Hoppa till huvudinnehåll

Teater: Hans Roslings älskade minne väcks till liv på Teater Viirus

På bilden skådespelaren Oskar Pöysti i rollen som Hans Rosling.
Oskar Pöysti i rollen som Hans Rosling. På bilden skådespelaren Oskar Pöysti i rollen som Hans Rosling. Bild: Cata Portin Oskar Pöysti

Teater Viirus performanceföreläsning In Loving Memory of Hans Rosling går i samma optimistiska anda som kännetecknade Roslings egna populära föreläsningar. Föreställningen är både en tidskommentar och lite av en snuttefilt, en tröstare i en tid då törsten efter tröst är svår.

Det var en gång Hans Rosling. Det var för länge sedan, på den tiden då folk fortfarande tog i hand och täckte ansiktet uteslutande av religiösa skäl. Det var till och med så länge sedan att man fortfarande talade om fakta, och kunde argumentera i sak med just fakta.

Hans Rosling (1948-2017) var en baddare på fakta. Att han var läkare och medgrundare till svenska Läkare utan gränser har vi nästan hunnit glömma, och någon av oss, någon riktigt ung, kan ha glömt hela fenomenet Hans Rosling.

För det har gått mycket vatten under bron, många alternativa sanningar, många alternativa fakta har flutit förbi som döda fiskar och gjort en del av oss antingen väldigt arga, väldigt desillusionerade eller bara väldigt förvirrade.

Det mesta blir bättre

I Hans Roslings pedagogiska föreläsningar eller snarare performancer, liksom i boken Factfulness (2018), visade han hur många onödigt negativa föreställningar vi hade – och har – om utvecklingen i världen. Inte minst ville han understryka hur kvinnors utbildning ökat i världen, hur analfabetismen om inte utrotats så reducerats till allt mindre siffror, hur andelen fattiga länder och fattiga i världen stadigt sjunkit i modern tid.

Det mesta blir bättre: vet vi bara det, så kan vi kanske bättre koncentrera oss på de verkliga utmaningar världen står inför.

På bilden skådespelaren Oskar Pöysti i rollen som Hans Rosling.
På bilden skådespelaren Oskar Pöysti i rollen som Hans Rosling. Bild: Cata Portin Oskar Pöysti

Roslings stora fiende var okunskapen. Vad han inte visste var att världen skulle omformas radikalt under de få år som gått efter hans död. Att ”faktaresistens” skulle bli det nya normala, och att alternativa fakta skulle bli ett politiskt begrepp också i världsledares kommunikation till massorna.

Om man säger en sak tillräckligt många gånger och tillräckligt högt, så blir det också ”sant” i tillräckligt mångas öron. Att propaganda är makt det hade andra förstått tidigare, både Lenin, Hitler och Orwell, alla på olika sätt och de två första i sina bestämda politiska syften. När högern åter blev revolutionär åren före 2020, då kom propagandans alternativa sanningstrumpeter åter till användning.

Det är inte utan att man kan undra hur en Hans Rosling skulle fungera bland antivaxare, trumpister och medvetna lögnare som sprätter desinformation omkring sig som de värsta gödselspridare.

Kärleksfull performance

Kanske att Oskar Pöysti har en del av svaret i föreställningen The Loving Memory of Hans Rosling på Teater Viirus. Denna performanceföreläsning tar kärleksfullt upp den optimistiska tonen och tillförsikten i Roslings populära föreläsningar. Med Roslings karakteristiska svenskfärgade engelska gjuter Pöysti liv i ”Roslings kärleksfulla minne”, alltså inte mannen själv utan på något sätt hans ande, uppstigen från det rike där dessa andar dväljs.

Det går riktigt bra, och nog kan en faktaälskande recensent känna en tår av saknad stiga vid minnet av en tid då fakta ännu hade betydelse, och längtan till en ny tid då dessa åter kan användas utan att mötas av uppenbara osanningar. Samtidigt visar föreställningen också hur språk och attityder förändras också på kort tid.

Denna timslånga föreställning är både en tidskommentar och lite av en snuttefilt, en tröstare i en tid då törsten efter tröst är svår

En annan svensk har präglat tiden innan vi fick coronan att tänka på, Greta Thunberg som med ett argare, mer aktivistiskt och kompromisslöst språk engagerat inte minst en yngre generation inför alarmerande klimatfrågor. Också hon dyker upp på scen, inte personligen men som en buktalardocka, och det visar sig att Pöysti också är en övertygande ventrilokvist. Kan Thunbergs ilska förenas med Roslings positiva tillförsikt? Frågan lämnas öppen: Kan vi både tro och förtvivla samtidigt?

Denna timslånga föreställning är både en tidskommentar och lite av en snuttefilt, en tröstare i en tid då törsten efter tröst är svår. Den är rolig, bitvis mycket rolig, håller tempo och har sina fina vändningar och överraskningar. Pöystis stil är munvig, rapp och ger ett i bästa mening improviserat intryck. Det är möjligt att vi inte når scenteaterns mest existentiella och filosofiska djup, och det är säkert heller inte avsikten. Även trösten har värde i tröstlöshetens tid.

Teater Viirus: In Loving Memory of Hans Rosling. Av och med Oskar Pöysti. Regi- och dramaturgistöd Antonia Henn och Ted Forsström. Kostym och rekvisita Elina Riikonen. Teknik Atte Pukero. Producent Hanna Sundman.

Föreställningen streamas den 25.3.

Läs också