Hoppa till huvudinnehåll

Matbud får mer rättigheter i Sverige och Danmark – i Finland har Wolt och Foodora inte bestämt sig

Ett matbud leverar maketpaket från en restaurang i Bukarest mitt under coronaepidemin. Matbudet är klädd i skyddshandskar och ansiktsmask.
Ett matbud leverar maketpaket från en restaurang i Bukarest Ett matbud leverar maketpaket från en restaurang i Bukarest mitt under coronaepidemin. Matbudet är klädd i skyddshandskar och ansiktsmask. kurir,cykelbud,coronavirus,Bukarest,Rumänien

Matbuden, de som levererar mat från restaurangen till kunden, har i många länder arbetat utan social trygghet och arbetarrättigheter. Nu har land efter land tagit steg mot att de frilansande matbuden ska ses som arbetstagare.

Runtom i världen är jobbet som matbud en första väg in på arbetsmarknaden, särskilt för unga och för personer som nyss flyttat till ett nytt land.

Många gillar den frihet som jobbet som frilansande egenföretagare möjliggör. Till exempel Timur, som levererar mat på en elektrisk enhjuling i Helsingfors säger att han vill vara egenföretagare för att han då kan utmana sig själv för att se hur mycket han kan förtjäna.

Medan andra anser att egenföretagarnas villkor så starkt dikteras av matleveransföretaget att matbuden borde vara anställda med rätt till sociala förmåner, pension och betald ledighet.

Samuli Kaarijärvi, som i många år kört som matbud för Foodora i Tammerfors, hoppas att matbuden i framtiden själva får välja om de är anställda eller frilansare.

Kaarijärvi ser själv många fler fördelar med att vara anställd: socialförsäkringen, pensionen och rätt till sjukledighet.

– I det egenföretagaravtal som jag knutit med Foodora anpassar jag mig till väldigt mycket: val av arbetsskift, Foodoras klädkod, deras brändregler och deras utrustningsregler, säger cykelbudet Samuli Kaarijärvi.

– Det här är inte något vanligt företagande – när vi på så här många punkter anpassar oss till företaget.

Hör i klippet nedan om Samuli Kaarijärvis tankar om sitt jobb som cykelbud och hur en del bud i Sverige, Danmark och Norge nu fått ett kollektivavtal.

De så kallade app-företagen, som blivit länken mellan restaurangerna och kunderna, har fått fler kunder särskilt under coronapandemin.

I många länder runtom i Europa har cykel-, moped- och bilbuden nu fått rätt till att kalla sig arbetstagare.

Rätt till arbetsavtal i övriga Norden

I Norden var Norge det första landet där matbuden fick rätt till arbetsavtal och sociala förmåner. För ett och ett halvt år sedan slöts ett kollektivavtal för norska Foodoras matbud.

Många av Foodoras bud har organiserat sig fackligt och de har också ordnat strejker för att försöka förbättra sina arbetsvillkor.

I nuläget jobbar en del av Foodoras matbud som anställda medan andra valt att fortsätta leverera mat som frilansande egenföretagare.

Foodora-bud står utanför Kulturhuset i Stockholm med sin cykel.
Foodoras bud i Sverige har nu ett kollektivavtal som förhandlades fram mellan Transportfacket och Foodora i Sverige. Ett hundratal av cykelbud har anslutit sig till Transportfacket under det senaste året. Foodora-bud står utanför Kulturhuset i Stockholm med sin cykel. Bild: Mostphotos Foodora,Delivery Hero

I Sverige pågick förhandlingar om kollektivavtal mellan Foodoras svenska bolag och Svenska Transportarbetarförbundet i över ett år.

I slutet av februari 2021 slöts kollektivavtalet för Foodoras matbud. Det här är första gången matbud ingår i ett kollektivavtal.

I Sverige har ett hundratal av Foodoras cykelbud blivit medlemmar i svenska Transportfacket.

Också i Danmark har det i vintras kommit en nyhet på matbudsfronten: Fackförbundet 3F och Danska handelskammaren knöt i januari 2021 ett landsomfattande kollektivavtal.

Hittills har globala storaktören Just Eat Takeaway gått med i avtalet, medan andra app-företag, så som Wolt Danmark, stannat utanför.

Flera rättsfall i Europa slår fast att matbuden är arbetstagare

I flera länder runtom i Europa har buden under de senaste åren gått till domstol för att få svar på frågan om är anställda eller företagare.

Här några exempel:

I Spanien slog en domstol hösten 2020 fast att app-företaget Glovos matbud ska ses som anställda.

Nu har den spanska regeringen gått vidare med att bereda en lag om att befästa matbuden som arbetstagare.

Om lagen blir verklighet skulle den gälla alla matleveransföretag i Spanien.

Och i Frankrike slog en domstol i mars 2020 fast att Ubers förare är anställda Domen väntades redan ifjol också påverka arbetsvillkoren för matbuden på lång sikt.

I februari 2021 meddelade Just Eat Takeway att de anställer 4 500 av sina matbud.

Ubers licens i London drogs in i fjol för att bolaget inte följde lagar och regler
Efter 6 års rättstvist måste Uber nu kalla persontrafiksförarna för "workers" istället för egenföretagare. Uber kommer inte i nuläget att förbättra arbetsvillkoren för matbuden som levererar mat med Uber Eats applikation. Ubers licens i London drogs in i fjol för att bolaget inte följde lagar och regler Bild: EPA-EFE/WILL OLIVER Uber,London,Storbritannien

I Storbritannien slog högsta domstolen i slutet av februari 2021 fast att Ubers förare är arbetare (workers) och inte egenföretagare (self-employed).

Förarna, som i första hand sköter persontransporter via Ubers app, får nu bättre lön och förmåner än tidigare.

Uber har ändå valt att tolka domen snävt så att det bara gäller Ubers bilförare och inte Uber Eats matbud.

Det är ändå fullt möjligt att den brittiska högsta domstolens beslut kan påverka matleveransbusinessen och matbudens arbetsvillkor på lång sikt.

Ett cykelbud väntar på att leverera mat i Milano mitt under coornaepidemin.
60 000 av cykelbuden i Italien ser nu ut att bli anställda efter flera års rättstvist. Ett cykelbud väntar på att leverera mat i Milano mitt under coornaepidemin. Bild: /All Over Press kurir,cykelbud,coronavirus,Milano,Italien

I Italien har italienska arbetarskyddsmyndigheter och en åklagare i Milan nyligen krävt att fyra av de stora matleveransföretagen måste anställa över 60 000 matbud.

Företagen måste dessutom betala mer än 773 miljoner euro i böter. Från och med nu måste företagen behandla matbuden som anställda.

Just nu pågår också en diskussion på EU-nivå om att reglera matleveransföretagen.

Internationella arbetsorganisationen ILO, som är underställt Förenta Nationerna (FN) kom nyligen med en rapport som understryker att också de som får sin utkomst via app-företag, så som matbuden, har rätt till grundläggande arbetarrättigheter.

I Finland: Wolt och Foodora väntar och ser

Hur ser det ut i Finland då?

Här hos oss slog arbetsrådet, som lyder under Arbets- och näringsministeriet, fast att matbuden ska klassificeras som anställda och inte som företagare.

Det här utlåtandet är inte juridiskt bindande men en myndighet, Regionförvaltningsverket, har redan närmat sig matleveransföretagen med ett krav.

Wolt och Foodora måste nu skapa en arbetstidsbokföring eftersom arbetsrådet anser att det jobb matbuden gör omfattas av arbetstidslagstiftningen i Finland.

Henrik Pankakoski, direktör för Wolt i Finland, säger till Svenska Yle att företaget som bäst går igenom olika framtida modeller.

– Vi har ännu inte bestämt oss för hur vi gör. Vi för diskussioner med beslutsfattare, myndigheter och matbuden.

Pankakoski säger att matbud och andra personer som utför så kallat plattformsarbete borde ha ett bättre socialt skyddsnät än de har idag.

Också på Foodora pågår ett omfattande utredningsarbete.

– Vi tar Arbetsrådets ställningstagande på stort allvar och utreder nu olika alternativ. Vi utesluter just nu inga alternativ helt och hållet utan vi utreder fördomsfritt olika lösningar, säger Joonas Kuronen, vd för Foodora i Finland.

Wolts Henrik Pankakoski tillägger att Regionförvaltningsverket gav företaget tid till mitten av maj att ge ett svar på hur de tänker ändra sin verksamhet enligt Arbetsrådets utlåtande.

Pankakoski säger att det krasst sagt finns två utvägar:
... antingen omorganiserar företagen matbudens arbete så att de är i anställningsförhållande och att arbetstimmarna bokförs enligt arbetstidslagen ...

... eller så ändrar företagen inte på sin verksamhet utan låter regionförvaltningsverket få höra matleveransföretagens åsikt i ett så kallat samrådsförfarande.

– Om regionförvaltningsverket fortfarande håller fast vid ståndpunkten att matbuden ska bli anställda kan vi föra saken att prövas till förvaltningsdomstolen, säger Henrik Pankakoski, direktör på Wolt i Finland.