eleverna hämtar maten de erbjuds.

– De får en relativt bra måltid, bara att sätta i mikron. Hämtar man inte maten blir ansvaret stort på föräldrarna, att de ser till att det finns mat att värma enkelt där hemma. Äter eleverna bara yoghurt och smörgås på dagen blir de väldigt hungriga.

Läs också