Hoppa till huvudinnehåll

Arbetsgrupp för inhemskt ägande föreslår: Ge 300 euro på ett aktiesparkonto med moderskapsförpackningen

Näringsminister Mika Lintilä
Näringsminister Mika Lintilä tog i dag emot en diger liste på åtgärder för att finländare att satsa i företag. Näringsminister Mika Lintilä Bild: Jorge Gonzalez / Yle Mika Lintilä,Finlands näringsminister,Centern i Finland,ministrar,Handels- och industriministeriet

De flesta av oss kan inte tillräckligt om att placera i företag. Det lider våra företag av. Om Finland ska få den ekonomiska tillväxt vi behöver efter coronakrisen måste vi satsa mera på dem.

Det kan låta lite galet att börja dela ut pengar på ett aktiesparkonto till nyfödda barn, men den arbetsgrupp som kommer med förslaget har gjort ett gediget arbete.

När näringsminister Mika Lintilä (C) i dag tog emot arbetsgruppens rapport av gruppens ordförande Juha Sipilä (C) betonade han att få arbetsgrupper har arbetat lika flitigt.

- Jag har följt med gruppens arbete från sidan och jag kan inte minnas en enda arbetsgrupp som skulle ha sammanträtt lika ofta och intensivt.

Arbetsgruppen har hört över hundra experter, ordnat sex offentliga tillställningar mellan Uleåborg och Helsingfors, fått in 24 skriftliga utlåtanden från olika organisationer och läst över 3000 enkätsvar.

Bättre tillväxt kräver mera inhemskt ägande

Minister Lintilä tillsatte arbetsgruppen för att främja inhemskt ägande i juli. Redan i regeringsprogrammet vill regeringen göra upp ett program för att främja inhemskt ägande.

- Vår välfärdsstat klarar inte av den skuldsättningstakt som vi har i dag med så här låg ekonomisk tillväxt. Ett större inhemskt ägande är nödvändigt för att vi ska kunna förbättra produktiviteten och stärka den ekonomiska tillväxten.

Finansministeriet räknar med att Finland i medeltal ser ut att få en tillväxt på ungefär en procent per år.

Juha Sipilä sa att vi behöver en tillväxt på minst två procent under de kommande tio åren om vi vill kunna hålla kvar välfärdssamhällets servicenivå.

- Vi behöver mera eget kapital till våra företag, både som riskbuffert och för att de vid behov ska kunna låna pengar. Därför behöver vi dedikerade inhemska ägare, en bredare och mångsidigare inhemsk ägarbas och positivare attityder till ägande i samhället.

Och det är här som moderskapslådan kommer in. Philip Aminoff som var arbetsgruppens vice ordförande säger att idén handlar om att från allra första början få finländare att tänka till om värdeutveckling.

- Då kan de börja intressera sig för hur det egna kapitalet kan öka. Finländska barn har ofta fått pengar i dopgåva men traditionen har varit att lägga in pengarna på konto. Vi vet i dag att åtminstone en tid framåt ger konton ingen avkastning och har ett mycket litet pedagogiskt värde.

- En del kan ifrågasätta om samhället på det här sättet ska bjuda på pengar, men samhället bjuder på gratis utbildning, gratis skolmat, gratis sjukvård och annat. Att bjuda på lite gratis orsak att fördjupa sig i värdeutveckling och företagsverksamhet är knappast fel.

Utvecklingen går redan lite åt det här hållet.

Minister Lintilä gladde sig åt att speciellt unga har öppnat betydligt fler aktiesparkonton än regeringen hade vågat hoppas på.

- Men speciellt kvinnor kunde intressera sig mera för att placera pengar. Finland behöver långsiktigt, sakkunnigt och ansvarsfullt inhemskt ägande.

Arbetsgruppen föreslår en skattereform

Aktiesparkonto med moderskapslådan är ett av arbetsgruppens mera fantasifulla idéer, men förslagen är många och varierande.

- Det är ganska olika saker i olika skeden av ett bolags livscykel som gör att de antingen accelererar eller bromsas upp, säger Philip Aminoff.

Han lyfter fram några centrala punkter ur arbetsgruppens digra lista över åtgärdsförslag.

- Vi har inte en tillräckligt klar systemtanke i hur vi ska kunna ta idéer som uppstår i högskolevärlden in i företagsskal som snabbt kan bli affärsverksamhet.

När det gäller uppstartföretag har Finland lyckats bättre, men när det gäller synen på företagare ser Aminoff problem.

- Vi har företagare som på många sätt lider av bristen på förståelse för den miljö i vilken hushåll som äger företag fattar investeringsbeslut. Den är en funktion av både företagslagstiftning och lagar för privatpersoner. Där har vi försökt hitta olika tankar som kunde hjälpa ägaren att vilja tänka framåt.

- En del av dem har att göra med att beskattningen. Där konstaterade vi att det nuvarande systemet är så komplicerat att vi föreslår att det borde byggas om helt och hållet så att det förenklas. Det är ett stort förslag.

Arbetsgruppen kommer också med förslag när det gäller finansiering av export, eget kapital i familjeföretag och specialsituationer som generationsskiften.

- Vi föreslår också att konkurslagstiftningen borde moderniseras så att man snabbare kunde se till att någon ägare kan ta över verksamheten i ett företag som kanske i grunden har en sund idé, men som fått problem av en kris. Bolaget borde inte behöva blöda ihjäl medan alla slåss med skattmasen och administrativa rutiner.

Arbetsgruppen föreslår också att taket på hur mycket pengar som kan läggas in på ett aktiesparkonto borde höjas.

En fråga som ligger Philip Aminoffs hjärta nära är en strategi för att få bolag att vilja växa. För tillfället uppger många bolag att de är nöjda med sin nuvarande storlek.

- Finland är ganska ensamt i världen om att inte ha en strategi för hur små bolag ska vilja växa sig större och medelstora bolag ska vilja växa till stora. Vi borde ta modell av Tyskland som härom året kom ut med en sådan och gå igenom hur vi kan se till att få fler medelstora bolag.

”Finländarna satsar pengar i väggar, inte företag”

Philip Aminoff säger att vi redan länge vetat att finländare äger få aktier i förhållande till medborgare i andra länder.

- Vi äger också mycket lite andelar i företag som grundas av nära och kära. Vi satsar våra pengar på lägenheter och lägger in resten på bankkonton.

Han hänvisar till digitaliseringen och omställningen till en mera miljövänlig ekonomi som kräver stora investeringar också av finländska bolag.

- När man ska göra investeringar som har en hög risk är det otryggt för den som driver en affärsverksamhet att låna pengar. Då behöver man eget kapital som kommer från människor och institutioner som vågar satsa på den idé som bolaget har.

Philip Aminoff hoppas att vi finländare ska bli aktivare i att äga bolag, aktiespara och få ett större levande intresse för vad som händer i affärsvärlden och hur man kan anpassa sig till en föränderlig värld.

- Vi har sett att det finns ett stort behov att få hela finska folket med i att uppleva sig som ägare och vara ägare.

”Pengar är bulk”

Allt tal om eget kapital kan komma lite överraskande för dem som i åratal har hört mantrat att vi måste locka utländskt kapital till Finland till stor del eftersom vi finländare helt enkelt inte har så mycket pengar att placera.

Men arbetsgruppen ser ingen konflikt här.

- Om finländarna själva aktivt investerar i finländsk företagsverksamhet är det mycket lättare att få med också utländska investerare. Genom att försöka skapa ett Finland där alla typer av investerare aktivt intresserar sig för ägarskap och företagsamhet har vi bättre möjligheter att locka till oss pengar från andra länder, säger Philip Aminoff.

Som han ser det har Finland ett stort underskott i investeringar jämfört med de flesta västländer.

- I många år var avskrivningarna av bestående tillgångar i företagsvärlden var större än nyinvesteringarna. Här finns mycket att göra för att Finland ska vara redo för framtiden.

En förhoppning är att finländska så kallade ankarinvesterare ska få de företag de äger aktier i att satsa pengar i Finland.

- Ägarskap är inte bara pengar. Pengar är bulk. Det viktiga är ägarkunskapen; hur man bygger ett bra bolag, hur man får igång en export, hur man attraherar rätt sorts gäng. Det har i alutändan en stor betydelse vem som äger bolaget för om det går rätt eller fel. Ägarkompetensen har vi sett som en bristvara i Finland i kanske ännu högre grad än bristen på pengar i sig, säger Philip Aminoff.

Arbetsgruppen gjorde därför en separat utredning om i fall det finns konkreta negativa konsekvenser om Finland blir en dotterbolagsekonomi.

- Som vi kan se det finns det ändå inte så stora hotmoln i att enskilda inhemska bolag blir uppköpta av utländska bolag.

Samtidigt betonar Philip Aminoff att det är viktigt både på nationell och på kommunal nivå att lyfta upp vårt ägande i sådan infrastruktur som är viktig att hålla kvar i Finland.

- Det kan vara elnätet eller vissa former av kraftverk och annan kritisk infrastruktur. Det borde vara tydligt genomtänkt i hela landet så att man inte av misstag säljer ut kritisk infrastruktur eller naturliga monopol till andra länder.

Läs också