Hoppa till huvudinnehåll

Allt yngre elever vill inte gå till skolan – orsakerna till skolfrånvaron ska nu utredas av Åbo Akademi

En ung kvinna sitter vid ett fönster och tittar ut.
Skolfrånvaro var ett problem för ungefär 4 000 elever i Finland i fjol. En ung kvinna sitter vid ett fönster och tittar ut. Bild: Elva Etienne / AOP barnfamiljer,barn (familjemedlemmar),ungdomar,unga vuxna,depression,ångest,ensamhet

Skolfrånvaron verkar ha ökat en del och allt yngre barn har ökad frånvaro från skolan. Det är viktigt att ta itu med skolfrånvaron i ett tidigt skede. Det säger Katarina Alanko, universitetslärare och forskare i psykologi vid Åbo Akademi.

- Om vi lyckas ingripa så är prognosen god. Vi har till exempel ångestrelaterad vård med goda resultat. Om vi hjälper barnen i tid, så lyckas vi få dem tillbaka till skolan så att de går ut grundskolan.

Därför är det viktigt att lärare och föräldrar pratar med barnet och utreder orsakerna till skolfrånvaron. Finns det exempelvis problem med mobbning eller känns skolgången för krävande?

- Vi ser att allt yngre barn har närvaroproblem. Det kan vara frågan om att barnet inte vill gå till skolan, eller att barnet har ångest och stress.

Profilbild på Katarina Alanko.
Forskare Katarina Alanko. Profilbild på Katarina Alanko. Bild: Pamela Friström person,Katarina Alanko

Skolfrånvaron ett problem för drygt 4 000 elever i fjol

I fjol räknade forskare med att fler än 4 000 elever stannar hemma från skolan i Finland. Därför har flera kommuner startat projekt för att hjälpa elever med skolfrånvaro.

Orsakerna till skolfrånvaron bland barn och unga ska nu kartläggas via en undersökning vid Åbo Akademi. Det här görs genom att samla in enkätsvar av elever och föräldrar, berättar Alanko som leder undersökningen. Undersökningen görs i form av en enkät med ungdomar i årskurs 7 till 9 och deras föräldrar och den skickas till skolor i både Finland och Sverige.

Meningen är att hitta verktyg för att kartlägga orsakerna bakom frånvaron, så att skolorna kan hjälpa de elever som riskerar att marginaliseras.

Då man känner till de bakomliggande orsakerna till skolfrånvaron, kan man också hitta de lämpligaste sätten att hjälpa barnet. För om skolfrånvaron pågår i en längre tid och problemen hopar sig så blir det allt svårare att åtgärda problemen, konstaterar Alanko, som leder undersökningen.

Individuella anpassningar behövs

Men varför ökar skolfrånvaron bland de yngre? Enligt Alanko kan en orsak vara det ökande illamåendet hos barn och unga. En annan orsak är att det i dagsläget inte exempelvis finns en lika stor möjlighet till undervisning i mindre grupper. Det här kan vara belastande för en del elever.

- Eleverna behöver lugnare miljöer och individuella anpassningar, säger Alanko.

Det har också visat sig att barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer är överrepresenterade då det gäller skolfrånvaro. Därför är det viktigt att anpassa skoldagen så att den inte blir för tung eller krävande, säger Alanko.

En del barn och unga har drag av en neuropsykiatrisk funktionsvariation, men inte en diagnos. Då kan de bli utan det stöd och hjälp som behövs i skolvardagen. Alanko tror att många ungdomar är i den här situationen. Därför är det viktigt att anpassa skoldagen för de här eleverna.

- Det kan vara frågan om kortare skoldagar eller en ledig dag i veckan. Eller om de sociala kontakterna belastar, så kan det vara viktigt att få slappna av ensam en stund, säger Alanko.

Barn som lider av ångest kan ha svårare att återvända till skolan efter en distansperiod

Enligt Alanko är det i det här skedet svårt att säga hur coronapandemin påverkar barn och unga gällande skolfrånvaron. Men det kan vara svårt för barnet att återvända till närundervisningen, om barnet lider av ångest och sociala rädslor. Samma fenomen märks också efter ledigheter såsom veckoslut och sommarlov.

- För en del barn kan det ha varit skönt att vara utan den sociala kontakten som stressar och kanske skapar ångest. Steget att komma tillbaka till skolan kan bli stort, säger Alanko.

Samtidigt är det också lätt hänt att en del elever “försvinner”, då skolgången är på distans.

- Det är helt annat att vara på distans än att vara på plats fysiskt. Det finns också mycket annat kring skolgången än inlärningen såsom livsfärdigheter och sociala kontakter. Det är inte en bra lösning att vara långa tider på distans.

Distansstudierna under coronatiden kan också slå hårt mot de barn, vars vårdnadshavare inte har resurser att stödja barnets skolgång. Klyftorna mellan barnen kan öka.

- En studie från Skottland rapporterade att barn, vars föräldrar stöder barnets skolgång och hjälper till med läxorna återvänder till närundervisningen i en högre grad. Men i familjer där föräldrarna inte hade en möjlighet att stödja skolgången eller där skolgången inte ansågs vara så viktig, så ökade frånvaroproblemen, säger Alanko.

Läs också