Hoppa till huvudinnehåll

Svenska institutet: Coronastrategin har fått många i Norden att ändra åsikt om Sverige

En man i grått hår och grå kostym med kravatt med röda inslag står bakom ett podium som det står regeringen på och där det är emblemet tre kronor på. Bredvid honom en kvinna med axellångt ljust hår och blå kavaj o randig kjol, bakom likadant podium.
Många nordiska grannar har ändrat sin syn på Sverige under coronapandemin. En man i grått hår och grå kostym med kravatt med röda inslag står bakom ett podium som det står regeringen på och där det är emblemet tre kronor på. Bredvid honom en kvinna med axellångt ljust hår och blå kavaj o randig kjol, bakom likadant podium. Bild: EPA coronavirus,Johan Carlson,Sverige,Lena Hallengren

Bilden av Sverige har blivit mer negativ i Norden - men även i andra länder - under det senaste året, visar en granskning vid myndigheten Svenska institutet. Som orsak anges det som de tillfrågade upplever som Sveriges felaktiga eller bristfälliga skötsel av coronapandemin.

Många av grannländernas invånare har ändrat uppfattning om Sverige på grund av landets coronastrategi; 44 procent säger sig tänka annorlunda om landet nu jämfört med före coronapandemin.

För närmare 89 procent procent av dem som sade sig ha ändrat uppfattning har bilden förändrats till det sämre. För de övriga har bilden förbättrats.

Norrmän är mest positivt inställda till Sverige medan finländare är minst positiva, enligt enkäten.

För särskilt danskar har också hanteringen av migrationsfrågor och kriminalitet nämnts som skäl till en försämrad bild.

Den svenska strategin har varit framme i medierna

Svenska institutet har utökat bevakningen av Sverigebilden utomlands under coronapandemin.

Rapporteringen om Sveriges hantering av pandemin har sedan början av mars 2020 väckt stort internationellt intresse, konstaterar SI. Det har förekommit många fördjupande reportage om Sverige och landets strategi i internationella medier.

Ett återkommande budskap i internationella medier är att Sverige har valt en egen väg i hanteringen av pandemin. Det har gjorts jämförelser mellan strategier, men också mellan smittspridning och antal döda.

Men också olika typer av rekommendationer och restriktioner och den ekonomiska utvecklingen har jämförts flitigt.

Rapporteringen har mest varit neutral, med negativa svackor i slutet av maj.

"Innehållsmässigt har fokus varit på utvecklingen i Sverige vad gäller ett ökat antal smittade och döda. Den internationella nyhetsrapporteringen bedöms generellt varit faktabaserad", kan man läsa i Samtalet om Sverige av Svenska institutet..

Klart fler coronarelaterade dödsfall i Sverige

Något som ofta noterats är att betydligt fler människor har insjuknat och avlidit i covid-19 i Sverige än i de andra nordiska länderna - fler än i de andra länderna tillsammans.

Enligt de senaste siffrorna (från i fredags) har 13 262 personer avlidit av covid-19 i Sverige medan 744 272 har bekräftats smittade av viruset.

I Norge är siffrorna 649 respektive 88 035, i Danmark 2 403 och 227 469, i Island 29 respektive 6 119.

Finlands siffror är för tillfället 808 respektive 72 073.

Coronabegränsningarna vid gränserna har också inverkat negativt på tankarna kring det nordiska samarbetet. Särskilt svenskar har upplevt detta som något negativt.


Svenska institutets uppdrag är att öka omvärldens kännedom om, intresse och förtroende för Sverige, att öka samverkan i Sveriges närområde samt att främja en demokratisk, rättvis och hållbar global utveckling. I regelbundna rapporter redovisar vi vad som sägs om Sverige på 12 språk i redaktionella och sociala medier. SI bevakar nyhetsmedier på engelska, ryska, arabiska, spanska, tyska, italienska, franska, ungerska, polska och de nordiska språken.

Övriga källor: Johns Hopkins coronamap, TT